Malicious Fallen är en remaster av Playstation 3-spelet Malicious vilket släpptes år 2010. Det är utvecklat av japanska studion Alvion som även hjälpt till att utveckla spelen Bayonetta, Metal Gear Rising: Revengeance och MadWorld. Två år efter att det släppts fick spelet en Playstation Vita-version, Malicious Rebirth, där ett nytt kapitel hade lagts till utöver originalet. Malicious Fallen är en uppdaterad version till Playstation 4 som innehåller både orignalkapitlet Slayer, Vita-kapitlet Rebirth samt två splitternya kapitel att ta sig an: Pursuit och Demise.
Nu ställer vi dock frågan: Är det värt huvudvärken?
Det var en gång en galen kung vars drottning tog hjälp av övernaturliga demoniska krafter och väsen för att stoppa sin makes terror. När hon väl lyckades så ville hon inte ge upp sina nya krafter och blev därför det hon själv hade besegrat. Hon tog över rollen och sprider nu tillsammans med sina mäktiga undersåtar vidare skräcken i landet. Det är upp till dig, i rollen som Spirit Vessel utvald av profeter, att rädda världen. Du måste bli stark nog för att besegra det demoniska väsendet som fått namnet Malicious.
Innan man börjar får man välja kön på sin avatar, svårighetsgrad samt antal continues. Därefter intar man rollen som Spirit Vessel. Utrustad med ditt vapen, Mantle of Cinders, är det nu upp till dig att besegra boss efter boss för att stärka manteln. Ja, för det är helt enkelt det som spelet går ut på. Varje nivå är en bossfight; en gigantisk boss och dess medhjälpare som spawnar under tidens gång. Det finns inget mellanting och du får välja fritt mellan de olika nivåerna. Du får en tutorial som tyvärr inte är väldigt givande samt en kort introduktion av spelets story innan du slungas in i Malicious värld. Vill du ha en mer utförlig bakgrund av spelets berättelse än vad som ges i tutorialen måste du tyvärr läsa dig till det under ”Backstory” via startmenyn, lite typ som en e-book.
Fokuset i spelet ligger i striderna som har en 3D hack-n-slash anda á la Bayonetta. Att bli starkare och bättre är A och O. Varje strid går ut på att samla ihop Aura genom att snabbt och effektivt bekämpa minions för att senare utföra mer kraftfulla moves mot bossen. Under tiden måste du även lära dig hur du bäst undviker att bli skadad av bossens attacker, eftersom det även krävs Aura att heala din Spirit Vessel ifall du blir skadad. Din Mantle of Cinders kan ta form av olika vapen. Det finns två olika vapen att växla mellan från början, bullets (projektiler) och giant fists (närkamp). Senare i spelet låser man upp sword och spear. Utöver vanliga attacker kan du utföra olika combo-moves och ju mer du spelar desto fler låser man upp.
Likt många andra spel i Monster Hunter kategorin är Malicious Fallen väldigt utmanande. Det krävs tålamod, tar tid att bemästra och tempot i spelet är väldigt högt. Det är även oerhört oförlåtligt, även på den enklaste svårighetsgraden. Att göra misstag kostar vilket kan vara frustrerande i början när man försöker vänja sig vid hur spelet fungerar vilket inte känns så belönande. Man får även tänka på att dina ’continues’ inte är per boss utan det antal du har gäller under hela spelets gång. Använder du en så försvinner den helt, det fylls alltså inte på igen när du avklarat en boss och möter en ny. I min upplevelse tröttnade jag snabbare på Malicious än andra Monster Hunter-spel. Frustrationen tog över mer än glädjen man fick av att avklara en nivå. Det kändes till slut repetitivt och tröttsamt. Den envise kan dock lätt klocka runt 30 timmar om inte mer, ifall du gillar att utmana dig själv och sträva efter bättre och bättre resultat.
Varje level har en snygg design, med objekt som kan tas sönder. Dock kan ytan man rör sig på kännas väldigt restriktiv då bossarna tenderar att ta upp en väldigt stor plats. Bossarna är magnifika och väldigt häftiga, dock känns det som att de är över allt och det är lätt att få en klaustrofobisk känsla. Kameran är ibland lite bökig, man förlorar ett låst target ifall man är för långt borta vilket är oerhört irriterande när man kanske vill få ett bättre perspektiv iväg från fienderna. Det är mycket som händer på skärmen vilket kan vara jobbigt i vissa tillfällen, speciellt i början när man håller på att lära sig och behöver orientera sig. Spelets utseende är inte jätteslående känns lite utdaterat ibland men det är inte så värst konstigt då det är en remaster på ett spel från 2010.
Med ett actionspäckat soundtrack kan det tyckas att ljudeffekterna skulle hålla samma nivå, men tyvärr faller de platt. Den mesta dialogen är textad och avsaknaden av röstskådespelare är märkbar. Det är ytterst lite röster som har blivit inspelade över huvud taget, vilket är lite synd med tanke på att det är en remaster.
Recensionskod tillhandahållen av Sony Playstation.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.