Förhandstitt: Baldur’s Gate III

Det är inte varje dag ett RPG utan någon form av roguelike mekanik släpps till Steams Early Access program. Samtidigt är det inte varje dag Baldur’s Gate serien får en uppföljare heller…

Vi ska göra en sak extremt klar och tydlig, detta är Early Access så det stänker om det! Det saknas anpassningsalternativ till klasserna (för att inte tala om att det saknas klasser), om du börjar prata med en NPC är det 50/50 om de har en animation för samtalet eller inte, ibland står det att dina gruppmedlemmar vill prata med dig, men istället kraschar spelet. Om det fanns ett spel som sammanfattade vad Early Access innebär skulle det vara Baldur’s Gate III. Detta är ett väldigt eget spel om man jämför med tidigare installationer i serien. Det gamla stridssystemet har slopats helt, det finns få kopplingar till händelser/karaktärer i tidigare spel och de tydliga vägskälen som man valde mellan har tagits bort i förmån för ett mer smidigt berättande. Dina val spelar fortfarande roll, det är bara inte lika självklart vilka val som är viktigast. Just nu är det högst oklart vad som påverkar vad då både dialog och scener saknas, men ett system finns där, eller kommer finnas vid full release. 

Jag vet vem jag ska försöka romantisera <3 .

BG3 är utvecklat av Larian Studios vilka tidigare är kända för Divinity Original Sin serien. Baldur’s Gate är inte bara namnet på spelserien, utan också namnet på staden där allt händer. Men vad händer? DU händer.

BG3 är en digital tolkning på den senaste varianten av det populära papper-o-penna-rollspelet Dungeons & Dragons. Allt börjar med att du får skapa en roll och dennes kärleksintresse. Just nu finns det en hel del alternativ i karaktärsskaparen. Du får välja ansikte, hår, skägg och färg till alla dessa. Jag saknar dock sliders eller något liknande för att verkligen kunna göra karaktären till min. Samtidigt kompenseras detta genom en orgasmiskt läcker grafik. Detta är en av de absolut vackraste turbaserade rollspelen jag någonsin sett, och aldrig syns det så mycket som när man håller på i karaktärsskaparen. Om jag vill kan jag sitta och räkna porer i ansiktet på min karaktär, men det kanske vi inte riktigt har tid med nu. Färgsättningen står också ut med riktigt klara, nästan lysande, nyanser.

Ibland kan det bli riktigt mörkt.

Efter en actionfylld öppningssekvens är katastrofen ett faktum, jag har en insekt i hjärnan som kommer äta sig ut om ett par dagar. Tyvärr saknar jag väldigt (väldigt) mycket från tutorial sektionen i spelet. Nu har jag haft förmånen att spela DnD tidigare, men om du är helt ny kommer mycket vara förvirrande. Vad är advantage? Vad är disadvantage? Jag vet exakt, men spelet varken berättar eller visar flera grundläggande funktioner som sitter i ryggraden på varje DnD veteran.

Spelmekaniskt går man runt slår en massa olika tärningar. Dessa kan ha allt från fyra till tjugo sidor. Ska jag slå någon med ett svärd? Rulla en tärning och se om jag träffar. Hur mycket skada gör jag? Rulla en tärning och lägg till din styrka. Kan jag övertyga den här personen att ge mig sin yxa? Slå en tärning och se om du får en ny kompis eller inte. Detta är byggkloss nummer ett som bygger upp grunden av både BG3 och DnD. Spelet visar inte alltid dessa tärningsslag dock, utan visar hellre procentsatser. Det ger ett snabbare tempo, men jag saknar lite att slå en faktisk tärning för att se vad som händer. Den andra grundpelaren är att spela en roll. Du kan spela din roll hur du vill, men just nu känns den rätt så platt. Du har inga voicelines och dina ansiktsuttryck än pinsamt få. Detta är inte så konstigt dock då din karaktär inte har någon bakgrund överhuvudtaget. Vid full release kommer man kunna välja att spela som en av sina kompanjoner vilket förhoppningsvis ger en bättre upplevelse.

Trots detta har jag kul, riktigt kul. Larian Studios har skapat en levande (men än så länge rätt så dåligt texturerad) värld. När jag går omkring på stranden där jag kraschlandat ser jag fiskar röra sig i vattnet och vinden får elden att dansa åt olika håll. Kombinerat med ovan nämnda grafik kan jag ibland bara stanna och stirra.

