Förhandstitt: Kingdom Come Deliverance 2

Hästlös, skjuten och påpucklad finner sig Henry vid sidan av sin herre Hans Capon. Det lönar sig inte att ge sig iväg utan någon vidare insikt i hur världen fungerar. Framförallt när de båda är två, unga män utan någon vidare vett i skallen.

När jag åter fick bekanta mig med Henry från Skalitz och hans flamboyanta furste Hans så flödade det tillbaka goda minnen från tidigare äventyr. Kingdom Come Deliverance var ett spel som jag bekantade mig med till den graden att jag nästintill hundraprocentade det. Det var ett spel som gav mig tillfällen att fördjupa mig inom intressanta rollspelsmekaniker och svärdsstrider som var utmanande, men bitvis frustrerande. Vad som Kingdom Come Deliverance framförallt gav var en trogen skildring av ett medeltida samhälle med alla dess underliga seder, som i dagens läge skulle ses som brutala och underliga. Det var en frisk bris av ett rollspel som inte led av någon form av samtida moralistisk ståndtagande, det kändes som att man spelade en verklig karaktär som levde under den tiden, med alla dess övertygelser och seder. Det var ett spel som lyckades finna en balans mellan realism, nöje, utmaning och engagemang (om inte bitvis bristande i sin optimering, kan jag tillägga).

Ni förstår säkert därför att jag är mycket intresserad nu när tvåan ligger bortom knutarna.

Men vi ska hålla god rutin och gå igenom några relevanta punkter innan vi ger oss in i kött och potatisen. Kingdom Come Deliverance 2 är ett medeltida förstapersonsrollspel med stort fokus på realism och historisk äkthet inom vilket du tar rollen som Henry från Skalitz. Scenariona utspelar sig i den plats som historiskt kallats för Böhmen vilket idag innefattar den västra halvan av Tjeckien (Bohemia på engelska). Spelet är utvecklat av den Tjeckiska Studion Warhorse Studios, vilka startade sin karriär med hjälp av kickstarter och skapade Kingdome Come Deliverance. Spelet blev senare upplockat av Deep Silver för fysisk publicering. Warhorse har ovanligt nog behållit Cryengine som motor, vilket har en historia av att kunna erbjuda höga grafikdetaljer men vara krävande för hårdvaran. Detta var någonting som var märkbar i början på första spelets lansering med mångtalet buggar och halvdan optimering. Detta är en läxa jag hoppas Warhorse Studios har lärt sig vid detta lag.

Lyckan gynnar de djärva! Ja, vi får väl se hur det går?

Vi ger oss in lite i spelet och tittar på vad som förmedlas i relation till dess föregångare. Eftersom detta är en direkt uppföljare startar vi där föregångaren slutade, där vi rider mot Hertigen av Bergow för att leverera ett meddelande från Hertig Hanush av Liepa. Jag lämnar spoilers där och låter er ta en titt på föregångaren själva, då jag finner det ett spel värt att ge sig in i. Vad Kingdom Come Deliverance 2 gör, utan att jag traskar in på sådant utanför trailers, är att den bitvis distanserar sig själv från föregångaren för att kunna köras självständigt. Vi går fortsättningsvis igenom lite handledningssegment som lär dig hur du slåss, hur dialogalternativen fungerar och vilka förmåner du vill starta med – likt Elder Scrolls-spelen där du får välja stjärntecknet du fötts med. Här får du exempelvis några av de viktigaste insticken av föregående händelser, men inte till den graden att det kommer att påverka dina beslut framöver.

Vad jag tagit med mig efter jag spelat starten är att den kan vara utmanande för nybörjare, då den bitvis är långdragen och inte låter spelaren agera fritt förrän dryga 2–3 timmar in. Filmsekvenserna är det som tar upp det mesta av all tid, vilka erhåller samma välskrivna humor, narrativa kongruens och inre logik för att berättelsens händelseförlopp ska kännas engagerande. Men detta kan också bitvis dra ut på tempot när vi inte vill någonting annat än att bryta oss loss och utforska världen.

När vi väl kommit ur startsegmenten så är Henry både pengalös, utan sin hertig Hans och halvnaken på råge. Warhorse håller inte tillbaka när det kommer till brutal speldesign, det är verkligen ett scenario där du går från toppen till botten. Det är därför upp till dig nu att lista ut hur du ska klara ditt tidigare uppdrag – lämna meddelandet till Hertigen av Bergow. För att göra detta så måste du bekanta dig med samhällena som finns runtom i Böhmen. Det är här som jag finner spelet skiner lika väl, om inte bättre än sin föregångare kan jag brås på att säga. Du spelar inte bara ett spel under medeltiden utom lever och agerar i ett medeltida samhälle, med dess normer, regler och blandning av både hedniska och kristna vidskepelser. Det är roliga upplevelser att få insikt i ett medeltida liv som för oss är helt frånvridet.

