En astronaut har kraschlandat på en främmande planet och det är ditt jobb att hitta en flyktväg. Välkommen till The Mobius Machine.
The Mobius Machine är ett metroidvania med en oerhört enkel berättelse. Du spelar som en astronaut som kraschlandar på en alien-infesterad planet. Det är egentligen all kontext du får under spelets gång. Andra spel med liknande upplägg brukar ha någon typ av “hidden lore”, till exempel textdokument som ger mer djup till världen, men The Mobius Machine har inget sådant. Allt vi vet är att någon har byggt baser på planeten och utfört experiment på aliens, men that’s it. Personligen hade jag velat se lite mer kontext till detta. Varför finns det byggnader på denna planet och varför har experimenten utförts? Jag ser en hel del bortkastad potential till intressant världsbygge här, men den här austronauten får inte mycket till värld att förhålla sig till. Synd.
Fokuset i The Mobius Machine ligger i spelets gameplay, vilket utan tvekan tagit stor inspiration från Metroid-serien. Astronauten vi styr har tillgång till olika typer av vapen, allt från en pistol till ett hagelgevär och en sniper. Det som skiljer vapnen åt är hur snabba de är att avfyra och hur mycket skada du gör, men överlag fungerar alla vapen mot alla fiender. Dessutom har du oändligt med ammo för vapnen, vilket inte direkt motiverade mig att byta mellan dem. Du låser upp nya vapen genom att hitta ritningar som är utspridda på världskartan. Dessa ritningar kan sedan bli till ett vapen genom att du samlar “scrap” när du dödar fiender och transporterar “scrapet” till en arbetsbänk. Jag kände direkt att det kunde bli mycket spring fram och tillbaka, eftersom det finns få arbetsbänkar och fiender droppar lite “scrap” åt gången, vilket inte direkt motiverade mig att försöka skaffa nya vapen, särskilt då de inte var av nöd för att ta sig vidare.
För dig som inte vet vad ett metroidvania är så är det spel där vi rör oss på en stor världskarta och låser upp nya förmågor som möjliggör transport till nya områden som tidigare varit låsta. Oftast rör det sig om 2D-plattformare, vilket är fallet i The Mobius Machine. Här rör vi oss mellan olika zoner på den mystiska planeten vi kraschlandat på. För att låsa upp nya förmågor som tar oss till nya områden måste vi döda bossar som finns placerade i varje zon, samt låsa upp portar som finns i kontrollrum i varje zon som senare möjliggör transport till spelets sista zon. De olika förmågorna vi får för att röra oss mellan olika zoner kan vara hackor för att klättra på väggar eller ett glidflygare, för att ge några exempel. Jag tycker att spelets kontroller känns stabila och responsiva. Jag gillar att hoppen känns flytande, som att du hoppar på månen. Det ökade inlevelsen en aning för mig.
I ett intressant Metroidvania har zonerna en tematik som skiljer sig från zon till zon. Ett bra exempel på ett nutida metroidvania som har detta är Ultros. Tyvärr är detta en punkt The Mobius Machine faller platt på. Alla områden känns extremt lika med en liten färgändring i bakgrunden, men där tar olikheterna slut.. Fienderna är oftast de samma. Olika former av aliens eller människoexperiment. Dessutom känns leveldesignen oinspirerad och amatörsmässig, med block som känns slumpmässigt placerade. Detsamma gäller spelets olika bossar, som alla är lika utseendemässigt.
Spelets ljuddesign är även den tydligt inspirerad av Metroid, med “spacead” ambient musik som adderar till känslan att du är på en främmande planet. Något jag störde mig på var dock hur musiken loopade. Efter att musiken spelat ett tag blir det tyst tills den börjar om från början igen. Förvisso skulle man kunna tänka sig att denna tystnad ökade spänningen, men här känns det bara märkligt.
För den som kräver en utmaning finns ett läge som kallas för “retro mode” som gör spelet svårare. När du dör på det normala läget kan du gå och plocka upp ditt förlorade “scrap” där du dog senast, lite som i Souls-spelen samt att du sparar när du går ur spelet, men detta gäller inte för retro mode. Jag uppskattar att detta finns, men samtidigt känns spelet i min mening redan ganska frustrerande på normal svårighetsgrad på grund av malplacerade plattformar och fiender.
Sammanfattningsvis har jag svårt att rekommendera The Mobius Machine när det finns ett hav av andra metroidvanias att spela, till exempel Prince of Persia: The Lost Crown och Ultros. Om du är ett “hardcore”-metroidvania-fan kanske det ändå kan vara värt att testa på om det är rea, men annars finns det bättre spel att lägga pengarna på.
Denna recension baseras på Playstation 5-versionen.
Spelet finns även till Xbox Series X|S samt PC.
The Mobius Machine. Lägsta pris ca. 275 kronor enligt Steam 2024-03-18.
Recensionsex tillhandahållet av Madruga Works.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.