Razer BlackWidow V4 Pro

Det var inte allt för länge sedan som tangentbord bestod av beigefärgade tangenter, försedda med gummiundersidor och en idé om att ”bara” fungera. Idag slåss tillbehörstillverkarna år ut och år in med att släppa de mest uppseendeväckande designerna, mest färggranna RGB-belysningarna och framförallt i ett spektrum av brytare. Allt med det tuffa målet i att vara just den tillverkare som hugger tag i köparen. Och det är i all det hallabalo som Razer väljer att släppa ytterligare en version av sin Blackwidow Pro serien. V4:an må vara på pappret mångfacetterad, men om den vinner några spelarhjärtan, ja du, det återstår att se…

Inledning

Sin vana trogen kommer här ytterligare ett tangentbord från Razer, denna gång Blackwidow V4 Pro, som lockar med mekaniska brytare, RGB-belysning samt mängder av specialfunktioner. På många sätt och vis har testandet höjts i nivå för varje år som gått – då fler och fler funktioner adderas till vad som rent rudimentärt ”bara” är ett tillbehör att… ja skriva på!

Men industrin är tuff, så därför skryter Blackwidow V4 Pro med två val av brytare (Green = Taktila/klickiga samt Yellow = Linjära/tysta), RGB under varje enskild tangent, åtta dedikerade makroknappar (varav tre av dessa sitter jäms med vänster sida av tangentbordet), en ratt för justering av mängder av funktioner och även här dedikerade knappar för media. Lägg därtill ett magnetiskt anslutet handledsstöd, som dessutom drar energi (magnetiskt även det) och lyser upp underifrån. Det hela resulterar i ett oerhört ambitiöst tangentbord som verkligen känns uttänkt – och inte bara på ett flamboyant manér, utan ärligt talat på fler pragmatiska sätt än du först tror.

Utseende, passform & design

Om vi då siktar in oss mer på dess yttre är det en design som verkligen känts som att den genomgåtts med hög precision. Varje del av aluminiumytan känns genomtänkt och utifrån sin design känns den verkligen gedigen och hållbar. Dess handledsstöd är räfflad, på ett väldigt uppskattat manér och hjälper användandet av tangentbordet att höjas. Både handledsstödet och själva tangentbordet får en lite väl uttrycksfull design, med nästan industriell ’feeling’, men helheten känns ändå tacksamt välgjuten. Belysning kan givetvis sänkas (eller stängas av) och med den rattar som medföljer (dels flerfunktionsratten längst uppe till vänster, men även den smala uppe till höger) ges här en taktil känsla i alla nedslag. Men att mixen mellan rattar och tangentbord blandas väl och ger det hela en känsla av lyx som tack och lov inte bara är yta, utan även solitt i sitt uttryck till användaren.

Brytare & modeller

Där V4:an verkligen står ut är de två alternativ som finns sett till brytare – tysta eller klickiga. I vårt fall blev det de tysta linjära sådana, och jag måste säga att jag är imponerad, även om det finns detaljer jag personligen inte är lika mycket för. Dessa linjära brytare är väldigt mjuka i nedslagen och registrerar relativt omgående. Det hela är tacksamt följsamt och skapar ett himmelrike för skrivbordsgeneraler – och framför allt människorna i deras omgivning. Deras linjära karaktär innebär att du inte får ett direkt motstånd (ej heller ett tillfredsställande klick) men å andra sidan är det bara att välja det andra alternativet av tangentbord med de gröna brytarna för att få detta.

För mig var det oavsett en skön upplevelse, även om deras avstånd i nedslag, skapade ett lätt ’reverb’. Med andra ord må de vara tysta, men under en smattrande skrivstund, finns det ett lätt eko som frammanas från varje tangent, vilket störde mig en gnutta. Det är definitivt något satt hos mig personligen, men om du är en person som vill ha riktigt tysta brytare, kanske detta kan vara något att fundera över en extra gång, innan ett eventuellt köp.

Mediaknappar, sidodisplays eller specialknappar

När det kommer till ackompanjerande knappar har V4:an mängder av möjligheter. De fem makroknappar som hittas märkta till vänster om de ordinarie tangenterna är inget nytt – men tacksamma att se, särskilt om du är van vid denna layout sedan tidigare. Vad som däremot står ut är de smala knappar som gömmer sig jäms med vänstersidan av tangentbordet. Dessa anpassningsbara knappar kan komma väl till pass skulle du vilja nå exempelvis skärmdumpsfunktion, Xbox overlay eller annat. Idén är bra, men jag märkte att för mig, som då och då justerar placeringen av tangentbordet, kan det bli ett smärre irritationsmoment, eftersom du oundvikligen kommer åt någon av dessa knappar när detta sker. Givetvis är det inte alla som flyttar sitt tangentbord hela tiden, därför kan dessa knappar, som för övrigt fungerar felfritt, vara ett intressant komplement.

