HP Omen Transcend 32

Jag har alltid varit av åsikten att skärmar är spelvärldens mest underskattade accessoar. Visst, du kan köpa en rapp GPU, uppgradera CPU:n och utöka ditt minne till det dubbla. Då får du några procentenheters högre FPS. Men vet du något som faktiskt kommer göra en reell skillnad i din gamingupplevelse? Jo, skärmen. Skärmen är gränssnittet genom vilket dina spel kommer till liv, så varför inte lägga lite extra på en fin skärm? Och det är här HP Omen Transcend 32 kommer in – en 32 tum, 4K, QD-OLED och 240 Hz skärm som på alla sätt och vis osar topprestanda, men till ett pris som får en att storkna.

Jag kommer inte att djupdyka i tekniska mätningar av färgomfång och kontrastnivåer. De är viktiga för en liten andel användare, men den här recensionen fokuserar på den faktiska användarupplevelsen – alltså det som spelar roll för de flesta av oss. Med det sagt, låt oss sätta igång!

Utseendet? knivskarpt och snyggt!

Det är ingen hemlighet att detta är en stor 32-tums skärm, och jämfört med normalstora 27-tums skärmar känns denna kolossal. Kanterna är nästan sömlösa och “läppen” på undersidan är minimal. Det skulle se något snyggare ut om skärmen var svart, men tyvärr erbjuds inget sådant. Det är dessutom en tjock skärm, mycket tack vare högtalare och fläktar på skärmens baksida. Tjockleken gör det svårt att sätta på vissa webcams, men i övrigt är det ingenting som du uppmärksammar vid användning. Det som dock stundtals märks av är fläktarna, som då och då blir högvarviga och kan i många fall höras om du sitter i ett tyst rum utan hörlurar. Är det ett problem? Absolut inte. Men om du är känslig för ljud kan det vara bra att ha i åtanke.

Utöver högtalaren (som jag kommer till lite senare) finner vi en trevlig uppsättning RGB-lampor på skärmens baksida. Gamer-aktigt? Ja, men en oväntat trevlig funktion. För sena kvällar i mörka rum hjälper bakbelysningen att minska ögonens ansträngning. I vanlig ordning finns 16,8 miljoner färger som kan ställas in fritt, antingen direkt i skärmen eller via mjukvaran OMEN Gaming Hub. Vi finner också en härlig uppsättning anslutningar: 1 st Displayport, 2 st HDMI, 3 st USB-C (en med videoingång), 3 st USB-A och slutligen ett 3,5 mm ljuduttag. Kan man önska mer?!

First impressions? Wow!

Skärmen är dock inte det enda som är gigantiskt. Du får också med en stor laddningsbricka – närmast beskrivet som en tegelsten – vars syfte är att försörja skärmen med ström. Du kan dessutom plugga in din gaminglaptop direkt i skärmen för 140 W strömförsörjning. Brickan är… inte den snyggaste, och är med sin storlek svår att gömma, men det är en kompromiss som inte väger särskilt tungt när möjligheten att ladda laptopen direkt från skärmen ges.

Skärmstativet känns rejält och kommer absolut inte ramla. Det är oerhört enkelt att sätta skärmen på stativet (trots dess tyngd och storlek), och dessutom förvånansvärt lätt att flytta runt skärmen på skrivbordet. Lutningen går att justera mellan -5° till 20° – och du kan också rotera så att skärmen blir helt vertikal. Fint!

Det enda jag kan kommentera över, rent utseendemässigt, är att själva ramen är vit. Visst – ramen är sömlöst tunn och ser oerhört bra ut. Men… varför är den vit? Med en hel svart skärm (som resultat av OLED!) sticker den vita ramen på kanterna verkligen ut. Å andra sidan gör den vita baksidan att RGB-belysningen reflekteras bättre.

Spel & media

Jag kan inleda diskussionen kring skärmens prestanda genom att ta fram min upplevelse inom spel och media – som skärmen trots allt är gjord för.