Jag träffar på några minst sagt speciella typer som jag lägger till i min grupp av äventyrare. Jag får max ha med mig tre andra kompanjoner förutom mig själv. Varje person jag stöter på känns unik och genomarbetad. De har sina egna mål, röster och åsikter. Ibland tycker de att jag gör rätt, ibland tycker de att jag är dum och är inte sena med att säga det heller. De lider lite av att vara jobbiga med ingen anledning, men brukar oftast bli lite trevligare bara man ger dem en chans.

Det mesta du kommer göra är dock att slåss. Här är det turbaserade strider som gäller, precis som IRL varianten. Här ser vi den största skillnaden mellan detta spel och de tidigare installationerna i serien. I de tidigare spelen har striderna varit i realtid, men spelaren har haft möjlighet att trycka på paus (bokstavligt talat) närsomhelst och ge order om vad som ska hända när spelet slås på igen. Detta har slopats helt och bytts ut mot ett klassiskt turbaserat stridssystem, först gör din karaktär en grej, sen fienden. Sen du, sen fienden, etc. Valet att slopa realtidsstriderna har varit en väldigt het potatis på flera internetforum, och de flesta har varit starkt kritiska. Jag kan dock glatt meddela att detta ”nya” stridssystem funkar galant och håller sig sann till den utgåva av DnD som spelas idag. Ett realtidssystem hade kanske gett mer action, men istället får vi något där varje steg och handling får extra stor betydelse. På din tur kan du gå nio meter, göra en handling och en bonushandling. Du kan göra detta i vilken ordning du vill. Gå, slå, dricka hälsodryck och sen gå lite till är en fullt möjlig runda. Din karaktär kan, förutom att slå med sitt vapen eller knuffas, använda magi.

Hur magi fungerar är väldigt olika beroende på vilken klass du väljer att spela som, så om magin känns fel på en klass, pröva en annan. Men generellt sett funkar det såhär: Du har spellslots. Dessa avgör hur många spells du kan använda per dag. Spellslots är också indelade i nivåer. Du kan alltså ha tre stycken spellslots på nivå ett och en på nivå två. Din karaktär låser upp fler spellslots på olika nivåer när den levlar upp. Vi säger att du ska hela någon, använder du en spellslot på nivå ett helar du fyra hälsa. Använder du en på nivå två helar du sex. När en spellslot har använts är den inte tillgänglig för resten av dagen, men kommer tillbaka efter en lång vila. Det blir alltså viktigt att hushålla med dina spellslots, då du inte vet om du kommer behöva dem senare under dagen. Frågan är också om du behöver använda din spellslot på den högsta nivån eller om du fixar det med en lägre.

Jag gillar detta system skarpt, åtminstone rent mekaniskt. Ska jag verkligen använda min ultimata förmåga nu eller är det bättre att vänta till sen? Är detta verkligen sista bossen eller behöver jag vara förberedd på en strid till? Tyvärr skapas det en dissonans mellan det mekaniska och berättelsen. Minns ni den där larven i hjärnan som jag pratade om? Juste, ju längre tiden går, desto värre blir det. Jag vill inte vila för dagen, utan försöker göra så mycket som möjligt med de resurser jag har. Tråkigt nog gör detta att jag snarare undviker att använda magi överhuvudtaget. Det trycks på för mycket åt ett håll, och de där roliga förmågorna ligger i min hotbar och ruttnar.

Skapa dig själv – fast snyggare!

Allt som allt är detta ändå ett riktigt roligt spel, speciellt med en kompis eller två! Att sitta och snacka strategi och bua på elaka skurkar är otroligt mysigt. Se bara till att åtminstone en av er har spelat DnD innan, annars kommer förvirringen vara total. Det finns dock ett grundproblem, jag är 90% säker på att jag hade haft en bättre upplevelse om jag bara väntat till full release. Om du av någon anledning vill vara med i en process för att se hur ett spel byggs upp, kör på, men för majoriteten rekommenderar jag att inte köpa BG3 i sitt nuvarande tillstånd. Du kommer förstöra smaken genom att äta kakan innan den är färdig, speciellt till det här priset.