Under den första luckan i Nördlivs filmkalender, så döljer sig en film vars driv kan få även den mest luttrade person att vakna till. Och som beskrivet i inlägget från 30 nov så representerar den bra en film som verkligen kan dela publiken.
Crank är en sån där perfekt film. Inte för att den är tekniskt överlägsen allt annat, eller för att den hade bästa skådespelarna eller bästa manus. För det mesta känns den improviserad faktiskt. Det som är perfekt med den är pusselbitarna som är premissen, Jason Statham (Transporter (2002), Lock, Stock and Two Smoking Barrels (1998) och klipptekniken.
En klippteknik som känns hämtad från MTV ca 2000, med snabba klipp och effekter. Men det gifter sig bra med den hysteri som sprider sig runt karaktären Chev Chelios (är det bara jag som blir sugen på ostsnacks när jag hör hans namn?). Chev har fått ett kinesiskt gift injicerat i sig som sakta dödar honom. Han upptäcker att om han barra låter adrenalinet flöda i hans ådror så håller det giftet från att ta död på honom – i alla fall så länge han orkar hålla igång… Detta leder såklart till mängder av scener som känn som att man kommit på innan man hade själva storyn men som passade in perfekt. Amy Smart (Road Trip (2000), Rat Race (2001) är grym i rollen som Chevs flickvän Eve och hon är ett udda exemplar eftersom hon varken är en ”damsel in distress” eller en total rövsparkande hjältinna. Hon blir absolut mer av en hårdkokt karaktär i uppföljaren där hon till och med spöar Corey Haim – det är rätt ballt måste jag säga.
Eftersom jag ska försöka hålla dessa recensioner lite korta så avrundar jag redan här med en varm rekommendering för båda Crank-filmerna gjorda av duon Mark Neveldine och Brian Taylor (de filmade typ allt själva på rullskridskor dessutom vilket ger filmerna en extremt unik look). Vågar vi hoppas på en tredje? Alla inblandade verkar vara öppna för det och jag ser mer än gärna ännu ett ”katartiskt” äventyr genom Los Angeles eller varför inte förflytta storyn till New Yorks bakgator? Hm.