Det är här som uppdateringsfrekvensen på 240 Hz (och svarstiden på 0,03 (!) ms) blir omedelbart uppenbar. Visst, 120 Hz är okej och 180 Hz ännu bättre, men vid 240 börjar vi verkligen nå nivån där muspekaren känns oerhört smooth. Varje rörelse är direkt och precis, särskilt i spel som Counter-Strike eller Valorant där datorn faktiskt lyckas nå 240 FPS. För att bli riktigt bra på spel som de två ovanstående krävs en skärm med hög uppdateringsfrekvens, och medan denna skärm inte kommer nära Zowies sjuka 600 Hz-skärmar, räcker 240 gott och väl för nästan varenda användare på jorden. Bäst av allt? Jag upplevde nästan ingen screen-tearing eller ghosting alls i spel, även med G-sync inaktiverat. I det välkända UFO-testet blir ghosting uppenbar först vid 1200 pixels/second, vilket är ett fullkomligt godkänt resultat. Det hela leder till en sömlös, len och allmänt trevlig upplevelse för gaming med låg latens och snabba reaktionstider.

Sedan måste vi ju diskutera QD-OLED-panelens (hädanefter bara skrivet ”OLED”) fantastiska förmåner. Du får här fantastiska svärtor, mättade och härliga färger samt en ljusstyrka på 250 nits – som kan bli riktigt ljus när det efterfrågas. I spel som Cyberpunk 2077 är skillnaden mellan min förra IPS-skärm och denna OLED-skärm dag och natt. På natten blir mörkret… mörkare, samtidigt som neonlampornas härliga sken blir uppenbarare än någonsin. Kolla bara på nedanstående bilder! I andra spel som Kingdom Come: Deliverance 2 och Red Dead Redemption 2 är upplevelsen precis lika fantastisk.

Bäst av allt? Att kunna göra allt detta i 4K – om din dator klarar det. Vid 4K blir detaljrikedomen något galet hög och alla fula kanter, suddiga löv på träd eller hårstrån blir i spel som Red Dead Redemption 2 oerhört mycket snyggare. För de med något segare datorer fungerar 1440p lika bra och är en märkbar förbättring över 1080p, även om detaljerna kanske inte riktigt är lika skarpa som i 4K.

32″ QD-OLED till vänster, 27″ IPS till höger.

Och när det kommer till media? Då blir du kanske ännu mer imponerad. Det är i synnerhet i mörka scener som OLED-panelens fantastiska (tekniskt sett oändliga) kontrast blir uppenbar. Ifall du är en sådan som aldrig riktigt lagt märke till kompression av videor på Youtube eller Netflix – nu kommer du att göra det. Med det sagt ser filmer och videor – även om de är komprimerade – riktigt fina ut.

Det var med media som jag också experimenterade med skärmens inbyggda högtalare. För ja, sådana finns – och de är dessutom förvånansvärt bra. Visst, basen är i princip obefintlig, men ljudkvalitén är oerhört bra (för att komma från en skärm) och är fullkomligt godkänt för mina mediasajter. Jag är imponerad, minst sagt! Om du inte har ett par dedikerade högtalare kommer denna fungera fint för den okräsne.

Produktivitet

Livet handlar inte bara om att spela – ibland måste vi faktiskt arbeta. Och jag är glad att meddela att skärmen sköter detta galant.

Visst, här spelar inte 240 Hz uppdateringsfrekvensen eller OLED-skärmen särskilt stor roll när du stirrar in i Excel-kalkylark eller ordhanterare, men skärmens storlek och knivskarpa skärpa blir snabbt uppenbar. Först och främst får du många, många fler rader i program som Excel, kan se mer av tidslinjen i videoredigerar-mjukvaror och har därutöver möjligheten att ha två (eller tre, eller fyra) stora fönster öppna samtidigt. Helt enkelt: detta är en produktivitetsmaskin.

För er som är artistiskt lagda kan ni byta till Adobe RGB-profilen i produktivitetsläget för att få en betydligt bättre färgrymd. Alternativt finns Display P3-profilen med 99 % täckning, som är perfekt för fotografer och bildredigering. Själv använde jag mest sRGB-profilen under min testperiod, vilket kändes mest lämpligt för vardaglig användning.

Text blir knivskarp (men bildkomprimering gör att det inte syns här)

Så många funktioner!

