Långt ner på havets botten står man där ensam efter en naturkatastrof som har slagit ut hans bas och troligtvis dödat alla kollegor och vänner, tankarna på att aldrig lyckas ta sig därifrån tar och myllrar fram och han försöker hålla känslorna i styr. Kommer han finna någon av kollegorna oskadade och kommer man lyckas med att ta sig oskadd upp till ytan igen, det är frågan vi ställer oss flera mil ner på havets botten.
Vårat skräckfyllda äventyr inleds med ett träningsmontage (d.v.s tutorial för spelet) där våran protagonist får testa på och lära sig om den förstärkta dykardräkt vilket är likt ett vandrande kassavalv, stor tung och rörligheten är limiterade. Men inuti den så är han säker för stunden, d.v.s. om det finns tillräckligt med luft kvar och man inte får panik och förbrukar upp den snabbare än förväntat. Under det inledande träningen så förflyttas man tillbaka till havets botten där vi får återuppleva det ödesdigra uppdraget där allt gick fel och .
Under ett dagligt uppdrag ute på havets botten så får man känna av efterdyningarna av en jordbävning som skickar ut enorma chockvågor som slår ut basen som man har arbetar på och har sönder nästan all utrustning som finns där. Ensam och övergiven så blir det ens uppdrag att ta sig tillbaka till huvudbasen för att se hur illa ställt det är och om det går att hitta någon av kollegorna oskadda och vid liv. Färd tillbaka till basen är fylld med faror såsom en terräng som kan vara jobbig att ta sig fram över med stora undervattensraviner som man måste lyckas ta sig över utan att falla till sin död. Sen så finns det också det djurlivet som lever därnere som man måste hålla sig uppmärksam på; Marulkar som simmar omkring med sitt lyssprö och attackerar om vi kommer för nära, enorma krabbor som kan krossa vårat visir med sina klor, bläckfiskar som kan spruta bläck som försämrat det redan begränsade synfältet och kan attackera och krama åt dykarhjälmen tills den spricker. Om detta låter som en dålig upplevelse så är det ett av de mindre problemen man kan komma att uppleva.
Ett av de största hoten man måste överkomma är bristen på syre i dräkten, samt att hålla sig lugn, inte stressas eller hamna i panik då man förbrukar mer syre än vanligtvis. Som tur så finns det syrebehållare eller påfyllningsstationer utsprida lite titt som tätt över havets botten, det eller så går det att plocka lös en syretub från en fallen kollega som man kan hitta på sin vandring tillbaka. Men helt försvarslös är inte våran protagonist då han har till sin hjälp sin trogna kniv som han kan använda mot en del av naturlivet man stöter på, dock finns det några som tyvärr inte går att försvara sig mot och här får man helt enkelt försöka att smyga förbi dom eller använda ett undervattens bloss som tillfälligt distraherar och stoppar djuren från att röra sig närmare.
För att ta sig över stora klippavsatser så finns det inbyggda propellrar i dykardräkten som gör att man kan få en lite extra boost över och landa säkert på andra sidan, kan även användas för att snabbt ta sig ifrån ett attackerade djur. Dock så är det begränsat på hur mycket man kan använda den och den måste laddas upp, dock så tar det bara några sekunder att få full laddning igen men man bör ha koll på mätaren vilket som.
Under spelets gång så upplever våran redan utsatta protagonist även hallucinationer, detta p.g.a. att det är för lågt med syre i dräkten eller för att man är nära att hamna i panik (notera att alla dessa saker är skriptade och har inget med något av det som jag nämnde tidigare). Det kan vara allt från dykardräkter som plötsligt dyker upp bakom, delar av undervattensbasen har blivit förvriden 180 grader och ser helt abnormt ut eller att att man ser visioner av en antik dykare i ett grönt skimmer som verkar vägleda och hjälpa till i denna hemska upplevelse.
Spelet bygger mer på den klaustrofobiska känslan att vara instängd i dräkten än på allt det som händer utan för den, att hela tiden ha koll på hur mycket syre vi har kvar, kan vi snabbt hitta nya luftbehållare, försöka att ej få panik när något djur attackerar oss eller när vi ser något som skrämmer skiten ur oss (så som att hitta en kollega drunknad i basen. Du rör på huvud och kroppen individuellt och det gör att du inte alltid har den bästa synfältet som jag tycker tillför så mycket till spelet då du kan leva dig in i hur obehagligt det måste vara när du inte ens kan se ordentligt hur din omgivning ser ut eller vad som finns t.ex. bakom dig. Mycket av spelet går ut på att hitta dina kollegor om de så är döda eller levande, samt att du kan hitta personliga tillbehör men allt detta är egentligen bara som samlarobjekt och tillför inget till själva spelets historia.
När det kommer till det grafiska i spelet så tycker jag väldigt mycket om estetik som de har kört på, havsbotten ser väldigt mycket ut som jag föreställer mig att det ska se ut flera mil ner på havets botten. Med en massa korall och fiskare som simmar omkring, men ack så öde och ensamt att gå där själv. Modellerna på själva människorna är väl inte de med high-tech men det tar inte ifrån spelets helhet. Om vi kollar in ljudbilden så tycker jag att spelet levererar riktigt bra här, då nästan allt är väldigt lågmält och det som vi hör mest är våran dräkt, den knarrar och låter när vi går fram över havets botten och våra andetag och hjärtslag som slår hårt när vi hamnar i en stressad situation. Man hör ljudet av de djur runtomkring oss och man tror att någon alltid är bakom en, maskineriet och ljud från våran bas ekar i mörkret runtomkring oss. Musiken är väldigt lågmäld och sticker inte ut och tar upp för stor del av ljudbilden, vilket jag uppskattar väldigt mycket då jag vill fokusera mer på det naturliga ambienta ljudet runt oss.
Mina åsikter:
Narcosis gör vad det ska göra på ett bra sätt, spelet presenteras som en persons resa över havets botten, genom en havererad bas i jakten på kollegor och vänner, samt att försöka ta sig till havets ytan igen oskadd. Lyckas spelet med det, ja det skulle jag säga att det gör. Jag fann att både ljud och bild och spelets gameplay lyckades binda ihop dem till en helhet som gör sig väldigt bra. Men Danny det låter som det är för bra för att vara sant, något fel har väl spelet i alla fall; ja det har det och det är att det kan vara frustrerande om man råkar gå fel och syret tar slut innan man har hittat nytt, en attack som inte känns så givande och att man inte kan försvara sig mot allt man stöter på (finns några djur som tar död på en utan att man kan försvara sig). Att många ”skrämsel effekter” var förutsägbara och tyvärr inget skrämmande alls. Styrningen kan vara lite klumpig och man kan lätt fastna i saker och måste ta ett par steg tillbaka åt försöka igen. Men det är bara småsaker egentligen, när man väl kom in i spelet så var de egentligen inte något man tänkte på.
