Förhandstitt: Summum Aeterna

En prequel till förra årets Aeterna Noctis är nu här, denna gång i form av en roguelite. Hur fungerar övergången från en renodlad metroidvania till den nya genren? Det tar vi reda på i denna förhandstitt av Summum Aeterna!

I Summum Aeterna spelar du som en mörkrets konung i en mörk tidsperiod långt innan händelserna i Aeternum Noctis. Berättelsen är just nu lite oklar, men den här konungens mål verkar tydligen vara att använda frön som transporterar honom till andra dimensioner i jakt på en drottning. Aeterna Noctis hade ett helt eget språk som spelades ut i dialoger och gav inlevelse i världen. I denna prequel saknas röstskådespelade dialoger helt. Än så länge. Spelet är i Early Access, och jag hoppas verkligen att dialogerna implementeras i framtiden. 

Lite story…

Spelet är som sagt en roguelite, vilket betyder att du behöver starta om från början om du dör, men kan behålla förmågor och resurser mellan spelomgångar. I Summum Aeterna finns  en by kallad för Famished Town som du återkommer till varje gång du dör. Här kan du spendera de resurser du får från spelomgångarna, till exempel kan du uppgradera hälsa, chans för kritiska träffar och skada, samt skaffa nya vapen som en lie och pistoler. Längst bort i byn hittar du ett hus som är bebott av ett slags troll som vaktar en portal. Genom att plantera fröer i denna portal kan du teleportera dig till en annan dimension och påbörja en ny spelsession. Fröerna har både för- och nackdelar med sig. De kan till exempel ge dig extra mycket resurser på en spelomgång, men som kompensation att fienderna gör mer skada eller har mer liv. Du kan även kombinera olika fröer så att förmånerna för att använda dem förstärks.

Väl inne i den andra dimensionen är spelet väldigt likt sin föregångare. Detta spel är, precis som originalet, en sidskrollande action-plattformare där du går från rum till rum likt ett metroidvania och mosar alla fiender i din väg. Till din hjälp har du ett vapen, en dash och dubbelhopp. Du börjar med ett standard-svärd, men genom att döda fiender får du dogmas (spelets valuta) som du kan använda för att köpa nya svärd vid “shrines”. Dessa kan ge statuseffekter, till exempel gift eller en brinnande effekt som gör det lättare att ta sig an fiender. När du dödar fiender och tar dig till nya rum stiger din kaos-mätare och ju större den är desto bättre belöning får du när du dör samt att din maximala hälsa ökar. Det innebär bättre frön och mer resurser att kunna uppgradera sig med. Spelet gör det därmed lättare för dig om det går bra för dig. Problemet är dock att spelet är otroligt oförlåtande och du blir träffad två tre gånger av en fiende är du död. Därför blir spelet riktat till en “hardcore-publik”. Visst kan det bli lättare om du har lite uppgraderingar, men om det inte går bra för dig kommer det ta oerhört lång tid att ta sig dit eftersom priserna för uppgraderingarna är lite väl höga.

Utseendemässigt är spelet likt sin föregångare, med en handmålad stil som gör att det känns unikt och eget. Musiken i spelet har en viss mystik, precis som i föregångaren, som gör att man vill ta sig vidare och ta reda på vad som faktiskt försiggår i världen. Ljudbilden är också bra med tydliga ljud för när du svingar ditt svärd och träffar fiender.

Sammanfattningsvis har jag svårt att rekommendera spelet i sitt nuvarande skick, men med tanke på att spelet precis släppts i Early Access kan ju saker och ting ändras ( en uppföljning vid dess fulla release kommer – då för att se huruvida spelet vänt skutan. red.anm).  Det känns alldeles för oförlåtande för att vem som helst ska kunna hoppa in, något som jag hoppas justeras en aning till den fulla releasen. Just nu har spelet inte jättemycket till en berättelse, men man ska aldrig ge upp hoppet!