Årets mest namnkunniga fotbollsspel är här – i år igen! Med uppdaterade laguppställningar, fortsatt inkluderande av kvinnliga lag och ett gäng olika spellägen ges möjligheten att bli den bästa av de bästa – oavsett om det är spelare eller manager.
Få hösttecken (rödgula löv och halloween borträknade) är så starka som de årliga släppen av FIFA och NHL. Jag har fortfarande svårt att greppa att de hade ett tiotal efter namnet. Ännu svårare har jag att greppa tjugotalet efter namnet. Nu är det FIFA 21 som gäller. Galaxy brain! Eftersom vi pratar om ett sportspel finns det självklart ingen story… Va sa? Ursäkta mig? FIFA, av alla spel, HAR en story? Okej, då får jag kanske börja med den.
Spelläget där handlingen utspelas i heter VOLTA. Handlingen är enkel: du lattjar runt med dina kompisar i en mindre turnering. Efter turneringen blir en av dina kompisar rekryterade för att spela i en turnering i Dubai där det ”finns mycket pengar i potten”. Hur mycket? Spelar väl ingen större roll eller? Mycket är mycket – det hörs ju! Din karaktär och ditt lag är jätteglada för hans skull och inte alls bittra. Ni blir kontaktade av en annan scout som föreslår att ni ska ta er upp i rang för att kvalificera er för turneringen i Dubai. Allt man behöver göra är att vinna fyra matcher i São Paulo och en match i Milano, Paris och Sydney. Efter det är det fyra matcher i Dubai plus en sista och avslutande femte. Det låter som det finns att göra, men så ligger det inte till – de är avklarade på två, absolut max tre timmar.
Matcherna spelas på små planer och i en del finns det ingen målvakt, där är dock målen mindre. De flesta matcherna går ut på att göra fem mål innan motståndaren. När planen är liten och när det inte finns någon målvakt går det väldigt fort. Det är inte speciellt svårt med en målvakt i kassen heller. Det här läget är mer arkad än simulation. Man har inga speciella förmågor som i FIFA Street, eller för all del, Street Power Football, men det är mer lössläppt. Exempelvis får man varken gula/röda kort, eller straff; frispark är det hårdaste straffet. Lagen man möter har varsin ledare. Dessa ledare är riktiga fotbollsspelare som har påhittade karaktärer som lagmedlemmar. Det är bara ledarna som pratar och de alla är jättetrevliga. Helt konfliktfritt.
Varför ska man bry sig om att ha en handling i ett spel där ingenting egentligen händer? När man möter sin före detta lagkamrats lag i Dubai är också han och ditt eget lag hur trevliga som helst. De få gångerna manuset försöker sig på någon form av lättare gliring, spottar karaktärerna bara ur sig klyscha efter klyscha. ”Ready?”, ”I was born ready!”. Oaktat sina brister är det här spelläget det jag hade roligast med.
Det finns många olika spellägen. Några av de mest lättförståeliga är Kick Off som är ett snabbspel av en enda match, Skill Games som är olika utmaningar (träffa måltavlor, dribbla runt objekt etc) och Champions League som är den ärofyllda turneringen där de bästa europeiska lagen från föregående säsong möts. I det här läget väljer man ett lag och spelar helt enkelt genom turneringen, i bästa fall vinner man. Man kan även spela online, både co-op och själv. Det finns också två andra lägen som kräver lite mer av en förklaring: FIFA Ultimate Team och Career, eller karriär.
En fotbollsspelare och en Magic the Gathering-spelare går in på en bar…
Karriärläget är ganska enkelt att förstå sig på: man får välja att spela en spelares karriär, eller en managers. Som spelare får man välja mellan att spela som en befintlig spelare eller att skapa din egen och välja vilket lag du ska spela i. Om man tröttnar på att spela som endast din spelare och istället vill spela som hela laget, kan man göra det i samma läge. På så vis behöver man inte byta spelläge för ett annat spelsätt; man kan fortsätta utveckla sin spelare och byta spelläge. Uttrycket ”att få kakan och äta den” dyker upp i mitt huvud… Som manager styr man ett helt lag; hur ekonomin ska skötas, vilka spelare som ska köpas/säljas samt hur laguppställningen ska se ut är helt upp till spelaren.
FIFA Ultimate Team är lite mer komplicerat. Alla spelare är spelarkort. Det finns brons, silver och guldkort som visar värdet på spelaren där guld, så klart, är bäst. För att få nya spelare köper man spelarkortpaket för pengar man får genom att spela matcher – högre svårighetsgrad och vinst ger större belöning. Paketen innehåller även kosmetiska prylar som tröjemblem eller olika fotbollar. Man har också möjligheten att spela online, co-op eller ensam. Spelar man online kan man spela orankade matcher eller säsongsläget. En säsong går ut på att ta sig uppåt genom divisionerna. Säsong tio är den lägsta och den man börjar i. Om man ska ta sig upp i divisionerna måste man vinna ett visst antal matcher.
