Roccat Horde Aimo

Innan de av er som är gamingtangentbordsfantaster springer för glatta livet. Snälla, ta det lugnt. Det är inte så illa som ni tror. Snarare tvärtom faktiskt. Ja, Roccat Horde Aimo är mer av ett membrantangentbord (även om Roccat själva säger det är ett annan typ av brytare – membranical som de kalla det), men det finns faktiskt fördelar som man lätt kan missa, i dessa dagar. Vi smattrar med flinka fingrar, och ser vad slutresultatet faktiskt blir, med Horde Aimo!

Redan ur lådan, så går det inte annat än att bli misstänksam. Har man en gång börjat använda mer mekaniska brytare, så känns Horde Aimos lågprofilerade Membranicial-brytare svampartade till en början. Men med en aktiveringshastighet (d.v.s. tiden innan brytaren registrerar utslag) på 7.8 ms, så håller det ändå en helt okej standard. Självklart finns det en elefant i vardagsrummet – som är aktiveringskraften – som i sig är väldigt låg, särskilt med tanke på det korta avstånd som de ändå tillfredsställande semi-mekaniska brytarna ger. På det hela taget, så är självklart dessa brytare en smak man måste vänja sig vid. Under spelande är de bra, just på grund av sin enkelhet och direkta anslag – och skriver man i allmänhet så är de helt enkelt väldigt sköna.

Att sedan det lätt gråa – på gränsen till svarta plastytan på tangentbordet, även är utrustat med en mängd dedikerade snabbknappar, och en stor inställningsratt som går att använda till en mängd olika applikationer ytterligare grädde på moset. Denna stora ratt var faktiskt väldigt användbar och är en aspekt som jag hoppas kunna se på fler av Roccats produkter, då dess mångfacetterade användningsområden faktiskt kom till god nytta – dock enbart under arbete framför datorn.

I övrigt så är tangentbordet utrustat med RGB belysning, makrofunktioner och kommer med Roccats SWARM programvara, som lätt kan ändras efter behag, gör helheten ändå till en nöjsam sådan. En kul (men onödig) detalj är att i mjukvaran kan man välja ljud från tangentbordet (?), som sedan hörs från ens högtalare. Denna funktion, måste vara något som utvecklarna skojfriskt lagt med, för att sitta och få laserstrålsljud för varje klick, skulle nog få den mest förnuftiga människa att tappa förståndet.

Men då är allt fina fisken eller…?

Med allt som jag nämnt hittills, så är kvalitetskänslan och framförallt hållbarheten två aspekter som faller under luppen. Som det plasttangentbord det är, som lätt sviktar om man testböjer det lite lätt, och med en konstruktion som i sin helhet känns redo att gå sönder under långtidsanvändning, så är det verkligen ett val man behöver göra. Ska jag ha detta tangentbord ett tag, eller länge? Kommer det gå sönder lättare, och hur är egentligen påverkan av de brytare för ditt spelande? Ja, dessa är högst subjektiva, och är alltså svårare att recensera än ett tangentbord som man från start kan förstå kommer ha lång hållbarhet. Att inte alla kommer gilla dessa brytare är uppenbart; särskilt om man är Cherry MX veteran. Att tangentbordet trots sin byggkvalitet ändå kostar runt tusenlappen, gör det ännu svårare att rekommendera rakt av till redan satta användare av mekaniska tangentbord – även om jag tycker man bör ge detta tangentbord en chans.

Finns även i vitt utförande!

Men ingen chansar i regel med ett tangentbord på det sättet. De flesta vet hur de vill att det ska kännas, och vilket motstånd de föredrar (i alla fall bland PC spelare). Så det blir oundvikligen ett dilemma för många kan jag tänka. Särskilt då man som sagt kan hitta andra tangentbord i denna prisklass med en till synes betydligt högre byggkvalitet.