Cosmic Fear

Du är en forskare som studerar paranormala fenomen, men har nu kommit i kontakt med mänsklighetens uråldriga historia. En historia så okänd att det känns som att någon inte vill att sanningen ska komma upp till ytan. Kan rymdvarelser dessutom vara inblandade? Frågorna är många, och inatt verkar flera av dem få svar. Frågan är bara om du verkligen vill veta sanningen.

Cosmic Fear kan enklast beskrivas som en så kallad vandringssimulator. Det vill säga att vi har ett förstapersonsperspektiv och att vi helt enkelt vandrar omkring och interagerar med objekt för att få berättelsen att gå framåt. Traditionellt brukar det inte vara så mycket mer spelmekaniker i den här genren, förutom att just gå runt och interagera. Den här titeln är inget undantag. Vi kommer för det mesta gå runt och utforska. Under vår färd kan vi hitta objekt att titta på, eller textdokument vi kan läsa, som fördjupar berättelsen en aning. Om jag ska vara väldigt generös skulle jag kunna säga att det förekommer pussel, men dessa handlar snarare om att hitta en nyckel eller dylikt för att låsa upp en dörr, så det kräver inte att vi överanstränger hjärncellerna direkt.

Vi tar på oss rollen som Benedict West. Han är med i ett team som undersöker paranormala fenomen runt om i hela världen. Forskningen har lett till att de kommit i kontakt med mänsklighetens uråldriga historia, kan det vara så att människan sedan länge haft en koppling till kosmos? 

Hur som helst! När äventyret börjar får vi reda på att Benedict och hans gäng har farit runt i hela världen och undersökt märkliga händelser som i sin tur har lett dem till att samla på sig en mängd uråldriga artefakter. Benedict har fått ett brev, där han blivit uppmanad av en mystisk individ som kallar sig för C att ta sig till en närliggande by. Varför? Jo det ska tydligen ske någon slags ritual där som ska ge Benedict många av de svar som han har letat efter.

När han väl kommer till byn verkar den vara övergiven. Flera pappersark finns utspridda där invånarna pratar om märkliga händelser. Ganska snart kommer Benedict att inse att han inte verkar vara ensam. Någonting farligt verkar lura i skogarnas skuggor.

Sanningen finns där ute!

Som jag nämnde tidigare kommer vi primärt vandra omkring i byn, utforska närområdet och leta igenom husen. Vi kommer hitta föremål som vi kan lyfta upp och titta på om vi känner för det. Det finns även flertalet papper med vittnesmål som jag nämnde tidigare samt lite fotografier som bara ska förstärka mystiken.

Jag har i regel inget emot vandringssimulatorer. Tvärtom kan jag tycka att de kan vara ganska avslappnande. Visst, många har ju en skräcktematik, men primärt brukar mekaniken i sig vara ganska skön, då tempot är lågt och att det ofta handlar om att återge en berättelse för spelaren snarare än att utmana spelaren. Problemet jag stöter på här är att det ibland är ganska oklart vart jag ska gå någonstans. Det händer inte hela tiden, men ibland blir området ganska stort och stigarna många och jag känner mig som en förvirrad pensionär som inte hittar hem.

Vid enstaka tillfällen kommer det förekomma fiender. Du kommer givetvis vara obeväpnad under hela äventyret, så du kan inte försvara dig, utan det gäller att gömma sig. Eller så gör ni som jag gjorde och bara lägger benen på ryggen och springer! När du kommer till ett hus eller dylikt, kommer fienden sluta jaga dig. 

Det fanns förvisso ett tillfälle där en fiende dök upp mitt i den väg jag tänkte gå. Där fungerade det inte bara att springa. Jag gissar att utvecklaren ville att jag skulle smyga mig långsamt förbi fienden med skydd från buskarna. Vad jag gjorde istället var att gå väldigt långt åt höger och sedan fortsätta åt det håll jag ville gå från början. Fiendens A.I känns således inte som den klokaste, då den inte heller verkar reagera på ljud eller dylikt heller. Jag känner personligen att de hade kunnat skippa dessa filurer. Jag förstår att de förstärker hotet, men tillfällena de förekommer är extremt få och det är ganska enkelt att undvika dem. Enligt mig tillför de med andra ord inte särskilt mycket och stämningen fungerar väldigt bra utan dem.

Stämningen är nämligen det som är bäst här. Utvecklaren har gjort ett bra jobb med att få till den Lovecraftianska känslan av att ställa sig inför någonting som får en att känna sig både liten och oförstående. Vissa miljöer och en del blodiga scener har fått mig att utbrista “Vad i hela friden är det som händer!?” vilket är precis vad jag är ute efter i den här typen av berättelse.

Det visuella är nog det starkaste elementet här. Detta är ett enmansprojekt och jag tänker inte säga att det märks. Däremot märks det att spelet inte är gjort med den största budgeten, främst när det gäller vatten och vissa döda kroppar. Med det sagt är många av miljöerna riktigt läckra och jag tycker att jag ser väldigt mycket passion och kärlek som lagts in här. Vilket jag tackar för då miljöerna gör väldigt mycket för stämningen och atmosfären här.

Ljudbilden är också välgjord. Det finns många ambienta ljud som prasslande gräs, vind i löv eller lätena från fiender i närheten som verkligen gör sitt för atmosfären. Likaså är det väl valda ljudeffekter när vi ställs inför någonting som får Benedict att ifrågasätta allting han känner till. 

Det förekommer även lite röstskådespel och det är verkligen betoning på lite. Det dyker upp text som ska föreställa en slags inre monolog från Benedict, men för det mesta är det tyst, förutom vid vissa tillfällen då han minsann gör sin röst hörd. Jag vet att detta inte är ett ovanligt grepp och att det används för att ge mer betoning till information som är viktig, men jag sitter mest och undrar varför du bemödar dig med att anlita röstskådespelare, för att sedan bara använda dem vid enstaka tillfällen?

Berättelsen fungerar bra på det stora hela, det enda problemet jag har är att det känns som att jag saknar information. Framförallt i inledningen när vi knatar runt i Benedicts kontor, kan vi kolla på artefakter och dylikt från tidigare expeditioner. Här läggs informationen fram på ett sätt som får mig att känna att jag redan borde veta detta. Jag vet att utvecklaren har släppt två tidigare spel, men huruvida dessa verkligen är sammankopplade med varandra har jag ingen aning om. Det är i alla fall ingen information jag har fått. Det är en liten petitess, men jag kan i inledningen inte bli av med känslan av att kastas in i ett sammanhang utan all information.

På det stora hela är Cosmic Fear ett gediget spel. Utseendemässigt är det riktigt läckert bitvis och atmosfären är verkligen helt rätt för en sådan här Lovecraftiansk-berättelse. Tyvärr faller spelet på att det ibland är oklart var du ska gå någonstans plus att det förekommer onödiga fiendesektioner. Är du förtjust i vandringssimulatorer skulle det inte skada att spana in det här. Spelet är runt sex timmar långt (beroende på hur mycket vilse du går förstås), så det kommer inte svälja alltför mycket tid.

Testdator: Intel Core i7 10700K, 16 GB RAM DDR4, Radeon RX 9060 XT 16GB