HyperX QuadCast 2 S

Efter att HyperX släppte sin QuadCast 2 blev jag något dödskär i dess enkla design med en djup, röd glöd mot dess svarta metallchassi. Nu kommer HyperX med dess uppgraderade variant som har RGB och bättre ljudupplockning. Frågan är väl då – är priset värt förbättringen?

Överblick

Under förra året släppte vi en recension av QuadCast 2 vilket jag gav en ’’toppklass’’ för sitt pris i relation till prestanda. Det var en enkel och stilren mikrofon som med en självsäker simplicitet erbjöd allt man ville ha till ett fantastiskt pris. Nu när QuadCast 2 S har kommit kring blir därför första frågan – vad har ändrats? Jag kommer därför bitvis göra denna recension som en jämförelse till sitt syskon och se i slutändan om QuadCast 2 S är värd det ökade priset.

Designval, konstruktion och potential

QuadCast 2 S har behållit den exakta formen som sin föregångare, vilket är trevligt i sig men lämnar en lite fundersam. Jag förstår att man vill behålla en enkel design med rutnät av metall istället för mikrofonmuff med skumgummi eller vävd syntetfiber, men det finns ingenting som skiljer den från sin föregångare. Den kantiga och platta designen är lika väl trevlig i samband med dess kalla, metallchassi och erbjuder dig en snygg mikrofon på ditt skrivbord. I mitten av mikrofonens nedre sida finner vi kontrollratten, vilket inte ger sig av den mest tillfredställande feedbacken vid vridning, men erbjuder ändå en lättillgänglig och tydlig funktionalitet. Vad som är den stora förändringen, någonting jag kommer gå in lite mer i detalj under slutet, är att mikrofonen nu erbjuder anpassningsbar RGB.

Med över 100+ individuella LED-ljus kan detta rör göra dig den populäraste dansaren på ravefesten, om det inte vore att mikrofonen kräver ständig uppkoppling med en fantastisk USB-C-kabel av flätad plastmesh. Att låta den köra vågeffekter med regnbågens färger är, om inte någon kliché, väldigt trevligt genomförd med snygg övergång mellan varje diods färgskala. Vi kommer däremot finna att anpassningsförmågan är mer begränsad än vad man först önskar.

Den svarta metallgallret ger en tuff effekt, oavsett färg.

När det kommer till konstruktion och anpassningsförmågans potential tillkommer det några väldigt minimala, nästintill mikroskopiska ändringar. I och med de flertalet LED-lampor har dess totala vikt med stötdämparen, foten, kabeln, stativet och självaste mikrofonen ökat med dryga 20 till 835 gram, vilket inte märks ett dugg. Den är fortfarande en maffig och rejäl variant som inte ramlar i första taget. Underligt nog har de lyckats banta av en dryga 4 gram från stativets tidigare 272 till 268, vilket innebär att de ändå gjort några minimala ändringar. Mikrofonen erbjuder fortfarande dess praktiska förmåga att sättas på en mikrofonsarm med 3/8 och 5/8 gängor, men om du vill behålla den på bordet erhåller den en lika trevlig anpassningsförmåga som föregångaren. Du kan ha den sned, ståendes eller vågrätt för alla dina behov, men de mer extrema positionerna kommer att riskera obalans, men jag ifrågasätter nödvändigheten av dessa.

Ljudkvalitet

Sång och Instrument

Denna erhåller fortfarande bemärkelsen att vara en studiomikrofon, men om ni tror jag tänker fortsätta på liknande spår och säga att ’’inte mycket har ändrats’’, kommer jag ändå med goda nyheter. Vi har ökat en trevlig mängd omfång med bit-raten från 24 till 32 och dess samplingsfrekvens från 96 till 192 kHz. Eftersom den inte är en XLR (External Line Return – en balanserad koppling som stödjer högre omfång) kan man ifrågasätta egentligen hur mycket man kan klämma ur en USB-mikrofon, men förvånansvärt mycket om man inte svettas över USB-kopplingens begränsningar. För en lekmans öra är inte skillnaderna särskilt märkvärda, men gör inspelning av röst och instrument en aning krispigare, så länge du håller den på en lägre ljudupptagningsnivå.

