SYNDUALITY Echo of Ada

Världen kryllar av farliga varelser som kallas för Enders. Du har nu blivit anställd som Drifter och ditt jobb är att hitta sällsynta AO-kristaller. Vad kan gå fel? Ja, det ska din Magus-kompanjon veta!

Ditt uppdrag kan börja!

SYNDUALITY Echo of Ada är Bandai Namcos försök till ett Live Service-mecha-spel med multiplayer-element. Spelet börjar med att vi gör ett test för att bli en Drifter – det vill säga en pilot av “CRADLECOFFINs”, vilket är en form av mech. Denna mech kontrollerar vi med hjälp av en Magus, det vill säga en android vi får skapa i en karaktärskreatör. Jag känner att denna karaktärskreatör inte tillför särskilt mycket. Det är enkelt och det finns inte mycket att justera utöver det vanliga (hår, hudfärg, ögon och så vidare). Dock tycker jag att det är märkligt att vi inte får se oss själva, det vill säga Driftern, som enligt spelet är en människa. Under testet får vi sedan lära oss om hur vi kontrollerar mechen och hur vi tar ner fiender. Vi får lära oss hur vi extraherar kristaller som sedan tas till en station – för att sedan transportera kristallerna till vår bas. I basen kan du låsa upp olika stationer som tillåter dig att bygga föremål, som ammuntion och mech-delar.

SYNDUALITY Echo of Ada har i princip ingen berättelse att tala om förutom en introducerande cutscene som förklarar världssituationen och hur ditt jobb är världens sista hopp mot Enders-invasionen. Synduality är nämligen en multimedia-serie som består av en anime vid namn Synduality: Noir, som ger mer kontext till spelets världsbygge. Denna serie är nästan ett måste för att förstå vad det är som försiggår i spelets berättelse på ett djupare plan.

Direkt in i spelloopen!

När du är klar med introduktionen slungas du rätt in i spelloopen, som består av att ta uppdrag och uppgradera din bas för att gå upp i Battle Pass-nivå, vilket ger dig nya vapen och kosmetika. Det innebär att du får erfarenhetspoäng för Battle Passet genom att göra uppdrag och vid varje ny nivå får du något föremål. Det finns även en betald version av Battle Pass som främst ger dig kosmetiska prylar, men även en slags ’”token” som ändrar din Magus fysik. Hela Battle Pass -strukturen får spelet att kännas som att det var ett gratisspel till mobil och inte ett betalt spel till PC och konsol. Du kan anpassa din mech genom att ge den olika olika kroppar, armar och ben. Det finns alltså inte några färdigbestämda mechs, utan du får sätta ihop den själv i menyn med de delar du vill ha. Dessa kan också ge olika utseende på mechen, även om det främst är olika färg på samma modell.

Uppdragen kan bestå av att döda ett visst antal fiender med ett visst vapen eller att extrahera ett visst antal kristaller. Dessa kristaller omvandlas sedan till valuta för att låsa upp nya vapen och dylikt. Allt som allt känns det mesta i spelet som hushållsysslor och jag känner ingen större motivation att göra dem. Jag hade uppskattat någon bättre belöning, som mer berättelse eller mer kartor att spela på. I nuläget finns det bara två kartor, norra zonen och södra zonen. Den sistnämnda låser du upp efter att ha gjort ett antal uppdrag. Eftersom spelet är live service betyder det att SYNDUALITY Echo of Ada inte är färdigt ännu utan fler uppdateringar kommer komma allt eftersom. Än finns det ”hopp” om att utvecklarna fixar uppdragen på ett sätt som ger oss motivation att göra dem – men i dagsläget ser det mörkt ut på den fronten.

Vad är poängen?

För att gå till något positivt känns kontrollerna responsiva. När du ger dig ut på ett uppdrag kan du rusta dig med ett antal vapen och ammo och du kan hitta fler under tiden du utforskar en karta. Vapen känns bra att använda och har god tyngd i sig. Du styr din mech manuellt och kan dasha, skjuta och använda ett närstridsvapen. Det är dock viktigt att inte överanvända dash-funktionen, för då får du slut på stamina och måste retirera. Extrahering av kristaller sker automatiskt genom att hålla inne en knapp. Något jag märkte var dock att ammunitionen snabbt tog slut och att fienderna träffar dig extremt hårt i början. Vi snackar om två-tre träffar och du är död. Jag kan förstå att de försöker visa hur farliga dessa Enders är, men jag tycker det är lite väl att ta i. Om du dör förlorar du alla dina föremål och du är tillbaka på ruta noll. Dessutom blir fienderna extra starka när det regnar, vilket gör det hela ännu värre tidigt i spelet.

Det jag försöker komma till är att spelet känns obalanserat. Jag hade gärna sett en successiv svårighetsgradsökning istället för att fienderna dödar dig på några träffar redan efter några minuter. Efter ett tag när du laddat upp en mätare får du dock tillgång till “Magus Skills” som är specialförmågor du kan använda för att orsaka massiv skada mot fienden under en viss tid. Under min tid med spelet hade jag bara en sådan upplåst, men du kan skapa nya Magus under spelets gång som har olika Magus skills beroende på typ. Jag hade en ”Anti Ender”-typ, men det finns även ”Weather Gazer” som kan använda sin förmåga för att hitta AO-kristaller på långt avstånd och Anti-Cradle som är specificerad på att ta ner andras mechs. Detta hjälper en del med “problemet”, men inte tillräckligt för att motivera spelaren att spela vidare. När du kommer till den södra zonen kommer även PvP in i bilden och du möter andra spelares mechs under utforskandet, men det kräver att du spelat ett tag och låser upp spelets andra område, som kräver att du får en licens. Uppdragen för att komma dit känns extremt repetitiva utan större variation, vilket känns märkligt för ett spel med ett stort fokus på multiplayer och live service.

Grafiskt ser spelet snyggt ut, särskilt i miljöerna som har bra variation rent grafisk mellan områdena, från gröna skogar till kala berg. Något jag märkte under min tid med spelet var dock att områdena var mer eller mindre frånvarande av all form av musik. Det är nästan helt tyst när du utforskar, vilket minskar upplevelsen avsevärt. Det finns röstskådespel på både japanska och engelska och jag tyckte att de var okej på båda språken. Ljudeffekterna låter dock bra och passande till skillnad från musiken. Det enda som är röstat är egentligen Magusen som ger dig hintar under banan, som att du har lågt med stamina eller information samt vad för slags område du befinner dig i.

Sammanfattningsvis kan jag inte rekommendera SYNDUALITY Echo of Ada. Spelet har en ”road map” med olika säsonger som lägger till nya kartor. Till exempel kommer säsong 1 den 6:e februari och adderar en ny karta; East Amasia, samt artefakter du kan hitta som visar en tidslinje för berättelsen. Jag känner mig dock osäker på hur länge detta spel kommer att hålla innan det går ur service. Om du vill ha ett mech-spel att spela rekommenderar jag hellre Armored Core VI eller Xenoblade Chronicles X: Definitive Edition senare i år.