FIFA 16 introducerade kvinnliga lag, något som fortfarande finns kvar. Det är något som gör målgruppen för spelet bredare och mer mångsidig. Spelet blir också mer inkluderande gentemot kvinnor, som så klart också är bra. Eftersom fotboll är en av världens största sporter känns denna inkludering som att de tar ett ansvar. Mindre sporter som amerikansk fotboll eller ishockey skulle ha svårare att göra denna inkludering, då känns det extra bra och viktigt att FIFA förstår sitt ansvar – och tar det.
Uppstartningstiden är väldigt kort och man kan hoppa över den klassiska ”EA Sports it’s in the game”-sägningen vilket kortar ner uppstarten med ytterligande några sekunder. När man kommit förbi startskärmen och ser titelmenyn förstår man direkt åt vilket håll man ska gå för att välja det spelläget man är sugen på. Titelmenyn är det första stället man får stifta bekantskap med spelets soundtrack. Blandningen av modern mellanösternpop, RnB och någon slags elektronisk samba är logiska val eftersom spelet har en global målgrupp. Tyvärr blir det som så ofta när man ska tillfredsställa alla, en mix av väldigt säkra val som snabbt faller i glömska. För mig, dock, är det inget jag går igång på. Något jag däremot går igång på är härliga ljudeffekter och det finns det en del under matchernas gång. Att dunka en boll rakt in i stolpen ger ifrån sig ett dovt och härligt duns som följs av publikens besvikna ”Aawww…”. Grafiskt sett är det inget mästerverk. Visst ser det okej ut, men det är inget som är vare sig under eller över medelnivån – den finns bara. Animationerna å andra sidan är betydligt bättre. De flyter på riktigt bra och de ser realistiska ut. Även ljuset och dess reflektioner är riktigt bra. De är bättre än de har anledning att vara. Jag har inget hår på skallen och skapade min karaktär efter mitt eget utseende. Skillnaden på mig och min karaktär är att jag avundas hans förträffliga flintreflektioner. Ljuset får svettpärlor att framträda och se verkliga ut.
Rent mekaniskt fungerar spelet som i verkligheten: ju hårdare man sparkar på bollen desto längre/högre flyger den, springer man snabbare med bollen kommer man ha längre sträckor utan kontakt med bollen och tacklar man någon kommer domaren vifta det gula kortet i ansiktet på dig. Att välja om man ska eller inte ska springa med bollen blir taktiska val man får göra; är motståndaren för nära blir du av med bollen. Kontrollerna är även lätta att ta till sig, men svåra att bemästra. En del av enkelheten ligger i hur bra de svarar på knapptryck och hur man dribblar – det är bara att vifta på högra spaken. Håller man in R1 och dribblar har man snabbare fotarbete och lättare att ta sig förbi enstaka motståndare. Om man får för sig att bemästra kontrollerna har man mycket att plugga på. Trots att det är enkelt att dribbla, går det att variera i nästintill oändlighet. Som tur är finns alla fintar i spelets options. När man spelar kan man givetvis inte se hela planen på skärmen. Det kan skapa irritation när man ska slå ett långt pass från baklinjen för att starta ett anfall. Lyckligtvis tas detta irritationsmoment bort då det adderats en radar i nedre delen av skärmen. På radarn kan man se alla planens spelare – inklusive motståndarens.
Sammanfattningsvis är FIFA 21 ett riktigt välfungerande spel. Det ser ganska bra ut, det låter härligt, kontrollerna är begripliga och det finns en stor variation i spellägena. Utöver det laddar allt i spelet förvånansvärt snabbt – dessutom rusar inte mitt Playstations fläkt. Visst har det sina brister, musiken är lätt att glömma och handlingen – som mot all förmodan faktiskt finns – är skrattretande usel. Gameplay är riktigt bra, även om den kan ses ganska monoton och som något man bara spelar korta stunder – den blir inte sämre av det. Gillar man fotboll och Tv-spel ser jag inte hur man kan hitta ett spel i genren som är bättre. Det skulle väl vara alternativet Pro Evolution Soccer för de som gillar management lite extra. Om det inte vore för den enorma tröskeln som stavas ’simulationssportspel’, som nästan gör det omöjligt för spelet att vara en genreöverträdande titel, hade jag gett spelet betyget Toppklass. Istället ser jag det väldigt bra spel i sin genre. Därför blir det svårt att ge FIFA 21 något annat än utmärkelsen Bra köp!
Denna recension baseras på Playstation 4 versionen.
Spelet finns även till Xbox One, Nintendo Switch och PC.
FIFA 21. Lägsta pris 372 kronor enligt Prisjakt.nu 2020-10-26.
Recensionsex tillhandahållet av EA.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.