Förhandstitt: Songs of Conquest

När Cecilia Stoutheart stiger fram på den mörka skogsstigen och möts av ett rike rikt på skatter, sagolika slott och trolldom fylls hon upp av förväntan. En vackert pixelerad spelvärld breder ut sig och precis som henne känner även vi hur ödets trådar vävs för varje steg vi tar. Det turbaserade rollspelet Songs of Conquest bjuder på en turbulent värld, där världen står på spel, och vi är det enda som står upp mot ondskan…

Songs of Conquest (hädanefter SoC) kan på vissa sätt beskrivas som en naturlig förgrening av det klassiska spelet Heroes of Might and Magic, men trots att det finns en hel del gemensamma nämnare lyckas SoC snabbt övertyga mig om att detta kan bli något extra, något eget och unikt. Spelet kommer försett med en kampanj och skirmish-läge, där grundbulten av upplevelsen är en mix av utforskande, taktiskt tänkande och stadsbyggande. Dessutom förses du med ett gäng hjälteenheter (Wielders som de kallas här), som alla förser spelkampanjen med dialog och tydliga karaktärsdrag som adderar till en redan oväntat polerad upplevelse. Dessutom bjuder singelkampanjen på en skön ingång i hur de olika karaktärerna genom att du får en mer linjär genomgång – sett till vilken karaktär och vilken berättelse du ska följa. På detta sätt får man t.ex. mer kött på benen vad gäller t.ex. den första karaktären jag spelade med; Cecilia Stoutheart. En bra avvägning hittills, även om jag gärna sett röstskådespeleri genom hela spelet också…

Spelet är nämligen fortfarande i early access och saknar multiplayeraspekter såväl som ett mer balanserat endgame, men trots det är det alltså förvånansvärt slipat. Jag hoppas personligen att de kan arbeta mer på de turbaserade striderna, som i nuläget kan upplevas obalanserade i kampanjen, även om det många gånger handlar om att komma igång betydligt mer uttänkt från start vad gäller resursuppsamlandet och utforskandet. Just denna mix av RPG, taktiska strider och ledning av ett rike är väldigt beroendeframkallande, även om jag personligen dras mer åt utforskandet och resursbygget mer. Att du dessutom kan utrusta dina ’Wielders’ med vapen, rustning och magiska smycken m.fl gör att du får en mer ingående spelomgång, där du faktiskt kan påverka dina hjältar mer exakt.

De turbaserade striderna är dock något som med säkerhet kan hålla tillbaka vissa, då de av sin natur är långsamma och faktiskt kräver taktiskt tänkande (även om du kan låta AI:n beräkna ut resultatet om du vill få det klart snabbare). Detta är nuförtiden en aquired taste och var något som jag personligen aldrig riktigt gillat, men som här faktiskt lyfter spelet. Att spelet faktiskt ger sina hjältar tydliga karaktärer (om än berättat via text) parat med en lika eftertänksam spelmetod gör att det klickar bara. För att inte tala om dess presentation… oj oj oj!

En visuell fröjd!

SoC må ta inspiration från HoMM på det visuella planet, med en stor värld som alltmer lättar upp och blir synlig ju mer du utforskar, men det tar steget vidare till att göra det än mer animerat. Än mer levande. Varje lilla del av denna 3D värld, består av klassiska sprites, dvs bilder enkelt förklarat. Alla animerade och levande på ett otroligt vackert sätt. Ja, spelets visuella styrka är enorm och jag fann mig själv zooma in på saker och ting bara för att inandas denna vackra mix av 3D och klassisk pixelgrafik. I mitt tycke är detta en kombination som slår spel som Octopath Traveller och liknande, då det är så granulärt. Så genomtänkt. Så jäkla snyggt! Inte nog med det finns det en skön variation i miljöer, och likaså mängder av hemligheter, väntandes på dig att upptäckas.

Men som att utseendet inte var nog (kom ihåg detta är fortfarande i early access, så mycket mer kan implementeras) kommer vi även till dess ljud och musik. Även här har utvecklarna gått hela vägen med en härligt ljudspår, skön atmosfär i världen och till och med trubadursjungna passager som cut-scenes i kampanjläget. Ja, det märks att de är under en viss budget vad gäller dessa sett till det visuella, men musiken är riktigt välgjord och bådar riktigt gott inför dess framtida release. 

En early access som visar vägen…

Mycket kan sägas om Songs of Conquest, men då detta är en förhandstitt låter jag hålla på lite. En sak är säker. Utvecklarna har väldigt god pejl på vad de ämnar göra, och även om det saknar en del saker (multiplayer, mer utvecklad co-op, längre singelkampanj och annat) att önska, är det på riktigt god väg. Vad gäller förhandstittar är tanken att ge en försmak till vad utvecklarna har som mål för sitt spel. Att påvisa styrkor, men också förstå att det är ett kontinuerligt arbete som inte är klart ännu – och därför inte betygssätts. I Songs of Conquests fall har jag ett par gånger behövt hålla tillbaka med de vackra orden mest för att det redan nu känns så ambitiöst och färdigt. Nåja, så färdigt ett spel kan vara ungefär ett år från sin fulla release (om inget ändras ytterligare)…

En sak är säker, jag kommer gladeligen följa Songs of Conquests fortsatta resa framåt, och ser med spänning fram emot hur dessa fulla släpp kommer se ut. Då finns potentialen till ett av det årets bästa spel…”just saying”.