Tesla Force

Lila blod och grönt lysande ögon möter Nikola ute på slagfältet. Herr Tesla laddar sin specialbyggda strålpistol och vaporiserar grodmonster efter grodmonster. Ett fält breder slutligen ut sig framför honom, så vedervärdigt nerslemmat av kosmiska varelsers innandömen att det bara går att konstatera en sak: sällan har monsterslakt varit så här roligt. Detta är Tesla Force!

Detta är en twin-stick shooter parat med rogue-lite, där du går från område till område, i hopp om att överleva så länge du kan, allt medan du samlar dyrbara kristaller (vilket används för att uppgradera dig själv), energiceller (vilket förbrukas varje gång du använder en av dina specialförmågor) och ’perks’ (vilka håller sig kvar tills du dör). Dess rättframma upplägg är uppfriskande lättillgängligt för vem som helst, då styrning är klockren och svårighetsgraden organiskt ökar ju längre du spelar. 

Varje omgång är slumpmässig, inte bara hur banorna ser ut, utan också i vilken ordning de presenteras. I ett spel där kampanjen (som består av tre större områden) dessutom kan delas med vänner (splitscreen) och en domedagsklocka sakta men säkert ökar motståndet, då blir det utan tvekan alltmer hektiskt – men på ett oerhört underhållande sätt. Det är just det konstanta drivet framåt, trots att du dör förr eller senare som gör spelet underbart roande. Att du kan hitta nya vapen, roliga förmågor och fler ’perks’ ju längre du spelar gör att varje runda är unik, samtidigt som de Lovecraftianska monster som attackerar även ökar i tuffhet och antal gör det här till en slafsfest utan dess like. Ju mer du spelar desto fler karaktärer låser du dessutom upp; Lovecraft, Shelley och Curie väntar i faggorna, alla med egna spelsätt och förmågor.

Spelomgångarna skiftar i målsättning; det kan vara att man ska ockupera specifika områden under en viss tidslängd, att förstöra cthulhu-liknande boningar eller slåss mot större tentakelmonster. Samtidigt som du försöker uppnå målet försöker hord på hord av olika typer av varelser ta kol på dig. Din karaktär kan under banornas gång frenetiska skjuta på allt och alla, och använda sin framspurtande teleporteringsförmåga för att undvika farorna och samtidigt uppnå banornas mål. Om man samtidigt samlar ihop rustning som hittas på nivåerna får man tillgång till en fräsig ”mechsuit”, som under begränsad tid gör livet än mer surt för de monster som vill attackera dig. Spelomgångarnas mål förändras och blir dynamiska. Du får också tillfälle att själv tänka ut när och om du ska ta dig till de delar av rustning som poppar upp. Det är med andra ord full rulle från start!

Detta är sååå roligt….

Varje gång du dör, tas du för övrigt tillbaka till Wardenclyffe, vilket är din hemmabas. Här kan du forska fram nya förmågor, eller rentav förbättra de du har, köpa temporära ’abilities’ eller nya beständiga ’perks’. Världskartan varierar sig självt genom att vara slumpmässigt genererad där bossar poppar upp på dels bestämda platser men också ibland helt slumpmässigt. Det är med andra ord upp till dig att rensa i det kosmiska träsk som skapats; en uppgift redig nog för vilken vetenskapsman som helst – eller åtminstone för den gode Tesla.

Berättelsen i spelet är dessvärre inte lika varierad som dess gameplay, då det i grund och botten handlar om att rädda världen. På din resa får du tillgång till fler karaktärer förvisso, men om du spelar själv handlar det mer om spelsätt än att du på något sätt får en annan story. Du tillsammans med dina vetenskapsvänner ska skydda mänskligheten från det Lovecraftianska hotet – och det gör ni med härligt varierade vapen och förmågor.

Det må vara mest stillbilder, men det fångar den lekfulla och Lovecraftianska tonen bra!

Omspelningsvärde vs falluckor…

Spelets direkta spelsätt har dock nackdelar. Dels överskuggar det de handritade mellansekvenser som sker på klassiskt serietidningsmanér (även om de har sin charm), men framförallt finns det en risk att man blir mätt snabbt. Spelet må låsa upp fler svårighetsgrader som milt sagt gör motståndet överjävligt, men frågan är snarare om man vid det läget redan känner sig klar med spelet. För min del kan jag nog definitivt tänka mig att spela vidare, men för gemene gamer kan det nog ligga i vågskålen vid det läget. Rent grafiskt gör det dessutom jobbet väl, men en topdown shooter med rogue-lite upplägg som Tesla Force, kan utan tvekan bli överskuggat av andra mer utseendefokuserade spel. Det är en lättsam och barnvänlig ’look’, som trots sin monsterslakt, aldrig känns annat än serietidningsaktig – på både gott och ont. Tack och lov vägs det upp ytterligare av musik som passar som hand i handske; även om det inte direkt är något man nynnar på efter man stängt av. Det gör sitt jobb, men det är också allt.

Det jag dock känner är tråkigt är att utvecklarna 10Tons inte utvecklat co-op. Redan i föregångaren ”Tesla vs. Lovecraft” fanns splitscreen, därför känner jag att online-co-op borde varit ett måste denna gång. Men icke sa Nicke, de håller sig kvar på splitscreen denna gång också. Det här är olyckligt, inte bara utifrån hur situationen ser ut idag, men bara i min personliga motsträvan mot couch-co-op som jag känner inte bara är förlegad, men i regel stentrist. Jag vill kunna spela med vem jag vill, och när jag vill. Att begränsa ett spels co-op på det här sättet när de hade chansen att göra större förändringar var ett tråkigt beslut, även om det inte på något sätt påverkar själva upplevelsen av spelandet i sig.

Att hitta atomvapen har en skön effekt på dina fiender… mohahaha!

Men är det en rekommendation…?

Trots ett utseende och ljudbild som inte kommer vinna några priser, är dess grundläggande spelmekanik genreöverskridande lättillgänglig. Oavsett om du mest spelar RTS, FPS eller arkad, finns det något här för alla. Dess oerhört underhållande spelsätt, parat med omgångar som hela tiden låter dig skapa drivor av slaktade kosmiska monster – i alla dess former, gör att det blir oerhört svårt att lägga i från sig handkontrollen. Precis som den riktige Nikola Tesla en gång sa: ”Det en man kallar gud, kallar en annan fysikens lagar”, säger jag: ”Det en man kallar lättillgängligt spel, kallar andra ett oerhört roligt spel för majoriteten!”. Särskilt då det bara kostar runt 150-170 spänn beroende på plattform…