Dyngbaggar är ganska coola insekter egentligen. Exempelvis så kan de använda ljuset från stjärnor för att navigera på natten. Det vet vi tack vare svensk forskning (som belönades med ett Ig Nobelpris i biologi och astronomi). De kan också vara riktigt skickliga på att rulla lortkulor. I svenskutvecklade Yoku’s Island Express får vi följa med dyngbaggen Yoku och hans lortkula på ett storslaget flipperäventyr.
Det känns inte helt otippat att ett sådant här spel kommer från Sverige, ett land som har haft flera kopplingar till flipper genom åren. Ett antal personer härifrån har till exempel vunnit flipper-VM. Några av de mest omtyckta flipperspelen till dator och konsol genom tiderna är svenskutvecklade. TV-serien Flipper har visats i svensk TV. Radioprogrammet Flipper i P3. Men nu avviker jag från ämnet, tillbaka till spelet.
Yoku anländer till ön Mokumana där han ska efterträda Posterodactyl (naturligtvis en pterodaktyl) som postmästare. Strax innan har ön blivit attackerad och dess gudom är illa skadad. Det är nu upp till Yoku att rädda ön och de som bor där, samt dela ut alla brev och paket. Rätt så mycket alltså för en liten dyngbagge att klara av.
Lyckligtvis så finns det många hjälpsamma invånare på ön som gärna ställer upp… så fort de har fått sina egna problem lösta. Utforskningen av ön sker mestadels samtidigt som man klarar av de olika uppdragen och det moln som täcker kartan lättar i samma veva allt mer. Fram växer en stor, varierad ö med många hemligheter att upptäcka.
Musiken är bra, har inte så mycket att säga om den, men grafiken däremot är helt underbar. De olika miljöerna är väldigt fina och det är svårt att inte tycka om de mysigt tecknade karaktärerna. Charmiga djur finns det gott om på den här ön och spelet hade inte varit detsamma utan dem.
Yoku kan inte hoppa, utan fokus ligger på att förflytta lortkulan som han håller fast med ett rep. Han kan rulla kulan åt vänster och höger, samt senare även svinga sig fram i vissa fall och simma under vattnet. Det vanligaste sättet att ta sig fram är dock med hjälp av alla de flipprar som finns på ön. Dessa används med kontrollens bakre axelknappar.
Att kalla Yoku’s Island Express ett flipperäventyr känns helt rätt och jag älskar verkligen själva idén bakom det. Mina egna erfarenheter av fysiska flipperspel är väl inte de bästa, även om jag matade Jurassic Park med en hel del mynt i den lokala TV-spelsbutiken i mitten av 90-talet. I det här spelet finns som tur är ingen risk att bli game over, men det innebär inte att allting är lätt.
Mycket av spelmekaniken handlar om tajming och ofta att tajma exakt rätt flera gånger i följd. Vid misstag kan sekvensen behövas tas om från början och efter många försök kan frustration uppstå. För mig kändes det i flera hektiska moment inte alltid självklart vad jag förväntades göra, men jag lyckades till slut ändå fortsätta genom att testa mig fram.
Spelet lyser som starkast när jag stiftar bekantskap med de bedårande karaktärerna och hjälper dem, samtidigt som jag i min egen takt utforskar den stora världen. Frukterna jag hittar kan låsa upp nya flipprar och därmed en möjlighet att ta sig till outforskade områden. De används också till att låsa upp en hel del annat och vissa figurer ger något fint i utbyte.
Under spelets gång får Yoku fler förmågor och snabbare sätt att ta sig fram blir tillgängliga. Allt detta gör även spelet roligare och den tidigare nämnda frustration som kan uppstå i vissa fall blir lite lättare att hantera. Det är ett oftast väldigt mysigt spel, men har sina brister som sagt. Rent tekniskt så stötte jag även på några glitchar, till exempel att skattkistor på kartan såg oöppnade ut, men när jag kom dit så var de öppnade.
Det finns många ställen att spara på i spelet och det är ju förstås bra. Detta sker automatiskt när man passerar särskilda platser och det kan i vissa fall vara mindre bra. Tänk dig att du befinner dig på ett ställe och har sparat där. Av någon anledning vill du ta dig långt bort och kolla en grej. Det är en krånglig väg dit och när du kommer fram så ångrar du dig och vill tillbaka, genom att ladda om. Men nu har du sparat på platsen där du befinner dig, eftersom det inte gick att undvika att spara.
Att tillfälligt kunna stänga av den automatiska sparfunktionen hade varit bra, eller ännu hellre, att även haft möjligheten att kunna spara manuellt. En annan sak som kunde varit bättre är kartan. I bärbart läge är det svårt att se en del ikoner och det kunde även varit bra att själv välja hur mycket man vill zooma in och ut. Att se namnen på de olika områdena hade också underlättat.
Något jag verkligen uppskattade i spelet hittade jag tidigt i inställningarna. Det går nämligen att justera styrkan i kontrollens skakfunktion, vilket åtminstone jag inte sett i något annat spel till Switch. Ofta tycker jag att den är för kraftig och det har resulterat i att jag valt att stänga av den i somliga spel. Här satte jag den på halva styrkan och det kändes perfekt för mig.
En annan sak jag tyckte om var att spelet fortsatte efter slutet, så att säga. I ett spel som detta, där jag och många andra vill hitta allting i spelet och få 100 %, kan det vara lugnande att veta. Förresten så kan jag berätta att det tog mig cirka 20 timmar att hitta allt, så det är ett hyfsat stort spel.
Denna recension baseras på Nintendo Switch versionen.
Yoku’s Island Express. Lägsta pris 575 kronor enligt Prisjakt.nu 2018-09-21.
Recensionsex tillhandahållet av Team17.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
