Hem RecensionerSpelrecensioner Red Dead Redemption 2

Red Dead Redemption 2

av Fredrik Olsson

Krutröken ligger i luften. Valet att rädda kvinnan från att bli rånad kanske inte var det smartaste beslutet, men nu är det gjort, och Arthur får leva med det och som det mesta i livet så kan det med stor sannolikhet komma tillbaka och bita dig i röven!

Vad är detta egentligen?

Nya Red Dead Redemption 2 är precis som sin föregångare lika mycket ett äventyr som det är en dramatisk skildring av det tidiga 1900-talets vilda västern. I detta tredjepersons-open-world-actionspel (en munfull beskrivning kan man lugnt säga) så är du Arthur Morgan, en viktig kugge i Van der Linde gänget. Efter att gänget blivit tvungna att fly staden Blackwater på grund av att lagens långa arm är de i hälarna, så finner de sig själva i behovet av att stationera upp sitt läger i en ny region bortom bergen. Och även om man redan i början försetts i stora filmiska situationer, så är det först när man kommer hit som äventyret börjar på riktigt.

Varje person är ett äventyr skulle man kunna säga, när man följsamt förs in i samtal och uppdrag på ett väldigt organiskt sätt. Till skillnad från många andra spel så sker det här genom att andra karaktärer rentav börjar prata med dig, eller ber dig göra något av till synes slump. Allt sker på ett sätt som får mig att verkligen leva in i äventyret.

Att beskriva spelets stora bredd är en rejäl uppgift i sig. Du kan underhålla dina vapen, köpa nya outfits som är olika bra beroende på väder, lära känna din häst och knyta ett band med det olikt något annat spel, och framförallt oerhört enkelt hitta situationer i det vardagliga livet där du får valet att hjälpa, stjälpa eller skita i. Om det så är kvinnor med omkull ramlade hästar över benen, eller diligenser som blir rånade eller bara en man som vill skriva en artikel om vilda västerns mest eftersökta skarpskjutare – ja, allt sker på ett sätt som känns autentiskt och organiskt.

Det stora i spelet är så klart resan som Arthur Morgan gör, och hur han inte bara förändras, men hur dina kamrater i gänget förändras. Berättelsens filmiska natur tillsammans med banden man får genom riktigt bra skrivna dialoger och välskrivna karaktärer är verkligen spelets största fördel. Sedan att allt mer eller mindre går att påverka, gör det till ett synnerligen indragande spel.

Vad du ser, vad du hör och hur du är…

När det kommer till grafik och ljud så har Rockstar kört hårt på alla cylindrar – världen känns oerhört levande, med mängder av djur och fauna, varierande miljöer och underbar ljudbild. Om det så är vindpinade snölandskap, svidande hetta eller regniga vårdagar, allt presenteras på ett synnerligen fantastiskt sätt. För att inte tala om känslan för detaljer, i hur dina karaktärer rör sig, och reagerar på dig och omvärlden. Animationerna för Arthur och spelvärldens alla varelser är verkligen av högsta kvalitet – en aspekt som verkligen är monumentalt viktig för känslan. Spelet får en så mycket större realistisk känsla när karaktärer ses luta mot väggar, klia sig, röra sig på olika sätt, och hela tiden kännas mänskliga. Det är en härlig upplevelse för dina sinnen helt enkelt.

Sedan är det viktigt att veta att vad du gör i världen kommer få andra människor att se dig på olika sätt. Gör goda gärningar eller råna alla du ser, mörda eller rädda, eller varför inte göra valet att …ja inte göra något. Allt påverkar hur bilden av Arthur Morgan är i världen, och gör att alla kan förhålla sig till dig på väldigt olika sätt.

Klanderfritt mästerverk…?

Som ett open world spel så har det gott om uppdrag och ärenden att göra. Men detaljerna kring ditt läger och din häst är bland de mest indragande aspekterna av spelet. Du kan uppgradera ditt läger, få bättre mat, bättre möjligheter att läkas eller varför inte bara ordna upp din sovplats så den är dunderbra och bekväm. Ju mer du adderar, desto mer unik blir din spelomgång, och får dig att känna att du verkligen styr en karaktär på ett sätt som påverkar mer än bara ytliga aspekter.

Men alla dessa otroligt många möjligheter till att anpassa ditt spel, har sitt pris. Den fundamentala mängden sysslor kan bli överväldigande, och ärligt talat så är tempot i spelet inte alltid det snabbaste. Förstå mig rätt, jag gillar spel som tar sin tid med saker, men här kan man finna många transportsträckor (inte bara bokstavligen med hästen), där du finner dig själv faktiskt tappa lusten då och då.

 

Den klassiska open world grejen, med uppdrag som kan komma fram på de mest märkliga platser kan kännas onödigt påklistrade ibland, och trots att de flesta målar upp små porträttbilder av människorna man möter, så är det upp och ner i kvaliteten här. Du kan givetvis välja att skippa vissa karaktärer och deras små uppdrag, att hela tiden förbättra din karaktär genom att faktiskt göra saker i spelet främjar att man hela tiden tar sig an ärenden – på gott och ont. Däremot kan jag säga att denna ”osynliga” XP, där man helt enkelt blir bättre genom att göra saker är riktigt välgjord och skapar ett sug efter att hela tiden testa på nya saker och grepp.

Sedan kommer vi till styrning och kontroll – där jag även känner att Rockstar lite har målat in sig i ett hörn. I sin strävan efter att få med så många variabler och skillnader som möjligt, så känns kontrollschemat lite som en eftertanke – med knappar för allt, beroende på hur länge du trycker in de och så vidare – och en styrning där Arthur i sitt långsamma mak fastnar i stolar, stubbar och allt möjligt. Sedan att exempelvis de ibland oundvikliga striderna, har en konstig blandning av arkadshooter (man kan t.ex. sikta in flera motståndare och skjuta flera åt gången) och Max Payne, gör att det blir ett ännu mer splittrat spel. När du kör med handkontroll, så kan det helt enkelt kännas onödigt inexakt, för ett spel som ändå är i både tredjeperson och gjort med konsoler i åtanke.

Kontrollen är alltså oborstad och knappast perfekt – något som jag personligen finner lite tråkigt då Rockstar så uppenbart ändå investerat enorma mängder tid på story, karaktärsutveckling och spelsystem.

Ibland måste man vila efter en hård natt på krogen…

Kärlek vid första hästhovs steget!

Men bortsett från de lite negativa synpunkterna, så går det inte blunda för den oerhört höga detaljrikedomen – om det så är spelmekaniskt, grafiskt, ljudbild, animationer och djup i storyn. Detaljer som exempelvis i hur din häst ser ut och agerar, din interaktion med ditt gäng och framförallt den episka berättelse som målas upp på skärmen – gör det till en riktigt skön spelupplevelse . Inget spel är någonsin perfekt – inte heller Red Dead Redemption 2, men det kommer riktigt riktigt långt.


Specifikation

Denna recension baseras på Playstation 4 versionen.

Red Dead Redemption 2. Lägsta pris 544 kronor enligt Prisjakt.nu 2018-10-30

Recensionsex tillhandahållet av Rockstar.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar