Power Chord

Jag måste erkänna att jag var en aning skeptisk till en början då jag inte har spelat liknande spel tidigare. Jag har tänkt att det inte är min grej. Spelet vände dock på detta och jag insåg ganska snarast något nytt om mig själv. Slåss mot demoner är ju alltid kul oavsett hur du gör det!

Du börjar spelet med en insikt i hur världen du hamnar i fungerar och att det finns demoner att slåss mot. Du får välja dina bandmedlemmar som du slåss med och dessa har även lite karaktärspecifika kort du kan använda mot fienden. Spelet är uppbyggt så du ser en karta med olika punkter som består av shopping, fighter och annat. Du får välja vart du vill börja och sedan är det dags att slåss!

Du får en del information om dina fiender i början, om de har några speciella krafter eller svagheter till exempel. Under stridernas gång kommer du ha dina spelkort där det färgerna visar vilken av dina bandmedlemmar som använder kortet. Klickar du på ett kort och håller det över spelområdet kommer du även se vilka som kommer bli påverkade av kortet. Pekar du ut en specifik fiende kommer kortet även visa hur mycket skada du kommer ge på just den karaktären. Det kommer dyka upp lite symboler vid dina bandmedlemmar under fienden och håller du muspekaren över dessa får du en förklaring av vad de innebär. Allt detta var väldigt hjälpsamt för mig som nybörjare på denna typen av spel. Efter 2+ timmar kände jag att jag hade något mer koll på läget och kunde lägga upp strategier för mina bandmedlemmar och striderna.

Du kommer till vissa event på kartan som ger dig olika valmöjligheter och detta spelar in i till exempel vilka kort du kommer ha till ditt förfogande framöver och andra aspekter. Du kan även köpa olika objekt och lägga på dina bandmedlemmar för att förändra dem eller bandet som helhet i striderna. Jag med mina förutfattade meningar trodde att spelet snabbt skulle bli uttjatat och att det skulle vara samma sak runda efter runda men ack så fel jag hade! Eftersom du får olika valmöjligheter, olika event, olika kort, utrustning och annat gör det att de olika rundorna blir varierade även om principen är den samma. Allt eftersom du spelar låser du även upp nya bandmedlemmar och då måste du ju givetvis spela vidare för att se hur just DEN karaktären fungerar. Jag tappade suget vid några tillfällen och tänkte att det skulle bli min sista runda… Men i grund och botten är jag en ”Alfons Åberg- människa” som ”ska bara”, vilket ledde till att jag spelade runda på runda för att se hur just DEN bandmedlemmen fungerade, hur DEN vägen fungerade, hur DET kortet fungerade och sen rullade det bara på.

Designen på spelet är svårt för mig att beskriva… Det är mörkt och ”metal” men ändå väldigt färgglatt. Jag gillar det trots att jag inte kan beskriva det bättre än så, den är häftig helt enkelt. Det finns en grund i berättelsen som påvisar allvaret i att slåss mot dessa demoner men det finns även en humor i till exempel eventen så jag upplevde inte att det var så komplicerat egentligen. Det var mest kul att döda demoner! Musikmässigt blev jag en aning besviken. Då jag är ett ”metalhead” hoppades jag på att jag skulle sitta och headbanga hej vilt här hemma. Den är inte dålig på något vis men blev uttjatad efter ett tag och jag hade lite för höga förhoppningar helt enkelt. Mekaniken i spelet är lätt att komma in i då du i princip klickar dig genom spelet. Det är dock en inlärningskurva ändå, framför allt för mig som inte har spelat likande spel innan. Det kanske tar ett tag innan du lär dig att optimera korten, bandmedlemmarna och liknande så det är inte ett spel för mig som jag kan sitta och spela som en lobotomerad larv efter en lång dag. Du får tänka strategiskt och planera dina attacker efter de korten du har i leken, de bandmedlemmar du har efter fienderna du möter.

Jag har inte stött på några buggar, kraschar eller annat som är ett irritationsmoment, förutom när man har bra kort och förlorar… Du kan förlora bandmedlemmar och vid vissa punkter på kartan välja att ta tillbaka dem med reducerad hälsa. Du får dock välja här med om du vill ta tillbaka den döda medlemmen, plåstra om en annan bandmedlem eller ge alla kvarvarande bandmedlemmar plåster. Du förlorar alltså inte hela striden förrän alla dina bandmedlemmar har dött och då nollställs dina kort, val, bandmedlemmar och allting så du får börja om på nytt. Rundorna från när du startar till att alla bandmedlemmar är döda kan vara ganska långa, framför allt om du är bättre på det än vad jag är. Spelet känns dock inte långdraget eller uttjatat eftersom det finns så många variabler efter vägen.

Sammanfattningsvis är det ett bra spel helt enkelt. Det är prisvärt och kräver lagom tankeverksamhet för när du vill ha något att göra men inte har energi att trycka på 4 tangenter samtidigt för att vinna en match. Luta dig tillbaka, hoppas på bra kort och utrustning, stirra argt på demonerna på skärmen och klicka så länge du orkar!