Sedan har vi redan nämnda ratt (även kallad Command Dial) uppe till vänster – där du kan dels trycka på den för att ändra dess funktionalitet; men i förlängningen göra vitt skilda saker. Det kan vara allt från att öka ljusnivån i tangentbordet, zooma på skrivbordet, byta appar, växla webbläsarflikar och ett par till. Givetvis går dessa att ändra i programvaran Synapse. Likaså gäller det för de smärre mediaknappar som hittas uppe till höger, samt det volymreglage som hittas där.

Programvara & belysning

Vilket då för oss till Razers programvara Synapse som i detta fall ger ett splittrat intryck. Funktionaliteten finns där och det är tämligen enkelt att hantera. Men det uppfattas inte helt optimerat och känns som att det segar när du som användare ska nå det eller att det ibland tar tid att starta. Det har en air av att inte vara helt klart, och att det därför drar extra mycket på resurser, vilket är synd då det ändå är kraftfullt i vad det kan göra. Men vem vet, det kanske just är därför det till synes drar mer resurser…

Utifrån just anpassningsbarhet och särskilt i sammanhang med RGB-belysningen går det inte att klaga. Belysningen går under Razers Chroma benämning, och är där tämligen ingående i vad du kan ändra från start. Det medföljer givetvis ett gäng fördefinierade belysningslägen att leka med, och därför kommer du som användare säkerligen hitta ett som passar just dig.

I programvaran kan du även justera tangentbordets polling rate. Detta mastodonttangentbord kan nämligen nå hela 8 000 Hz, vilket minsann innebär att det kräver sin dator. Men vad det å andra sidan innebär är att det därför justerar frekvensen med vilken tangentbordet kommunicerar med datorn. Med andra ord innebär högre frekvenser att latens reduceras. Något som definitivt märks av i spelomgångar där responsen i nedslagen är av större vikt – särskilt e-sportsspelande. Ett bra tillägg till en redan ’fet’ tangentbordsupplevelse.

Trådat och härligt?

Vid spelmöss har det trådlösa blivit standard, men detsamma gäller inte riktigt tangentbord – och definitivt inte i detta muskedunder. Det kommer med två USB-C till USB-A kablar, där det ena är till för att driva tangentbordet och sedermera att hittas i Windows. Medan det andra istället är till för den USB-passthrough som kan hittas. Med andra ord får du en USB-hubb (1 port) vilket är uppskattat för de som vill ha åtkomst direkt via tangentbordet. Vad som dock är något jag gärna sett gjort på annat sätt är just kablaget. Det är två separata kablar, och även om jag har förståelse, och uppskattning i att du som användare kan välja om du vill använda även USB-porten (passthrough), skulle jag nog säga att det nära nog är vedertaget att du vill om du lägger den slant som detta tangentbord ändå kostar. Därför hade jag gärna sett att Razer redan från start fört samman de två kablarna till en enda, och minimerat kablaget på detta sätt.

Slutliga tankar

Vilket för oss till avslutningen: pris kontra prestanda. Utifrån valmöjligheter sett till brytare är det ett tacksamt tangentbord och likaså upplevs tangentbordet som oerhört stabilt, vilket kommer med all säkerhet vara en konstant i dess användares vardag; oavsett uppgraderingar jäms med resans gång. Men i nuläget kostar det strax över 3 000 kronor, vilket milt sagt är en saftig summa för ett tangentbord – till och med i kontrast med tidigare ’bestar’ (exempelvis Logitech G915 eller Corsair K70 RGB Pro) kostar detta en ansenlig bit mer, och det är inte så mycket kvaliteten som ifrågasätts som valet av pris i sig självt.

Nåja, en sak är väldigt säker, oavsett var du kommer ifrån är detta tangentbord utsökt i kvalitet, prestanda och utformning. Det kommer med väldigt intressant funktionalitet som säkerligen kommer vara oumbärlig efter ett tag – för vissa. Men att dess pris potentiellt kan skapa klyftor, då det bara inte är vem som helst som köper just detta. Trots det kan jag inte annat än kapitulera inför dess sköna brytare, enorma flexibilitet och hållbara konstruktion. Det är så vi vill se tangentbord, och nog tusan har det kommer längder ifrån de där gamla beigefärgade plastbitarna av forna dar… Tack och lov!