Gravel

Hela idén om Gravel leds med meningen ”tillgänglighet och på samma gång utmanande”, vilket faktiskt stämmer rätt bra in. Vägarna är slafsiga med lera och blöt sand, men det gör inte så mycket när din bil många gånger arkadmässigt flyger en halvmeter över marken. Vi växlar därför upp och sladdar över mållinjen. Men är det med en segerviss känsla i kroppen, eller är det en nedrig andraplats som gäller? Vi tar en titt under huven på spelet Gravel, för att se hur bra (eller dåligt) det faktiskt är.

Du kommer snabbt in i racet, inga krusiduller eller fåniga cutscenes. Här är det actionfyllda strandrallyn, innerstadsrace och snöiga bergsbanor som gäller. Allt i hög hastighet och ett motstånd som snabbt gör sig utmanande. Gravel siktar på att kombinera Dirt-seriens upplägg med en mer klassisk arkadracers utförande. Frågan är dock vilken del som står sig bäst och vilka aspekter som inte funkar. Men en sak är säker, körkänslan är (för att vara ett arkadspel) underhållande.

Till att börja med bör de fyra olika spelsätten tas upp:
Stadium: En mängd arenor, vissa fiktiva, vissa verkliga serverar spelaren tajta och utmanande varvbanor.

Speed Cross: Banor från runt om i världen, som ger längre race på allsköns olika underlag och miljöer.

Wild Rush: Banor som ger mer utmaning i sin miljö, om det så är mer extrema nerförsbackar på berg, stränderna på en paradis ö eller varför inte ett stenbrott. Mer fokus på bandesign med hinder.

Cross Country: Här är det banor stora till ytan, med olika checkpoints.

Lägg tillsammans ovanstående typer av spelsätt med ett varierat utbud av banor och framförallt ett stort antal olika bilar så får man faktiskt rätt mycket för pengarna här. Dock så varierar rolighetsfaktorn en hel del beroende på vilket typ av race och fordon man tar sig an. Samtliga varvbanor med pickup-fordon är långsamma, tråkiga och repetitiva snabbt. Bilfysiken i sig får dig som spelare att köra vidare, samt det faktum att du kommer låsa upp nya bilar och banor, men annars så tar det emot på dessa banor. Däremot är etappbanorna betydligt roligare; med varierad terräng och fokus på mer klassiskt arkadrally, så bjuder de på roliga stunder som varken är för långa eller för korta. Det är särskilt i dessa banor som spelet visar upp sina bästa sidor; med gyttja som fastnar på bilen, sand som stänker upp på stranden eller djungeln som snabbt väntar dig om du kör fel.

Du har möjlighet att justera svårighetsgrad om du vill få mer utmanande i dels motståndarna, men även i bilarnas körförmåga. Du kan variera mellan att stänga av bromshjälp, ändra växlingen, och om du ska få skada för att nämna några, men du kan även ändra i bilens köregenskaper; om du så ändrar upphängningen av fronten, bakre delen, växellåda och diffar eller bromsar. Det finns mer djup här, men i regel är det den Sega Rally liknande arkadkänslan som görs bäst. För beroende på hur svårt eller lätt du gör spelet, så resulterar det i högre bonuspoäng. Bonuspoäng som i sin tur låser upp nya fordon och utseenden. Med möjlighet att ändra förhållandena inför varje race, så kan man skräddarsy spelets svårighetsgrad (tänk dock på att det reflekteras i hur mycket poäng man får).

Utöver kampanjläget (20 utmaningar med flera race i varje), så finns även ett ”free race”, multiplayer, time attack (jaga tider) och weekly challenges. I det sistnämnda så kan du få lite sköna nya bilutstyrslar, men är egentligen mer av ett tamt försök att hålla kvar spelare.

Körkänslan är tydlig om än inte lika djup som i simulatorer som exempelvis Dirt Rally, men du får ändå en bra känsla för tyngd och för vilken typ av styrning bilarna har (framhjuls- bakhjuls- eller fyrhjulsdrift). Dock så har jag märkt att bilarna kan vara lite väl ”lätta” om man träffar föremål på banan, då de kan snurra all världens väg vilket kan vara irriterande med tanke på att man då oftast får starta om hela racet (tillbakaspolning finns för de som fegar ur ha ha). Men det tillhör denna typ av spel så man får vackert buga för mekaniken.

Gimme more points!

Och apropå vackert och fint; grafiken gör sitt jobb bra, men kommer inte vinna några priser. Vissa banor är torftiga, medan andra känns mer levande (t.ex. djungel- och lerbanor). Det tillsammans med en ljudbild som känns ganska tam och ett soundtrack som bara blir störigt i längden, så kan man säga att det inte är på dessa områden som spelet skiner som bäst.