WHAT THE BAT?

Hur skulle du leva ditt liv om du hade basebollträn istället för händer, ja det är precis vad du kommer att få uppleva i det lite fåniga VR-spelet WHAT THE BAT?

Här kommer vår första PSVR2 recension och vi slår igång vårt headset, greppar kontrollerna och slår igång spelet WHAT THE BAT? och tänker; ”– Nu kommer vi få en nästa generations upplevelse och grafik!”. Men vad vi får är ett underhållande om än knasigt spel med en grafik som också den är lite lustig med hur allt ser ut i världen. Spelet är inte ett superrealistiskt spel med fysik och utseende som ser verklighetstroget ut, men trots det är jag glad för det, då det hade förstört en del av upplevelsen med spelet.

Men vad är då WHAT THE BAT?, jo det är ett spel där du som spelare inte har vanliga händer och istället har du två enorma basebollträn som du ska försöka använda – saker som vanligtvis skulle vara busenkla. En av de första banorna är att göra sig i ordning för dagen, men hur borstar du då tänderna med ett basebollträ, när du i arla morgon behöver vakna till? Eller hur tusan ska du lyfta upp flingpaketet och hälla innehållet i en skål utan att tappa den och spilla flingor över hela köket. Ja detta är bara några exempel som vi får börja spelet med.

Målet med varje bana är att hitta eller slå till en pokal som finns på varje nivå. Genom att vinna pokalerna låser du upp nya banor på den nivån du är på och på så sätt kan du få ta dig vidare. För att kunna ta dig vidare till nästa nivå måste du klara av alla banor – något som avslutas med en symbolisk ’selfie’ av alla saker. När du har tagit din selfie kommer den synas på nivån som ett tecken på att du klarat av den och du låser nu upp nästa nivå som kommer med ett gäng nya udda uppdrag för dig att ta dig an.

Stor variation på de olika nivåerna i spelet.

Varje nivå har olika mängd banor och det blir fler banor per nivå ju längre in i spelet du kommer. Banorna i sig har ett flertal uppdrag som du måste klara av för att få tag tag i den sista eftertraktade pokalen för banan. Jag har inte räknat varenda en av dem själv, men det ska vara över hundra banor att spela, vilket sannerligen är ett gäng att leka runt i. Spelet i sig själv är inte så långt om du klarar av alla banor från start, men definitivt lite längre om du fastnar.

De olika nivåerna som vi kommer ta del av har alla olika teman, det kan vara museibesök, livet på en bondgård, att överleva på en öde eller varför inte en tur upp i rymden. Det finns variation så det räcker till och blir över, allt med kruxet att du behöver göra allt med dina basebollträn till händer. Jag uppskattar att det finns stora variation sett till nivåerna, även om vissa saker du gör på de individuella banorna kan vara väldigt repetitiva. Exempelvis kommer du behöva slå en baseboll på väldigt många objekt genom spelet.

Några av de saker som du kan komma att få göra är t.ex. försöka stoppa en skiva bröd i en brödrost, styra runt en tornado för att hitta pokalen, skjuta bollar på fåglar som tar en massa bilder i ett museum eller försöka styra två satelliter mot varandra så att de kan kyssas. Det är udda och roliga uppdrag som du kommer att få ta dig an. Men det finns en del uppdrag som får dig att klia dig i huvudet en bra stund för att inse hur du ska ta sig vidare på. Det var framförallt ett par mot slutet av spelet som jag fick ta en paus ifrån bara för att klura extra noga. När väl tankestunden var över, kunde jag bara hoppa in i spelet igen, titta runt omkring mig för att se om jag missat något uppenbart i omgivningen och vips, ledde det mig mot en lösning.

Det kan vara lite frustrerande som när jag fastnade i spelet, då det inte finns något hintsystem att tala om, över vad du ska göra eller hur du ska lösa de pussel som dyker upp. Är det en baseboll som dyker upp ska du troligtvis slå den på något objekt i omgivningen, men andra är inte lika uppenbara. En som jag fastnade på en stund var en försäljningsautomat där du kan klicka på några knappar för att den ska släppa ner en boll, en bok, en banan eller en fisk. Men ingen av dem verkade vara det som jag var nöd att ha för att få pokalen. Men efter en välbehövd paus, tittade jag runtomkring automaten och det visade sig att det fanns en till knapp gömd på sidan som jag inte hade sett. Med andra ord, det du ska ta från detta är att kolla över omgivningen ordentligt innan du ger upp i frustration.

Ett plus i kanten om du spelar en bana och misslyckas finns det en knapp på undersidan av handtaget till ditt basebollträ som startar om uppdraget i fråga. Om du inte vetat att den möjligheten fanns och istället valt att hoppa ur uppdraget – skulle du varit nöd att spela om hela uppdraget från början. Något som kan vara irriterande, särskilt om det är det sista uppdraget på nivån.

Spelets grafiska utseende fick mig snabbt att tänka på Vacation Simulator vilket jag recenserade till PSVR, och humorn i upplägget på de olika banorna är även det likartat. Nu, även fast det var liknande var det grafiska mer simplistiskt än Vacation Simulations utseende och mer framförallt ännu mer ’cartoony’ i sin stil. Men för den typ av spel det är så behövs det inte vara mer grafiskt krävande, då det inte skulle gjort varken till eller från i det långa loppet. Särskilt då det är fånigt underhållande uppdrag du tar dig an spelet igenom.

Sett till ljudbilden finns det inte mycket att säga här, musiken är mysig att ha på i bakgrunden, men å andra sidan inget minnesvärt. Ljudeffekterna är passande för det lättsamma spel som det är.

Spelet i sig är välrundat när det kommer till det visuella och ljudbilden, det sticker inte ut förvisso, men det vet vad det är för typ av spel och jag uppskattar att det är mer lågmält.

Ta en selfie när du klarat av en nivå.

Är det ett spel som kommer locka stora folkmassor att införskaffa VR, nej! Men det är ett underhållande spel som du kommer kunna roa dig med i några timmar. Det kan även vara underhållande för nybörjare av VR att starta med detta mer enkla upplägg. Men du bör veta att det ibland kommer vara lite inexakt kring var saker du slår iväg kommer hamna och siktet kan vara lite si och så med. Dessutom att det kan vara svårt att styra saker med basebollträna även om det är en del av spelets upplägg.

Men när så eftertexten börjat rulla hade jag alla troféer och var nöjd med den stund som jag hade fått även om det inte var den längsta – eller mest minnesvärda upplevelsen. Är spelet värt att införskaffa, ja det tycker jag, men då ska ni ha vetskapen om att det är ett kort spel, med ibland lite frustrerande uppgifter att lösa. Men för en prislapp på ca 250 kronor tycker jag att det är värt – inte värt en utmärkelse förvisso, men det var en underhållande och utmärkt start för mitt PSVR2 äventyr.