Det finns ingen genre jag gillar mer än roguelites där du bygger din egen kortlek. Eller ja, bygger upp något eget. En kombination av val som i slutändan bildar något större. En strategi, en lösning på ett problem, den sista pusselbiten i ett pussel.
Det lilla du just nu kan spela av One More Gate: A Wakfu Legend visar att det kanske inte riktigt är ett spel i den genren, men jag har roligt ändå! Du spelar som Oropo, en ung pojke som av någon anledning måste ta sig igenom portaler. Det store problemet är att portalens runor flugit all världens väg, och för att få tag på dem måste du slåss!
På samma vis som andra spel i samma genre ska du ta dig från en sida av en karta till en annan. Du navigerar på kartan från prick till prick, med en begränsad mängd information exakt vad som väntar. En strid kan vara allt från två loppor till ett monstruöst boss-får. För att klara av dessa strider har du din trogna följeslagare, din ständige kompanjon, kortleken. Men en stor skillnad från andra spel dyker plötsligt upp: din kortlek färdigbyggd, what you see is what you get. Det enda du kan förändra är i vilken ordning du spelar dina kort, plus vilka runor du tar med dig.
Runor ger dig bonusar, men oftast bara vid specifika tillfällen. Flera vill att en viss typ av kort (block, attack, eller boost) ska spelas innan de ger dig en bonus, medan andra vill att du har ihjäl fiender för att till exempel lägga gift på alla överlevande. Det finns också de som bara gör sin grej oavsett vilka kort du spelar, och dessa är riktiga dyrgripar. Runorna går att uppgradera under en spelomgång och påverkar vilka val som är bra och dåliga både under och utanför strider. Efter ett visst antal stider kommer du dock att dö, och då är det bara att börja om.
Fast inte riktigt. Du blir av med dina runor, men du har nu guld och magiska stenar att uppgradera din kortlek med. Detta görs alltså mellan spelomgångarna, inte under dem. Du kan köpa nya kort, eller uppgradera de du redan har. Allt från dina vanliga attacker till specialkombos går att förbättra. De nya korten du kan köpa går också bara att ha en viss mängd av i din kortlek. Efter varje avklarad spelomgång går du upp i nivå, och det är då du låser upp nya kort att köpa till din kortlek. Detta är en mycket intressant twist, vanligtvis i denna genre lägger man kortleksbyggarmomentet mitt i en spelomgång, men i One More Gate: A Wakfu Legend är det sitt eget lilla moment. Det hela blir genast mycket lättare än vad jag först trodde, för att göra ett långt stycke kort: du har redan den ultimata kortleken, du har bara inte låst upp den ännu.
Visuellt så är spelet en pärla. Fåren, Oropo och alla karaktärer än så länge håller sig inom den still spelet har och ger det en tydlig grafisk profil.
Utmaningen i spelet ligger inte i att bygga den ultimata kortleken, snarare i att använda den. Med det sagt så blir spelet, så som det är just nu, snarare en tidsfråga än en utmaning. Någon gång kommer du ha köpt alla kort och uppgraderat dem, oavsett hur bra eller dåligt det har gått för dig. Jag hoppas att spelet i framtiden stödjer sig mer mot denna mekanik och gör de kort man spelar i striderna ännu viktigare. Eller så kanske det går åt ett helt annat håll och hälften av allt det spelmekaniska har ännu inte dykt upp och kommer medföra mer utmaning. Detta är utan tvekan ett spel att hålla ett öga på.
