Cassette Beasts

Utforska, samla och strid med monster! Detta är Poké… nej, det är Cassette Beasts!

Spelet börjar med att vi får göra vår egen karaktär utifrån några olika parametrar. Därefter slungas vi direkt in i berättelsen. Vi spelar en person som på något sätt hamnat på en mystisk ö vid namn New Wirral. På stranden träffar vi en ung tjej vid namn Keighley och innan vi hinner prata med henne blir vi anfallna av monster. Några personlighetsfrågor dyker upp för spelaren, till exempel om du föredrar sött eller kusligt, och vi och Keighley förvandlas till monster utifrån dessa val för att strida tillbaka mot inkräktarna. När vi vunnit striden berättar Keighley att folk på denna ö kan använda kassettband för att förvandla sig till monster och vi tar oss till Harbourtown, en stad som agerar hub i spelet.

Saker och ting verkar märkliga. Folk känner inte till självklara saker såsom modern terminologi. I staden får du reda på att du måste söka efter tågstationer där ärkeänglar håller hus. Genom att besegra dem kan du äntligen ta dig hem. Berättelsen i Cassette Beasts är intressant. Här finns en viss mystik som jag gillar. Hur har du kommit till ön och vad i helskotta är ärkeänglarna för några?

Creepy!

Cassette Beasts är lite av en blandning av Open World och Metroidvania. För att hitta ärkeänglarna och tågstationerna måste du utforska världen. Kartan utgår ifrån Harbourtown och därifrån kan du acceptera uppdrag och lyssna på rykten om saker att göra i världen. Detta kan vara allt från att ta ner baser som drivs av kultister till att söka upp rangers (detta spelets till Pokémons gymledare). Genom att samla vissa monster kan du låsa upp nya förmågor som gör att du bland annat kan glidflyga eller dash:a. Dessa förmågor är väsentliga för att du ska kunna ta dig till vissa områden, så det gäller att utforska noggrant.

När du hittat tågstationer agerar dessa som checkpoints som du kan teleportera dig till. Jag känner mig lite kluven till detta upplägg. Det är inte alltid självklart vilka monster du måste samla för att komma vidare, vilket gör att jag ofta springer runt utan att göra några framsteg. En annan aspekt med utforskandet är att campa vid en lägereld. Detta kräver resurser i form av trä som du får genom att strida och detta helar dina monster. Jag antar att det är lite av premissen att du ska upptäcka allt själv, men lite mer vägledning hade inte skadat i mitt tycke.

Som ingressen hintade om liknar Cassette Beasts Pokémon till stor grad, men det finns en del i mekaniken som skiljer dem åt. Istället för att kasta ut en pokéboll förvandlar du dig själv till de monster du fångat och istället för att fånga monster spelar du in dem, vilket innebär att din karaktär blir till människa under denna tid, och lämnar dig sårbar under tiden du spelar in. Du har nämligen två liv i Cassette Beasts, ett för ditt monster och ett för dig själv. Om ditt monster dör är det bara att byta till ett nytt monster, men om du dör är det direkt Game Over. En annan skillnad är att du samlar en slags poäng när du strider, lite likt Bravely Default eller Octopath Traveler. Olika attacker kräver olika mycket poäng. Oftast är de som kräver mest poäng starkast. Annars är striderna relativt lika. De är turordningsbaserade och alla monster har ett element med styrkor och svagheter.

Ytterligare en skillnad är i hanteringen av hur dina monster utvecklas, eller remastras som det kallas här. När du strider får dina monster affinity och när monstret har nått en viss nivå kan du gå och campa för att utveckla dem. Vid utvecklingen får du två val, till exempel om du vill att utvecklingen ska bli tåligare eller starkare. Jag tycker om att spelet har så pass mycket som skiljer sig från sin inspirationskälla, för det känns verkligen inte som “ytterligare en Pokémon-klon” med tanke på strukturen och skillnaderna i stridsmekanik.

Grafiken är något jag tycker mycket om. Det är färggrant och spelet tar sig an en grafisk stil som är en blandning av 3D-miljöer och pixelgrafik. Detta gör att spelet känns fräscht och unikt. Musiken likaså. Jag är förvånad av hur många låtar som har sång som startar mitt i stycken. Det gör att låtarna lätt sätter sig på hjärnan. Ljudeffekterna bidrar också till känslan med cartoon grunts (när karaktärerna pratar och kusliga ljud) när du undersöker tågstationer i jakt på ärkeänglar.

Sammanfattningsvis tycker jag att Cassette Beasts är ett spel som gör ett bra jobb att skilja sig åt från sin största inspirationskälla. Om det hade funnits en lite större klarhet i uppdragen hade jag nog gett det “Bra Köp”. Tyvärr når den inte riktigt dit i dagsläget.