SaGA: Emerald Beyond

JRPG:t SaGa är tillbaka med sitt femtonde spel i serien. De har pratat mycket om att det finns 17 olika världar att besöka under spelets gång. Det låter ju intressant, men har de lagt fokus på rätt saker med så många världar? Dags att ta reda på det.

När jag startar en ny spelomgång får jag välja mellan fem olika berättelser att spela, beroende på vilken karaktär jag väljer. En före detta vampyrkung lockar mitt intresse, men det finns också en sångare som har tappat sin sång, en häxa under träning, en ung man som kan använda sig av dockor i strid samt en duo av nya poliser som undersöker ett mordförsök. Jag kommer prata om vampyren Siugnas berättelse då det är den jag tyckte var mest intressant sett till storyn, men det finns en hel del att upptäcka beroende på vilken karaktär du vill spela med. I Siugnas fall börjar hans berättelse med att han sitter på sin tron, men blir snart attackerad och är medvetslös under en tid, oklart hur länge. Han hamnar i en annan värld och får namnet Count av en kung som sedan skickar ut honom till strid. Siugnas får träffa andra karaktärer som också kommer från andra världar. Även de har titlar som Hero, Warrior, Philosopher och så vidare.

Den här gruppen upptäcker dock snart att världen inte fungerar som de först trodde. De får veta att de slåss i ett krig mot demoner och gör vad de kan för att vinna kriget. Men de upptäcker snart att de strider de har kämpat i tron om att de är på väg att vinna kriget är förgäves. Kungen verkar istället vilja dra ut på kriget så länge som möjligt. Siugnas vägrar vara en bricka i kungens spel och bestämmer sig för att dra från den här världen för att återfå sina krafter och återigen bli “The Dismal King”. Men han lämnar inte ensam, utan hans nya bekantskaper bestämmer sig för att följa med honom.

När de har lämnat världen, får jag som spelare välja att gå igenom en av flera portar. Bakom varje port finns en ny värld och vissa av dem är kopplade till gänget som hängde med Siugnas. Jag går in i några av dem och där får jag veta mer om karaktärerna som är med i mitt party och varför de hamnade i den första världen, för de själva verkar ha glömt bort viktiga detaljer om det förflutna. När en karaktärs port har klarats av kan Siugnas och karaktären ingå i ett sorts kontrakt där karaktären blir en Siugnas träl och Siugnas blir lite starkare.

Och där har du premissen för Siugnas story, men de andra karaktärerna du kan välja i början har sina egna berättelser och problem att överkomma. Helt ärligt tycker jag inte att berättelserna är någon höjdpunkt, utan de känns rätt mediokra och är aldrig anledningen till att jag vill spela vidare. Istället spelar jag vidare för att spelets strider och pussel är betydligt roligare, om än oerhört frustrerande ibland. Det är mestadels striderna som ibland känns orättvisa i svårighetsgrad när jag jämför med striderna jag precis har haft.

Striderna är turordingsbaserade och du kan ha upp till fem av dina karaktärer ute i strid. Karaktärerna som deltar i striden hamnar i en sorts kö, och beroende på vad de väljer att göra kan de flyttas runt i kön. Vissa attacker är snabbare och kan avbryta en pågående kombo och andra är långsammare men gör en hel del skada istället. Men det är inte allt, utan karaktärerna kan göra saker utanför sin tur lite huxflux när vissa kriterier stämmer. De kan lära sig nya attacker om de har använt sitt vapen tillräckligt mycket, eller hoppa in mitt i en attack för att göra lite extra skada. Fienderna har en tendens att hoppa in och avbryta mina attacker vilket jag köper när det är något de har planerat att göra. Jag kan nämligen se vad de planerar för attacker med hjälp av tidslinjen som är längst ner på skärmen under strider. Om de har planerat att avbryta mig, då är deras tur sedan slut, men ibland händer det att de lyckas avbryta mig även när det inte är deras planerade attack, och de får fortfarande sin attack efteråt. Jag misstänker att det är specialförmågor som monster kan ha, men jag tycker inte spelet förklarar såna saker vilket gör mig både förvirrad och frustrerad.

