Hem RecensionerSpelrecensionerPC Total War Rome Remastered

Total War Rome Remastered

av Joel Svahn

”Hmmm…” sitter jag och säger framför skärmen. Min sambo suckar trött i bakgrunden då detta är den tolfte gången jag gett ifrån mig detta ljud under de senaste två minuterna. Om hon bara visste den nivå av medelmåtta som jag har suttit med de senaste dagarna skulle hon förstå och stämma med i det som jag redan från början visste skulle stå i starten på min recension av Total War Rome Remastered. Hmmm…


Total War, en spelserie som gärna får sig en plats på min lista av topp tio spelserier, speciellt med de senaste installationerna. 2004 släpptes Total War Rome, och nu, över ett årtionde senare, kommer en remaster på denna. Jag kan redan nu säga att jag är något besviken, men innan vi ger oss in på vad som är fel, låt mig berätta vad man gör i ett Total War-spel.

Striderna

Det är här alla Total War-spel glänser som mest, en jättestor armé mot en annan jättestor armé. Blod, kroppar och läckra animationer brukar vara i fokus. Arméerna är uppbyggda av olika trupper som i sin tur består av enskilda soldater. Trupperna kan vara allt från vanliga fotsoldater med spjut till pilbågsskyttar, kavalleri och tunga katapulter. Så länge det fanns i antika Rom, dyker det upp här. Du som spelare styr inte soldaterna individuellt, utan ger order åt hela trupper i taget. När det bara handlar om fem spjuttrupper och två andra med pilbågar är planen enkel. Men hur gör du om din motståndare har soldater med svärd och enorma sköldar? Eller en armé bestående av bara krigshundar? Ska du skicka in ditt kavalleri i fiendens bågskyttar eller gör de bättre ifrån sig som reserver att flankera med? Varje strid i Total War Rome Remastered är ett pussel som du ska lösa, men pusslet kämpar emot. Självklart hjälper det att ha ett numerärt övertag, men det är ännu viktigare att vara snabb och vaksam kring vilka möjligheter som plötsligt dyker upp på slagfältet.

Ser det ut så även här? Typ. Tyvärr är AI:n mer passiv än en död fisk, även när den anfaller. Detta är en del av spelet som inte har piffats till, och det märks. Detta känns riktigt slarvigt, speciellt då AI:n i senare spel är mycket mer aktiv och engagerande, till och med på slagfältet. Men här gör den nybörjarmisstag, även på svårare svårighetsgrader, igen, igen och igen. Varje strid är den andra lik, även fast jag spelar som och möter olika faktioner. Två andra saker som har stannat i tiden är soldaternas animationer och musiken. Det första ser riktigt dåligt och hackigt ut, som att se en Pixar-film från helvetet. Det andra är helt fantastiskt. Skramliga cymbaler och maffiga blåsinstrument blir en perfekt bakgrund till ditt infanteris stormning av fienden. Men striderna är bara hälften av spelet den andra hälften är…

Kampanjen

Här händer det grejer! På denna karta får du en översikt kring var dina arméer och agenter befinner sig, vilka typer av byar och städer som finns i närheten samt vem som äger dem. Allt som inte är strider sker genom denna vy. Det är här du kan skicka diplomater till andra faktioner du vill prata med, flytta arméer, uppgradera dina egna städer och byar, skapa nya arméer, se vilka uppdrag du har fått från romerska senaten och mycket mer. Spelet är rundbaserat, så du gör allt du vill/kan, trycker på end turn och sen gör motståndarna sitt.

Gissa vilka ikoner som går att trycka på?

Här handlar det ofta om att hantera din ekonomi, relationer med andra och se till att det inte blir en revolt i dina städer på grund av den enorma mängden skattepengar du utkräver från folket. Du har också möjlighet att planera nästkommande krig, potentiella allianser och bygga den där livsviktiga byggnaden som tillåter dig att skapa krigshundar. Tyvärr är det på hela den här delen av spelet som Total War Rome Remastered har sina största brister, jag pratar om den föråldrade UI:n.

Att lära sig ett spel ur Total War-serien är svårt, inte bara måste du lära dig kriga på slagfältet, utan du måste också förstå och bemästra den uppsjö av olika funktioner som finns på kampanjkartan. Ofta har de även sin egen stil från spel till spel, så inget är det andra likt. Just Total War Rome Remastered har nog den värsta UI:n på kampanjkartan jag någonsin har sett. Det är extremt otydligt vad som går och klicka på, vilka byggnader som är uppgraderingar av andra byggnader, till vilken armé jag tränar mina trupper, överhuvudtaget är det ett stort problem att det är otydligt vilka knappar som går att trycka på. Jag är nästan tjugo timmar in i spelet och upptäcker fortfarande nya sätt att få information på som jag inte visste innan. Det är minst sagt bedrövligt, kanske att det kickar igång nostalgin hos dig som spelade originalet 2004, men om du ska vara helt ärlig, vill du verkligen ha det så här i det långa loppet?

Det har pratats vitt och brett om nya funktioner så som kameravinklar och markeringar på hur långt dina projektiltrupper kan skjuta i strid, men ärligt talat hade jag klarat mig helt utan det om man istället valt att lägga de pengarna på en mer lättförstådd och lätthanterlig UI på kampanjkartan.

Någonstans här dör mitt intresse för Total War Rome Remastered. Jag tycker om serien jättemycket och det finns så många bra spel att spela, så varför skulle jag välja att spela ett där AI:n är dum, dumare och UI:n ger mig huvudvärk? Om du spelade originalet 2004 och blev kär i det när det kom ut, och jag menar verkligen kär, då kan detta vara värt ett köp för att ta sig en promenad längs memory lane där allt har fått ett fräscht lager färg. Men inte ens om du är ett stort fan av spelserien kan jag rekommendera Total War Rome Remastered. Vänta och hoppas istället på Total War Warhammer III.

Krig borde vara kul, men här har jag inte roligt.


Specifikation

Denna recension baseras på PC/Steam versionen.

Namn på spel. Lägsta pris cirka 300 kronor enligt Steam 2021-05-02.

Recensionsex tillhandahållet av Sega.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar