Hem RecensionerSpelrecensioner Nebuchadnezzar

Nebuchadnezzar

av Fredrik Olsson

I skuggan av det enorma monumentet ser du ut över dina grödor. Har de tillräckligt med vätska från konstbevattningen? Produceras tillräckligt med grödor för att mätta alla munnar och när kommer egentligen nästa båtlast av importvaror från grannstaten? Att styra en stad i forna Mesopotamien är sannerligen inte alltid lätt, men det är ändå roande – för ett tag. Frågan är om det håller hela vägen…


Nebuchadnezzar är ett spel ur en gammal klassisk skola av spel: ”citybuilder” möter råvaruhantering och administration. Spel som Ceasar 3 och Zeus dominerade strategigenren för 20 år sen, men under senare år har de varit betydligt mer marginaliserade. Därför var det kul att se Nepos Games komma ut med Nebuchadnezzar som håller kvar vid den klassiska isometriska vyn, men även det mer spelmekaniska med importrutter, sakta utvecklande grödor och hus som långsamt men säkert ökar i nivå och ger rikare medborgare. Du placerar ut olika hus, som alla producerar en sak och försöker konstant balansera ekonomin, allt medan du försöker utnyttja varje millimeter av yta på de mesopotamiska slätterna. ’Mikromanagement’ blir därför ett måste och vet du med dig att du inte är den typ av spelare som orkar med detta, kan se dig om efter något annat spel istället. Var du däremot med under denna spelgenres guldålder, då finns det definitivt något här för dig. Väljer man att spela det här spelet gör man det inte på grund av dess berättelse då den är icke-befintlig. Men så spelar man inte denna typ av spel för sin berättelse…

Spelet kommer med en kampanj, som samtidigt (om än på ett övertydligt sätt) agerar ’tutorial’. Den är konkret sett till vad du ska göra, men inte alla gånger varför saker är som de är. Visst är det lätt att veta att havre kan leda till bröd hos bagaren, men varför vissa råvaror blir något helt annat är inte alltid lika självklart. Oavsett är det en fråga om rutin, spelar du därför bara om ett par gånger eller trycker dig igenom kampanjer i en sittning, sitter snart produktionsleden i bakhuvudet. Vill du därefter få mer liv i spelet, har utvecklarna full support för moddar och lokaliserat material via Steam Workshop. På detta sätt kan du hitta nya kartor, kampanjer eller små uppdrag. Det är ett bra sätt att få spelet att leva efter du blivit klar med kampanjen.

Ett kungarike för sandlådeläge!

Från det att du klarat kampanjen (i alla fall i skrivande stund) står det dock klart att det inte finns så värst mycket mer att göra. Självfallet kan du spela om specifika banor ur kampanjen, men ett sandlådeläge saknas väldigt mycket. Inte bara för att du ska själv kunna sätta upp ditt spelande, men också för att kampanjen egentligen är alldeles för enkel. Spelets tämligen grundläggande spelmekanik med att få folk att flytta in, därefter ge dem jobb och sedan få igång grödor och resten av industrialismen är inte så mycket till hinder, utan mer som en tidsfråga. Vad menar jag då med det? Jo, att spelet bara behöver tid på sig för att du ska kunna bygga upp den där mängden råvaror för att kunna beställa hjälp från en grannstat och därefter bli självdrivande och lönsam. Får du bara igång någon av dina grannstater med att leverera de eventuella resurser du behöver, är det mer eller mindre bara att trycka ner snabbknappen och vänta in att nästa mål i spelet klaras av och sedermera kartan du befinner dig på. I alla fall i kampanjen. Därför blir det mycket av tid där du bara sätter spelet på högsta hastigheten och väntar in att saker ska bli klara. Spelsättet passar förvisso mig som lyssnar på podcasts eller smådansar i vardagsrummet i takt till Dua Lipa då och då (japp, så sorglig är jag). Men för de som kräver mer påpassade i sitt spelande, eller för den delen vill ha mer action, då tappar Nebuchadnezzar många stilpoäng direkt är jag rädd. Visst hjälper det lite att dess detaljerade och enkla grafik kommer funka för alla (även den episka bakgrundsmusiken), men det är definitivt inte för någon som vill utnyttja varje kärna, hertzantal och pixel i vad som är deras dator. Detta går att spela på en högteknologisk potatis – vilket förvisso är bra i sig!

Nåja, med allt det sagt, finns det tack och lov ett par saker att se fram emot. I skrivande stund har utvecklarna meddelat att den kommande uppdateringen faktiskt kommer innehålla både sandlåda- och scenariokartor (mycket bra!) och att de ser över hela skatte- och lönesystemet. I nuläget klarar sig egentligen alla arbetare i spelet utan några problem, men att föra in lite strängare villkor (och att de faktiskt får lön) kommer nog göra upplevelsen mer varierad och framförallt utmanande. Något som är behövligt.

Så, är det då värt att skaffa?

Om du gillar resurshanteringen i spel som Anno 1800, eller originalen från 90-talet, då är detta värt att kolla in. Att det dessutom bara kostar 200 kronor, och utan tvekan ger en skön stund (särskilt för de av oss som gillar spel som tar sin tid), då är det snarare ett måste. En rekommendation för genrefantaster, även om spelet inte är perfekt på något sätt. 


Specifikation

Denna recension baseras på PC versionen.

Nebuchadnezzar . Lägsta pris 19,99€ enligt Steam 2021-03-29.

Recensionsex tillhandahållet av Nepos Games.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar