Hem RecensionerSpelrecensioner Maneater

Maneater

av Maxx Löfström

I detta kultiverade epos till spel, så får vi uppleva världen ur de svarta ögonen av en av havets innevånare. Ett rafflande äventyr, där just fokuset på den naturliga världen, människors påverkan på den och moralen däromkring dyker upp. Och ja, glömde jag säga det… du spelar som en haj som hämningslöst äter dig uppför näringskedjan?!

I ett träsk fyllt till gränsen med alligatorer och lortiga fiskar, växer du upp, en liten ensam hajunge. Med en vardag som består av tre enkla saker – äta, växa och överleva, så börjar det alltså inte lätt för vår lilla fena till haj! Detta är ett open-world spel, där du sakta men säkert blir större och mäktigare, allt medan du letar efter den nedrige sjökaptenen Scaly Pete, som dödade din mor. För ja, av alla spelidéer… så har vi alltså här ett ambitiöst actionspel med rollspelsinslag, med en rovfisk vars största nöje är att bita lemmar av intet ont anande människor. Ja, det är knäppt… men är det roligt?


Maneater känns som om utvecklarna av Saint’s Row samarbetat med miljöaktivister – då spelets ironiska humor mixas med bombastisk action samt med en huvudperson som hela tiden (nåja, nästan hela tiden i alla fall) befinner sig under vattenytan. Hur udda upplägget än är, så är det samtidigt ganska konventionellt. Detta är nämligen ett tredjepersonsspel (tredjehajsspel?!), där du styr din kallblodiga protagonist genom en stor mängd regioner, allt i jakten på kaptenen Pete, vilken du hyser agg för ganska rejält.

Precis som alla pluppar-på-kartan spel, så handlar det om att klara av uppdrag för varje region, hitta kistor och landmärken, som tillsammans ger dig evolveringar i form av uppgraderingar för ditt monster till haj. Det kan vara allt från elektrifierande fenor, pansarhård ben för din kropp eller inre organ som ger dig mer hälsa – ja, lite av varje helt enkelt. Att du sedan också kan öka dessa evolveringars värden, genom att använda protein och mineraler (som du får genom att äta) gör att du verkligen kan pumpa upp statistiken än mer på de förmågor du valt.

Den nedrige Scaly Peter med sin son.

Det hela är förvånansvärt snyggt paketerat för övrigt, där exempelvis morgonljusets strålar skjuter ner under vattnet, och skapar många fantastiska scener. Ja, sett till det grafiska så har utvecklarna lyckats få till ett ibland utsökt vackert spel för vad det är, som parat med ljud/musik imponerar stort. Så på den här fronten så träffar verkligen spelet huvudet på spiken.

Men sedan kommer vi till kontrollschemat – där du har knappar för att äta/bita, slå med bakfenan, undvika skott eller bara hoppa (för att nämna några). På både tangentbord/mus och handkontroll kan jag känna att det upplevs aningen ogenomtänkt, och aldrig riktigt blir så intuitivt som många andra spel kan kännas i den här genren. Nu blev det ändå något jag vande mig vid snabbt, men jag hade gärna sett att de gett detta lite mer kärlek, för i nuläget känns det dugligt, men klumpigt. Knappkombinationer som blir svåra att få in i bland, eller handkontrolls schema där det nära nog saknas funktioner som finns på tangentbordet, gör helt enkelt att det inte är så optimalt som jag hoppats.

Var en gudalik best till fisk!

Upplägget med nivåökning av din haj är välgjord, men dras ner lite av att det är som roligast en bit in, snarare än i början och slutet. Ja för i början måste du hela tiden vara aktsam, då mer eller mindre alla rovfiskar/rovdjur vill ha dig som munsbit, och det tar ett gäng nivåer innan du dels kan ta dig vidare till nästa område, men framförallt att du ens kan försvara dig. För att inte tala om det faktum att varje region (när du klarat tillräckligt med uppdrag) låser upp ett Apex rovdjur, vilket mer eller mindre blir en miniboss för varje område. En perfekt morot (eller köttslamsa) för både dig och din haj i mitt tycke!

Sedan om vi pratar slutet av spelet; när du uppgraderat det mesta, så blir det alltmer repetitivt, på grund av att man trampar vatten (pun intended), sett till spelets uppdragsstruktur. I regel är det, åk hit, döda så här många djur/människor, vilket blir tradigt i det långa loppet. Från det att din haj når nivå fem-sex och uppåt blir det kul, och sedan är det konstant kul ända till slutet – då du hela tiden upptäcker nya arter av fiskar och djur att ta dig an, medan i slutet av spelet, när du ätit din fyrtiosjätte människa, ja då har den udden tagit ut sig själv lite. Men tack och lov så utspelar sig spelet mestadels någonstans där emellan; i alla de där nivåerna och områdena där du hela tiden känner att det finns något nytt bortom nästa korall…

Nåja, tack och lov så finns det två ytterligare räddningar här, där den ena säkerligen blir en överraskning. Först har vi spelets motsvarighet till ”wanted levels”, vilket kommer in i bilden ju mer människor du dödar. När en ny nivå nås, så poppar en härligt fånig sjökapten upp och ska försöka ha kol på dig. Klarar du av att döda personen i fråga, så får du tillgång till en ny evolvering att använda på din fina monsterhaj. Det andra är märkligt nog spelets berättelse, som lämpligt nog visas upp likt en reality tv-show som heter ”Maneater”. Det är här vi får lära känna bakgrunden till varför du befinner dig ensam och liten i träsket i början, och varför du just jagar Scaly Pete. Det hela är gjort med glimten i ögat, och för att vara ett spel om en människoätande haj, så är det oväntat underhållande, även om det är ljusår från att vara Tolstoys ”Krig och fred”. Du får en plojartad men rättfram berättelse som kommer i friska tuggor allteftersom du kommer vidare i spelet. Ett upplägg som matchar spelets längd ypperligt…

Spelet är totalt runt fjorton timmar långt, och kan utan problem avklaras till hundra procent, men lider (som jag redan varit inne på) av att alla dessa upprepningar i uppdragen blir tjatiga mot slutet. Men trots det så kan jag inte annat än rekommendera Maneater för dess friska fläkt i open-world genren, för medan det får in RPG-element och putslustiga pop-kulturella referenser titt som tätt, så är det ju ändå så förbannat roligt att… ja äta folk och fä!


Specifikation

Denna recension baseras på PC versionen.
Spelet finns även för Xbox One, Playstation 4 och Nintendo Switch.

Maneater. Lägsta pris 399 kronor enligt Epic Games Store 2020-05-22.

Recensionsex tillhandahållet av Koch Media.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar