Fruitbus

Med en nedärvd matbus och en dröm, sätter du gasen i botten och kör ut på Banamas vägar. Kommer du att få tillbaka din mormors fruktbuss till dess forna glans dagar, eller vill du bara göra smoothies? Valet är ditt!

Det är något med spel som är tänkta att skapa en slags terapi och yogaliknande tillstånd. Flower är ett fantastiskt exempel på detta. I Fruitbus finns det ingen tidspress att göra klart dina objektiv och inte ens bussen har bråttom någonstans. Något meditativt sänker sig över spelsessionerna, men det är en hårfin skillnad på att göra ett spel som är bra och som lyckas, till ett spel som nästan bara är tråkigt.

I början av spelet dör din mormor (jag vet!) och hon låter dig ärva hennes foodtruck. Hon hade många fina minnen och som en sista önskan, vill hon att du ska samla ihop hennes vänner hon har fått genom åren för ett sista farväl. Din resa börjar, givetvis med askan av din mormor fastspänd i passagerarsätet, med att du glider in i den lilla byn Noto där hotellägaren beklagar sig över att han vill fira den årliga Notofestivalen med ett bra band. Dock vet han inte hur han ska hitta bandet och det uppdraget ger han till dig. Fast först vill han ha en sallad!

Du går ut och letar upp lite frukter, i detta fallet bananer och äpplen, som du tar tillbaka till din buss. Med kniven i högsta hugg hackar du sönder frukterna, lägger dem i en skål och ger till hotellägaren. Han blir i sin tur väldigt glad och ger dig fem mynt för besväret. Pengarna kan du ta med dig till affären för att köpa nya saker som kan behövas, som till exempel skålar, fler bänkar och en hammare. Ganska fort märker du att alla frukter du behöver för dina kunders beställningar inte finns här så du sätter dig i bussen och kör vidare.

På färjan till Banamas.

Detta är hela spelet. Du kan uppgradera bussen med en smoothieblender och lite senare låser du upp möjligheten att göra olika sorters mackor. Ju längre in på ön du kommer, desto mer frukter och grönsaker hittar du. Några sitter i jorden – som vitlök och morot – för dem behöver du en spade för att gräva upp. Andra frukter ligger sådär retligt utanför din räckvidd och då behöver du köpa en fruktgreppare (typ en sugpropp i slutet av ett snöre). När du har åkt runt ett tag är det dags att tanka och det gör du på någon av de bensinstationer som finns längs vägen. Vid vissa av dessa kan du också uppgradera din buss med starkare motor och liknande. Här kan du också köpa diverse dekorationer till bussen (jag tycker personligen att det enorma äpplet är hysteriskt kul).

När du har gjort klart alla uppdrag på Banamas är det dags att ta dig vidare till nästa ö och färjan står redo att skjutsa över dig. Färjan kostar ju pengar dock, om du inte har samlat ihop det som behövs är det hög tid nu. Varje frukt har ett pengavärde. Äpplen får du alltid ett mynt för och bananer får du tre mynt för och så vidare. Ju mer sällsynt din frukt är, desto mer pengar får du självklart för det. Men det stannar inte där. Om du lyckas extra bra med någon kombination får du ännu mer pengar och ibland känns det inte som att mätaren slutar fyllas. Känslan är fantastiskt tillfredsställande.

Nu när vi har gått igenom lite spelmekanik är det dags att prata om hur spelet fungerar. Vad gör det bra och vad är lite sämre? Till att börja med är det faktiskt så – ifall det inte riktigt har framkommit ännu – att det känns som att spelet riktar sig till barn. Om jag skulle våga mig på en chansning hade jag velat säga att målgruppen är barn mellan 4-7 år. Det är enkelt att styra, storyn är simpel och jag tycker sällan att spelet är svårt. Det svåraste jag hamnade inför var att lyckas hoppa upp på olika plattformar, men det var ju inte att jag slet mitt hår och kastade tangentbordet i väggen. Det handlade mest om vinklar och ansatser.

Färjan tar dig till nästa ö.

Musiken och bakgrundsljudet platsar bra i den fint tecknade världen du befinner dig i. Personligen känns det verkligen inte som att det kommer att vinna några priser eftersom det mest känns som ett färdigköpt startpaket ambience sound från Humble Bundle. Det är absolut ingenting jag klankar ner på utan jag vill bara få er att förstå ungefär var ribban ligger. Fotstegen klafsar sådär platt och ihåligt och när bilen kör över diverse broar hör vi klappret som däcken gör mot trädäcket. När personerna pratar är det en blandning av Mii från Nintendo och Sims. Blipp-Plipp-Plopp och det är inte mer än så.

De olika uppdragen känns dock roliga och utmanande. Variationen är lagom och jag känner inte att jag går runt och har tråkigt när jag spelar (förutom när jag kör bil). Det blir ännu bättre när du kommer vidare till ö nummer två och tre också, vilket jag uppskattade massor. Totalt finns det tre stycken öar, varje ö med nya frukter, svampar och bär att plocka. Variationen – utöver ny frukt – är inte direkt något att jubla över, då öarna i princip ser likadana ut. Uppdragen på öarna är också liknande; någon har tappat ett mynt, radiostationen ligger nere och det är bara du som kan hitta de saknade bitarna och lite senare under spelet behöver någon hjälp med att laga en väderkvarn. Vilken tur att du är en allt-i-allo! I slutändan känns uppdragen ganska varierande och det är en bra blandning av olika pussel att lösa. 

Runt om  de olika öarna finns det också lite hemligheter att upptäcka i form av lila sjöstjärnor. När du hittar dem får du lite pengar att handla för. Det är värt att hämta upp dem också eftersom du kan inreda din bil med olika teman. Tycker du att standardtemat är alldeles för tråkigt? Släng upp dina mynt hos din lokala handlare och kör på ett vulkan-tema! Det finns hur mycket att göra som helst och är du som jag kommer du att ha en bänk i varje tema, två olika färger på fruktlådorna och bilen kommer att se ut som du har dragit ut den ur ett skrot-träsk där precis ALLTING har fastnat på vägen upp.

En annan sak jag verkligen tyckte om med spelet var att du kunde köpa dig en ryggsäck för att slippa springa runt med en frukt i varje hand. Du får plats med ganska mycket frukt i din ryggsäck och du kan till och med sätta fast tre stycken verktyg där, utan att de tar plats från frukterna. En väldigt smart lösning och väldigt enkelt att använda.

Något som dock inte var lika enkelt var kartan. Det är inte några jätteytor du måste tampas med, men det är frustrerande när frukterna finns på två helt olika platser på kartan och det enda sättet att ta sig dit är med din buss som du kanske lyckas få upp i 30 km/h på en bra dag, i nedförsbacke, med vinden i ryggen och lite hemlängtan.

Jag hade personligen uppskattat ett fast travel-system så att jag slapp köra dessa vändor hela tiden. Det tar alldeles för mycket tid och här är faktiskt en av de gångerna jag verkligen tappar fokus på spelet och kör in i väggar och broräcken hela tiden. Hade spelet bara varit ett par timmar hade inte detta varit ett stort problem, men när det klockar in på runt 15 timmar sammanlagt, är det något jag saknar.

ALLT blir bättre med en solnedgång och en nalle

För att försöka summera Fruitbus är det ett charmigt spel för de allra minsta av våra gamers där ute. Historien som driver spelet är väldigt fin, men jag har svårt att se vad “vuxna” personer kan få ut av det. Och i ärlighetens namn känns det som att detta lika gärna hade kunnat vara ett mobilspel. Det är absolut inte något negativt i sammanhanget, men det kanske hade varit lättare att få dina barn framför en telefon än framför datorn. Tänk er Fruit Ninja blandat med valfritt “dash”-spel (cooking dash, dinner dash etcetera etcetera) och du får en aning om vad jag pratar om. Det har sin charm kanske, men om du som vuxen vill ha något med substans, får du nog tyvärr leta någon annanstans.

Har du däremot barn som vill börja spela något är Fruitbus ett alldeles utmärkt spel. Glöm bara inte att du får INTE lägga tomaterna i din fruktsallad!