Jag nämnde tidigare att skärmen har två lägen: gaming och produktivitet. För varje läge finns förinställda profiler (som du också kan ändra på). Detta må låta som tjafsigt pladder, men sanningen är att profilerna har stora skillnader! Byter du till FPS eller RPG-profilen får du färger som är helt olämpliga för allt utom spelande, men som gör dina spel lite extra snygga. Under gaming-läget finner du profilen “HP Enhance”, som faktiskt ger en betydligt skarpare bild, särskilt för textinnehåll. Att byta läge är enkelt och går på bara någon sekund direkt via skärmens inställningar. Allt som allt: fint!

Den bästa funktionen är dock KVM Gear Switch… när den fungerar. Efter många om och men lyckades jag äntligen få funktionen att fungera, men den är inte riktigt som jag önskar. Enkelt förklarat låter funktionen koppla in två datorer och sömlöst byta mellan dem. Tänk dig olika webbläsarflikar – fast för olika datorer. Att dessutom kunna drag-and-drop filer mellan datorerna är helt fantastiskt. Men här kommer problemet: skärmen låses till endast 60 Hz… Och när du är bortskämd med 240 Hz känns 60 nästan oanvändbart. I övrigt fungerar funktionen väl, går snabbt att starta upp när det behövs och är i allra högsta grad imponerande – även om jag gärna hade sett en lite lättare setup (där problemen nu ligger i mjukvaran, snarare än hos skärmen) och högre uppdateringsfrekvens vid KVM-läget.

I övrigt finner vi alla normala funktioner som en OLED-skärm brukar ha för att skydda mot inbränning, som Pixel Refresh och Static Screen Detection. Dessa arbetar i stort sett i bakgrunden, men stundtals har jag behövt avbryta Pixel Refresh – att panelen sänker ljusstyrkan på statiska delar för att skydda mot inbränning – när processen pågick precis när jag skulle börja arbeta. Men i övrigt – en skärm som verkar ha allt för att hålla riktigt länge. Det finns inte heller några fula färgstick, ojämn ljusstyrka eller irriterande vertikala ljusband (en vanlig artefakt på OLED-skärmar).

Jag vill också slänga in en kommentar om Omens fina ODS (on-screen display), där du kan välja från de ovannämnda profilerna, justera färger, ljusstyrka och ljudvolym samt ändra ett flertal andra inställningar. Allt som kan göras i Omens mjukvara kan göras även här. Den är väl igenomtänkt, något oerhört enkelt att använda (tack vare en liten joystick på baksidan) och ger mig allt jag kan önska.

En fin sajt på en fin skärm.

Är denna skärm något för dig?

Jag har öst beröm över denna skärm, och medan all beröm är rättfärdigad är det svårt att bortse från faktumet att den helt enkelt är overkill för många. 240 Hz är en riktigt hög uppdateringsfrekvens – men många tycks ändå inte märka skillnaden mellan 120 och 240. 4K är oerhört trevligt och vackert, men för det krävs en stark dator som håller prestandan i denna upplösning. Och OLED? Ja, där erkänner jag att det faktiskt är fantastiskt. Bottom line: Detta är en skärm för dig som inte är rädd att punga ut ett premiumpris för en premiumprodukt.

Samtidigt kan jag inte hejda mig från att kolla på konkurrenternas alternativ. Kolla exempelvis på LG UltraGear 32GS94UX-B – en skärm för 4 000 kronor mindre som har allt som Omen Transcend 32 har, men också erbjuder på hela 480 Hz. Om du nöjer dig med 1440p och en något långsammare uppdateringsfrekvens på 180 Hz kan du finna skärmar för nästan hälften av priset här, och kommer troligen få en upplevelse som inte är långt ifrån denna.

När du en gång testat OLED så kommer du aldrig att vilja återvända till något annat; ingen kommer att köpa denna skärm och vara missnöjd med den. Om du är en premiumanvändare som vill ha det bästa av det bästa, då behöver du nog inte leta mycket längre. HP Omen Transcend 32 är en oerhört väl genomtänkt skärm som troligen kommer uppfylla alla dina krav – och lite mer därtill. För dig som känner att skärmen är nästa steg i din setup, och är inte rädd att spendera en stor summa på den uppgraderingen, är detta onekligen ett “Bra Köp”!