Det finns ett kombosystem som är rätt lätt att lära sig, den sker när två eller flera karaktärer attackerar efter varandra utan att någon fiende anfaller mellan. När det sker gör karaktärerna mer skada och en kombomätare fylls upp, när den har nått en viss procent kan karaktärerna attackera igen. Det är den enklaste grejen att hålla koll på och planera runt när jag sitter i strider. Det är dock här frustrationen kring fiendernas plötsliga attacker blir irriterande då de kan stoppa en bra kombo. Sen har vi glimmer som sker när en karaktär har nått en viss nivå med sitt vapen och kan då utföra en ny attack. Det gäller att kolla över karaktärernas attacker ibland för det är möjligt att en ny attack de har lärt sig inte får plats i attacklistan, utan att jag som spelare behöver byta ut en attack mot en annan.

När jag ändå är inne på frustrerande strider, så tycker jag att de ibland är orättvist svåra. Det står hur svår striden är innan jag går in och börjar slåss, men ibland är även de lätta striderna svåra på grund av att fienderna har förmågor som jag inte har stött på tidigare. Och ibland är det bara dum tur som avgör om en strid blir lätt eller inte. Om de lätta striderna kan vara svåra, då är de svårare ibland bara hemska. Speciellt bosstriderna, för de har inte bara betydligt mer hälsa än de vanliga fienderna, utan de har också attacker som kan träffa alla mina karaktärer och dessutom gör massiv skada.  Och varför får jag inte tillgång till föremål som jag kan använda under strider för att häva effekter som påverkar mina karaktärer? Istället får jag snällt vänta på att effekten avtar, om den nu gör det, eller försöka avsluta striden så snabbt som möjligt. Är ju lagom kul att hela mitt party är paralyserade i en bosstrid då bossen lyckades träffa alla med sin attack som hade en paralyserande effekt.

Jag låter antagligen rätt bitter, men de här bosstriderna fortsatte på det här sättet. Och för att bli starkare fick jag ibland springa runt till andra strider. Dels för att öka karaktärernas levlels, som jag önskar att jag kunde få se hur mycket erfarenhetspoäng de behövde innan de levlar upp, men också för att samla material för att uppgradera deras utrustningar. Efter varje strid plockar jag upp lite olika grejer som jag kan använda för att förbättra vapen, kläder och accessoarer. Det går dock åt en hel del material ibland så det blir en hel del springande mellan de olika striderna innan jag kan känna mig redo att ta mig an nästa stora strid.

Utanför striderna springer jag runt med karaktären på vad som bäst kan beskrivas som en spelplan för ett rollspel. Hela miljöerna är uppbyggda av papper som de har ritat på för att de ska se ut som hus, träd eller berg beroende på i vilken värld jag befinner mig i. Det är aldrig svårt att veta vart jag ska för spelet uppmanar mig att trycka på en knapp som sedan skapar linjer från min karaktär till olika platser jag kan besöka för att komma vidare. Rätt lätt att veta vart jag ska, vilket alltid är en bonus.

Jag är lite delad till spelets grafik, för jag tycker det ser ut som att utvecklarna har hämtat inspiration från Telltales Game of Thrones och det är inte en komplimang. Men det är främst vid dialoger den grafiken visar sig, karaktärerna har bara stillbilder med text under om vad de pratar om. I striderna ser grafiken rätt bra ut när allting rör på sig, och de har många intressanta designer på sina monster. Jag tycker om spelets musik, även om det inte är något som direkt fastnar i mitt huvud tycker jag den passar in i spelets olika nivåer. Kontrollerna är lätta att lära sig, bara att springa runt med karaktären och sedan trycka på rätt knapp för att öppna menyer eller aktivera något.

Jag känner mig delad till SaGa: Emerald Beyond. För det finns vissa delar med spelet jag gillar, som hur striderna är upplagda. Men sedan finns det så mycket jag känner att jag inte får en vettig förklaring kring hur det fungerar. Sen tycker jag att berättelserna är rätt tråkiga, de ger mig aldrig en känsla av att jag vill komma vidare för att se vad som händer. Men om du är ett fan av SaGa-spelen kanske du tycker mer om det här än vad jag gör, för i dagsläget vill jag inte utforska de andra berättelserna. Kanske i framtiden, men inte nu.