Gällande ljudupptagning erbjuder även denna de fyra olika upptagningsalternativen med kardioid, rundstrålande, dubbelriktad och stereo, vilka alla har sina fördelar i olika lägen. För envägsamtal som du exempelvis gör över Discord eller Microsoft Teams är upptagningen riktad mot dig, medan dubbelriktad skulle du kunna ha under en dialog mellan två personer i samma rum. Rundstrålande låter dig spela in allt som händer i ett rum medan stereo är bäst för att spela in instrument, då de skarpare noterna inte krockar rakt in i mikrofonens upptagningsyta. Detta är såklart en oerhört trevlig funktion och fungerar galant, men även här ser vi ingen direkt förändring jämfört med föregångaren, förutom att ringen ovanpå mikrofonens ovansida kan ändra färger.

Utöver konrollratten som erbjuder en lätt anpassningsförmåga till mikrofonens känslighet, har den även två extra tillägg som låter dig observera över volymenheter och monitorljudmixen. Detta fungerar endast med en AUX 3.5 ljudkabel och ett par hörlurar som erbjuder, men är ett mycket trevligt litet tillägg för dig som vill närma dig studiokvalitén. Att få till just den rätta balansen på gain hjälper dig undvika skorr och dissonans, vilket kan vara superviktigt för dig som exempelvis vill spela in instrument. Eller, varför inte börja som amatörröstskådespelare? Oavsett avsikt är det ett välkommet tillägg för dem som vill ha det där extra.

Gillar du inte RGB? ingen fara, det är bara att stänga av den.

Resultaten av mina sång- och instrumenttester kan jag konstatera var inte långt ifrån mina tidigare, med en något högre detaljrikedom. Ljudet var klart krispigare, framförallt efter att jag anpassat till den rätta upptagningen, vilket jag fann var best under stereo och 10% upplockning med en dryg distans över halvmetern. Någonting underligt däremot är att de sänkt sin signalbrusförhållande från 100 enheter till 90, ingenting som jag kan påstå att jag märker skillnaden av med mina något välanvända öron, men jag vågar nästan lova att ljudfilerna var minimalt brusigare. En underlig förändring som kanske inte gör större skillnad, men värt att ta upp ändå. Vad jag kan gissa är att de nya, anpassningsbara LED-lamporna orsakar denna lilla skillnad. Du kanske ska ta och släcka dessa medan du gör din inspelning – om det nu gör skillnad.

Podcasting och ’spoken word’

Gällande mikrofonens omfång till talet var det även här svårt för mig att uppfatta någon större skillnad, förutom en minimal förbättring i detaljrikedomen. Skillnaden på testerna gällande QuadCast 2 S och QuadCast 2, var att jag lekte runt lite mer gällande dess upplockning och kom fram till att 10% var optimalt för att nästintill eliminera min dators bakgrundsbrus. Även i det ljudisolerade utrymmet (ännu denna gång min garderob), producerade inte en märkbar skillnad mellan bådera. I och med att denna gått från 24 till 32-bitdjup så innebär det också att den ska kunna ta högre påfrestning i formen av höga ljud, vilket jag kan vittna till att den sköte detta galant. Hostningar, klappningar och allmänt oljud – så länge du höll upptagningen kring 10-20%, orsakades aldrig dissonans och översteg inte -6 db.

Vid testen höll jag munnen ca 20-30 cm ifrån mikrofonen på stereo-läget, och under kardioid producerade den även mycket bra resultat med en db på -2. Vad dessa resultat innebär är att du som streamer inte behöver oroa dig för att dina hostningar ska spränga någons trumhinnor, även amatörsångare kan lätt använda denna för att producera ljudfiler med godtagbar studiokvalitet. För bästa resultat bör gain hållas mellan 10–20 % vid närfältsinspelning.

Upptagning – känslighet för slag/knuffar

I nuläget har vi kommit långt in i recensionen att vi mer eller mindre täckt de flesta delar som förändrats från QuadCast 2 till QuadCast 2 S, vilket vi inte finner någon större skillnad inom denna aspekt. Gällande dess förmåga att reducera skorr och buller inom konstruktionen och HyperX egna High pass filter funktion (vilket man kan sätta på i programmet Ngenuity) – fann jag ingen större reducering av skarpare toner från P och S-ljud. Här hade mikrofonen klart kunnat nyttjas av ett redigare poppfilter än det som är inbyggt, om du ska använda denna för att spela in din röst med de bästa förutsättningarna – fixa en mikrofonsarm och poppfilter. Gällande buller och stötar i skrivbordet är det densamme och min slutsats är likväl: den är godtagbar. Om du är någon som vet att du för mycket buller och bank, skaffa dig en arm och sätt den i en separat del ifrån ditt skrivbord.

