Poly Bridge 2

Många indiespel idag har setts till online en längre tid. Newgrounds.com är hemsidan som introducerade många till spelserier som Trials, Serious Sam och Metal Slug. Bland dessa kommer jag ihåg ett brobyggarspel jag spelat när jag var yngre. Dry Cactus Poly Bridge tar mig tillbaka till den tiden och med släppet av Poly Bridge 2 så får man väl ta sig tillbaka ännu en gång. Frågan är dock om att leka med fysikmotorer är lika roligt som förr.

Det finns en streamer som heter Sips. Jag har kollat många timmar när han spelar första Poly Bridgespelet och nästan spränger sina blodådror i frustration. Detta är något som alltid, när man kollar, ser roligt ut. Spelet ser ut att vara svårt men underhållande, något som ett fan av pusselspel skulle gilla! När jag slängde mig in i Poly Bridge 2 var detta något som jag konstaterade var sant.

Spelet är simpelt till en början. Få de olika fordonen att ta sig över till andra sidan vattnet genom att bygga en bro. Man lär sig snabbt om hur trianglar är den starkaste formen och överanvändandet av dessa kan få en stridsvagn över bron om man verkligen vill. Efter detta kommer dock fler och fler hinder fram. Varje del du använder för att bygga bron kostar pengar och i början av varje nivå får du en gräns för hur mycket pengar du får spendera. Hur mycket pengar du spenderat placerar dig även på Dry Cactus online leaderboard så att du kan se hur du presterade jämfört med världen. Du måste inte följa denna gräns för att komma vidare, men som den try hard spelare jag är kände jag mig tvingad. Efter att du just vant dig vid att bygga allt med trianglar av trä slänger spelet in mer saker i en snabb takt. Du får stålbjälkar som kan stabilisera mer, tål mer men kostar mer, Du måste kunna skapa klaffbroar med hjälp av hydraulik så att skepp kan åka under och vid tillfällen måste du få två olika fordon att åka till olika platser samtidigt. Utmaningarna ökar hela tiden och din budget blir bara mer och mer tight ju längre du spelar.

Det man kan säga om Poly Bridge 2 är dock att det inte är nyskapande. Nästan alla mekaniker är likadana som i första Poly Bridge. Detta känns nästan mer som en expansion istället för ett helt nytt spel. Grafiken har putsats lite på men i grunden är den samma och den lugna musiken i bakgrunden är väldigt generisk. Om man jämför Poly bridge och Poly Bridge 2 bredvid varandra så är den enda skillnaden man direkt ser grafiken. Jag tycker att spelet är roligt, men inte i för långa stunder. Sessioner av 30 minuter som mest passade för mig annars blev jag väldig frustrerad över spelet och kunde inte komma på bra lösningar till pussel eftersom att jag bara försökte använda samma saker jag lärt mig i första pusslet.

Poly Bridge 2 är ett simpelt spel där utmaningen kommer från hur kreativt du kan arbeta med det du har. Att skapa dessa broar verkar simpelt till en början, men ju längre in du kommer desto fler sätt måste du komma på att bygga för att faktiskt klara dina uppdrag. I slutet blir många av dessa till en löjlig utmaning där du ska få en bil att hoppa mellan ett berg och en luftballong, men inte träffa någon av dessa. Detta är dock charmen med spelet. Det är löjligt och byggnationerna är galna, men när du väl får dessa att fungera utan att något går sönder eller att du går över din budget så känns det otroligt bra. Det är också vid dessa tillfällen du ofta bara vill pröva banorna igen och igen för att se om du kan bygga bron igen, men på ett effektivare sätt så att du kan slå de andra på spelets leaderboard.