Xenoblade Chronicles-serien har hållit på sedan 2010 (2011 i Europa) och nu, efter 12 år, kommer expansionen till det tredje spelet, Xenoblade Chronicles 3: Future Redeemed som ska vara den avslutande delen av trilogin. Är det en värdig avslutning eller ställer den mer frågor än vad den ger svar?
Innan jag går in på expansionens berättelse måste jag först nämna att det självklart kommer att dyka upp spoilers till tidigare Xenoblade Chronicles-spel i denna recension. Det är nästintill omöjligt att prata om denna expansion utan att spoila något.
Trots att det är den avslutande delen av trilogin utspelar sig Future Redeemed innan Xenoblade Chronicles 3, när världarna från Xenoblade Chronicles 1 och 2 förts samman och blivit Aionios. Vi får följa Matthew, vars gammelfarfar är den ursprungliga Noah. En dag får Matthew se sin hemstad förintas av sin gammelfarfar, som nu blivit consul N. N mördar sin son Ghondor och Matthews syster, Na’el försvinner mystiskt efter att staden gått upp i rök. Matthew träffar den mystiska A, som följer med Matthew på sin jakt efter överlevare från staden. På sin resa stöter de på Rex och Shulk, huvudpersonerna från Xenoblade Chronicles 1 och 2, som nu är med i en organisation som kallas för the Liberators. Tillsammans ger de sig ut på en resa för att sätta stopp för en entitet som kallas Alpha (tidigare Alvis i Xenoblade Chronicles 1) och hitta Matthews försvunna syster Na’el.
Svaret på frågan om denna expansion ger en värdig avslutning? Ja, det tycker jag. Samtidigt bäddar expansionen väl inför det som förmodligen komma skall i serien. Jag tycker om de nya karaktärerna vi får följa samt vilken roll de gamla karaktärerna har i den nya världen. Matthew känns lite som en sidokaraktär till en början, men ju mer jag spelar desto mer uppskattar jag honom och till och med föredrar honom framför Xenoblade Chronicles 3’s huvudkaraktär, Noah.
Spelmekaniskt liknar expansionen huvudspelet Xenoblade Chronicles 3 till stor grad, även om det finns en del som skiljer dem åt. Striderna sker precis som i Xenoblade Chronicles 3 i realtid. Du attackerar med så kallade “arts” som har olika effekter på fienden och dessa byggs upp genom auto-attacker (mer ingående om striderna hittar du i vår recension av Xenoblade Chronicles 3). Den största skillnaden här är att Ouroboros-funktionen där två karaktärer kan länkas samman har ersatts med Unity-attacker. Anledningen till detta hör till berättelsen: Ouroboros-krafterna var inte fullt utvecklade under denna tidsera. Unity-attacker går istället ut på att två partymedlemmar utför en attack tillsammans som gör massiv skada och ger en statuseffekt på fienden. Vilka karaktärer som helst kan gå ihop och bilda en unity, vilket skiljer sig från Xenoblade Chronicles 3 där karaktärernas Ouroboros-parningar var förbestämda. En annan skillnad är att alla karaktärer i Future Redeemed har en bestämd klass som inte går att ändra, jämfört med Xenoblade Chronicles 3 där karaktärerna kunde ha alla klasser. Det finns heller inga “heroes” i expansionen som låser upp nya klasser åt dig. Jag tycker dock detta fungerar eftersom detta inte är ett fullskaligt spel. Det är mycket mer komprimerat och tar runt 12-25 timmar att klara ut beroende på hur mycket du gör i spelet.
En annan aspekt som ändrar sig drastiskt från huvudspelet är progressionen. Allt utspelar sig på en karta utan laddningsskärmar och fungerar lite som ett Metroidvania. Du får nya verktyg längre in i spelet som kallas “Ether Lifts” och dessa ger dig tillgång till nya områden att utforska. Det är viktigt att utforska, eftersom accessoarer enbart kan rustas på karaktärer som har använt “unlock kits” som finns utspridda på världskartan. Community-systemet från Xenoblade Chronicles 2’s expansion Torna The Golden Country är tillbaka. Denna gång är det dock inget obligatoriskt att göra sidouppdrag. Genom att hitta “city survivors” utspridda på kartan flyttar de till Colony 9 där Liberators har sin bas. Överlevarna blir då med i din “community” och kan ge dig sidouppdrag. Jag gillar hur de hanterat sidouppdrag här. Det känns belönande att hitta överlevande från staden som ger dig uppdrag, som att du varit med och gjort nytta. Något jag verkligen gillar är “affinity scenes”, scener du kan delta i runt om i världen som visar en konversation där två karaktärer reflekterar över något. Särskilt mycket gillar jag de Shulk och Rex pratar i, då det bidrar med en dos av nostalgi när de pratar om sina tidigare äventyr.
“Completionists” har en del att göra i denna expansion. Varje område i spelet har en checklista med uppdrag och hemligheter att hitta och dessutom finns det separata listor för föremål och monster att döda. Trots att berättelsen är kort finns det alltså en hel del att göra för den som känner för det.
Grafiskt har jag inte mycket att kommentera. Grafiken är densamma som i Xenoblade Chronicles 3 och det ser fint ut trots den begränsade hårdvaran. Vad jag kan prata om är dock den nya musiken. Några nya favoritstycken för egen del är “Aurora Shelf” och “New Battle!!!”, två stycken som verkligen skriker “Xenoblade” och “utforskarglädje”!
Sammanfattningsvis är jag nöjd med denna expansion. Den svarar på många frågor som jag har haft ända sedan jag klarade ut Xenoblade Chronicles 2 i början av 2018 samtidigt som den har en ny berättelse med Matthews jakt efter Na’el. Dock kan jag inte rekommendera denna expansion om du inte spelat samtliga delar innan.
Denna recension baseras på Switch-versionen.
Xenoblade Chronicles 3: Future Redeemed. Lägsta pris ca 300 kronor enligt My Nintendo Store 2022-05-03.
OBS! Spelet är en del av expansionspaketet till Xenoblade Chronicles 3 och kan inte köpas separat.
i samarbete med PriceRunner