Tag pedagogiken och lärandet som exempel i ett samhälle där skrivkunnigheten endast tillhörde de enstaka utvalda. Hur formades bindande kontrakt emellan familjer för att upprätthålla markgränser dem emellan? Ja, du kunde eventuellt hitta en bra position, så som ett märkligt träd eller stor sten. Sedan tog du din förstfödde son, gav honom ett rejält kok stryk vid denna punkt för att tydliggöra kontraktets upprättande och för att han inte skulle glömma uppgörelsen. Inte för att han betett sig illa på något sätt, detta var någonting som kunde hända då de medeltida samhällena hade en uppfattning om hur minnet kunde bli mer effektivt om det sammanstrålade med våld och smärta. Att detta är så självklart för alla karaktärer i spelet och inte ifrågasätts är en sådan kul detalj att det vinner mycket av min inlevelse, mycket likt som föregångaren gjorde.

I starten får du lite alternativ som kan ge dig en boost till din föredragna spelstil.

Detta kan ytterligare tolkas in i rollspelssegmenten inom vilka du kan vara fullständigt obenägen att agera etiskt, eftersom du inte har förmågan. Om du inte är tillräckligt tränad, har ett bra rustningsätt och välslipat svärd så kommer du ta rejält med stryk, eller i värsta fall dö. Att återhämta sig tar tid och är inte så lätt som att dricka en häslobrygd, detta kräver insikt och skicklighet – någonting du inte har i början. Ni kanske kan kalla mig för masochist när det kommer till spelarfientliga system, men jag ser det som att spelutvecklare respekterar sina fans när spelets systematik överensstämmer med det avsedda målet. Warhorse vill eftersträva realism och detta skulle inte fungera om exempelvis fienders svårhetsgrad förmedlades likt många andra spel, med idiotiska ikoner likt barnsligt illustrerade dödskallar, eller siffror som stiger långt över din.

Hur du listar ut om någon är för stark för dig är med regelrätt gammal deduktiv logik, vilket omedelbart översätts om du bara tar dig ett tillfälle att fundera lite. Om du är en halvdan svärdsman med bristfällig rustning och utnött svärd, hur tror du själv detta skulle gå om du mötte någon som liknar en medeltida pansarvagn? Det är inte bara fiendens rustning som talar för dess omedelbara fara, utom även dennes position. Varför har han så bra rustning? – Han måste vara en högt uppsatt livvakt åt en herre, alltså är han inte bara väl rustad, han är också vältränad. Om du nu försöker ge dig på honom så kommer du snabbt ångra det, även om han terroriserar bygden. Spelet tillåter inga dumheter.

Att slåss med svärd är ingen lek. Hitta lärare som underlättar processen.

Med det sagt så tycker jag fångat de främsta punkter som utgör det mest tilltalande med Kingdom Come Deliverance 2 – Den verkar, vad jag har hunnit sett hitintills i denna förhandstitt, erbjuda mer av det vi gillade hos föregångaren. Om detta låter intressant kan jag rekommendera att du tar en titt. Det är ett bitvis skoningslöst spel, men när du väl fått en grund att stå på så finner du att spelet blir lättare. Det är ett spel som startar svårt men blir lättare och roligare ju mer du kör, vilket kan vara omedelbart svårt för många att ge sig in i. Om du är nyfiken så finns det däremot några tekniska aspekter som du bör vara medveten om, vilka kan riskera att finnas i lanseringen. Exempelvis hade flertalet av de förrenderade filmscener ett starkt avtagande i sin bildfrekvens, till den graden att allt visuellt saktades ned medan rösterna fortsatte i normal takt. Röster och text spelades därför mycket längre fram än vad bilderna gjorde, vilket såklart var irriterande. Detta är såklart någonting som Warhorse kommer att behöva åtgärda och förhoppningsvis gör de detta till lansering.

En andra stor och avgörande punkt är fokuseringsmekanikerna under strid, vilka jag svor mycket över. Striderna avgörs beroende på hur du positionerar din mus, vilket styr riktningen dina slag faller. Men under flertalet gånger när jag ville byta riktning så tappades istället fokuseringen och jag vred mig oavvisligen bort från mina fiender, vilket minst sagt orsakade stark irritation. Balansen inom deras riktningsfokuserade stridsmekaniker, vilket i stort anseende är en mycket rolig och unik mekanik, måste vara perfekta för att spelet ska hålla. Spelet är redan mycket utmanande och utmaning måste komma i rättvisa former.

Avslutningsvis kan jag ändå säga att Kingdom Come Deliverance 2 ser mycket lovande ut. Det är mer av det vi gillade med första och detta är självfallet välkommet. De har gjort några få ändringar med vissa interaktioner, slätat ut några onödiga besvärligheter och jobbat i stort sett mycket på att förbättra spelets’’quality of life’’. Vad som förvånade mig i all ärlighet var hur mjukt och välfungerande spelet körde, i hög upplösning och utan lagg och dropp i bildfrekvensen. Detta kanske inte är någonting vi bör prisa ett spel för, men den föregående läxan gällande optimering verkar vara lärd hos Warhorse studios.

Även om frisyren kan anses vara otyglad… Låt det inte förstöra vyn med fotoläget!

Jag ser fram emot att ge mig in i Böhmen igen för att fortsätta nässla in mig i storyn inom de välskildrade medeltida samhällena, alla intressanta karaktärer och fler av underliga scenarion som jag redan fått uppleva! Men helst med fungerande filmsekvenser och ett stabilare stridssystem. Se fram emot att läsa vår fulla recension här på Nördliv i samband med spelets fulla lansering i början på februari och se hur detta blir!