Köpa eller inte köpa?

Nu går vi in på den bit av recensionen som jag anser i slutändan är den absolut viktigaste, vilket blir ännu viktigare då vi jämför och ser om uppgraderingen är värt priset. Vi ska framförallt ta upp den biten av pajen som till synes skiljer QuadCast 2 S från QuadCast 2; den anpassningsbara RGB:n! Detta går att styra ifrån HyperX egen mjukvara Ngenuity, vilket jag tidigare prisat som ett lätthanterligt program utan onödig fluff, och även i detta fall sviker den mig inte. Du kan lätt förstå dig på programmets användargränssnitt med minimal deducering och därefter navigera dig in på mikrofonens RGB-kontroller.

Men det är här som jag kör fast hårdast i min undersökning, då jag finner att dess anpassning från programmet till verkligheten inte översätter sig särskilt väl. Vi har förmågan att anpassa sektioner av mikrofonens ljus, vilket visar oss dess bak och framsida. Med marknadsföringen av 100+ anpassningsbara ledljus kanske det låter väldigt imponerande, men jag lovar att sanningen är en besvikelse. Den exakta siffran av anpassningsbara ljus är (9×6) x 2, alltså 108, vilka ni kan se som inramningarna med tunn, röd markering i bilden nedanför (kan vara något svåra att urskilja om man inte tittar noga). Resultatet av att anpassa dessa för att exempelvis bilda ikoner, symboler eller annan enklare ’’pixelart’’ är nästintill omöjlig, någonting jag hoppades på. Alla färger blöder över in i varandra och gör att du inte kan skapa någon form av skärpa för att göra tydligare avbildningar.

Detta var helt klart en besvikelse då man skulle vilja kunna urskilja några roliga varianter, men jag finner att även när du vill åstadkomma intressanta mönster sker färgblödningen även inom dessa. Det som ger den bästa effekten är att inkludera någon form av effekt som wave eller lightning, vilket kan erbjuda en mängd olika intressanta varianter om man kombinerar dessa rätt. Men jag vill helst inte ha en mikrofon som liknar någonting från en ljusshow, utom något som är diskret och behagligt för ögat (vilket var varför jag fann den originella röda färgen tilltalande från början). För att bygga bro mellan dessa två koncept kan man exempelvis anpassa en effekt som varierar sig långsamt och lugnt, vilket var det som jag landade på i slutändan. Avslutningsvis finner jag tyvärr att dessa är de enda alternativen som fungerar bra.

Vi har då sammanfattat alla delar inom vilket mikrofonen förbättrats – ljudupptagning, anpassning gällande volymenheter och monitorljudmix, samt den någon underväldigande RGB:n. Vad vi kan se utifrån priset är att den har ökat med en dryga 500 kronor, om vi utgår ifrån priset som finns på deras hemsida. Frågan är därför – är skillnaderna värda priset? Om vi ser till RGB är det ett strongt nej från mig, men eftersom vi ökat ljudupptagning till 32 bit och 192kHz och utökat ljudmonitoreringens funktioner så börjar vi närma oss.

Vad vi kan se från övriga jämförelser från andra, liknande mikrofoner som Logitechs Blue Yeti X, Razers Seiren Emote och Elgatos Wave 3, så finner vi här att QuadCast 2 S presterar bättre i sin ljudupptagning. Däremot är det värt att påpeka att dessa mikrofoner är några hundringar billigare. Slutgiltiga omdömet gällande denna QuadCast 2 S är att den får ett ’’bra köp’’, den hade förmodligen varit en ’’toppklass’’ om RGBn hade varit bättre anpassningsbar. Det är ändå en mikrofon som erbjuder en riktigt frän ljudkänslighet, samtidigt som den är stilren och ball med ett överkomligt pris. RGBn må vara en besvikelse, men det går fortfarande att anpassa till någonting som du i slutändan kan nöja dig med. Är det inte bara en massa ljus ändå? QuadCast 2 S erbjuder ingen ’’wow’’-faktor, men kommer vara perfekt för dig som vill ha bra grejer för ett bra pris.