Hem RecensionerSpelrecensioner The Dungeon Of Naheulbeuk: The Amulet Of Chaos

The Dungeon Of Naheulbeuk: The Amulet Of Chaos

av Martin "Fyghar" Johansson

The Dungeon Of Naheulbeuk började en gång i tiden som en audio saga, och som nu har arbetat sig hela vägen till att bli ett dataspel. Men är det något att ha eller skulle de ha nöjt sig med sina inspelningar? Dags att ta reda på det.


Storyn börjar med att en grupp med äventyrare har gett sig in i en dungeon i jakt på skatter. Det här partyt består av olika raser och klasser som i dagsläget är standard för rollspel, oavsett om det är digitala eller fysiska med böcker. Vi har fyra människor som är lite olika klasser, men utöver dessa finns det dessutom en alv, en dvärg och en ogre som inte har några klasser. Nu kan det vara så att jag är en lite väl inbiten rollspelare när det gäller Dungeons & Dragons och liknande, men det känns rätt rasistiskt att bara människorna har klasser. Hur som helst kommer gruppen fram till en magiskt förseglad port och dvärgen är ungefär lika smart som Gimli i Lord of the Ring: Fellowhip of the Ring, så han springer bara rätt fram och slår i den magiska förseglingen. Det här triggar såklart en fälla som splittrar hela gruppen och jag hamnar nu i en tutorial där jag får lära mig vad de olika karaktärerna är bra på och även vad de har för personligheter. Det tar inte lång tid innan jag har hunnit samlat ihop alla igen och som belöning uppenbarar sig en amulett framför alla ur tomma intet. Den är gjord av guld så självklart springer dvärgen fram för att ta den och försvinner – igen… Jahopp, dags att leta efter stenskallen återigen.

Jag tyckte att storyn var rätt kul i början, som i de första fem minuterna. Efter det upptäckte jag att de tog alla klichéer och stereotyper och vred upp allt till elva bara för att visa hur tokiga de är. Jag hade säkert tyckt att det här var kul för några år sedan, men just nu sitter jag bara och suckar över alla referenser, stereotyper och roguens alla försök att få sig ett ligg. Jag fattar att alven och dvärgen inte gillar varandra, ni behöver inte ta upp det varje gång de pratar med eller om varandra.

Som tur är, är gameplayen roligare än storyn. Det är ett rollspel med taktiska strider som i X-com eller Mario + Rabbids: Kingdom Battle där jag får planera vart mina karaktärer ska gå och stå för att de ska göra mest skada samt inte dö på kuppen. Varje karaktär har särskilda förmågor och attacker så det gäller att planera. Dvärgen är lite tankigare så det är ingen bra idé att ha honom längst bak och ha den klena alven längst fram. Man kommer långt på bara vanligt folkvett.

Efter varje strid får alla karaktärer som inte blev helt utslagna erfarenhetspoäng som de då levlar upp på. När de levlar upp får man spendera poäng på attribut samt förmågor, både passiva och aktiva. Här har de återigen olika skill trees att kolla över, och det kan absolut vara värt att kolla över en extra gång hur man spenderar poängen, spelet blir knappast lättare. Jag tror inte att jag har klarat av en enda strid där alla i partyt har överlevt, och det är på näst enklaste svårighetsgraden. Det är en kul utmaning, och jag gillar att planera mina drag som i schack, synd bara att jag är så dålig på det.

Grafiken är rätt mysig, men allting är så mörkt. Visst, jag fattar att vi är mitt i en dungeon, men även utsidan känns ju mörk ibland. Men trots allt mörker syns fiender och vänner tydligt så risken att träffa fel är rätt låg, om man nu inte vill göra det. Spelskaparna har valt en tydlig design på spelets grafik och jag tycker den fungerar bra.

Röstskådespelarna tycker jag gör en bra insats för sina karaktärer. Det är bara synd att karaktärerna är så stereotypiska. Ljudet och musiken låter bra, men inte något direkt minnesvärt.

Jag vet att det här är ett parodispel, men det finns bra sätt att göra parodi på och sen finns det dåliga sätt att göra parodi på. Tyvärr faller The Dungeon of Naheulbeuk: The Amulet of Chaos in i den senare kategorin. Även om spelet i sig är kul att spela, känner jag att jag inte vill fortsätta spela för att allt känns så dumt stereotypiskt. Spelet är inte för mig, men jag har sett att det är populärt i Frankrike och även har serietidningar med äventyr, så det finns ju folk som tycker om spelet och hela världen där. Om du tycker om fantasy, taktiska strider och humor kommer du säkert tycka om det här spelet, men det finns också en risk att det blir för mycket.


Specifikation

Denna recension baseras på PC-versionen.

The Dungeon Of Naheulbeuk: The Amulet Of Chaos. Lägsta pris 34,99€ (ca 350 SEK) enligt Steam.com 2020-09-30.

Recensionsex tillhandahållet av Artefacts Studio.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar