Kao the Kangaroo

Att göra nya spel med gamla IPs och karaktärer verkar vara populärt nu. Vi har fått nyversioner av spel med Spyro the Dragon och Crash Bandicoot bara för att nämna några. Kao the Kangaroo är för mig ett okänt namn som hade spel under början av 2000-talet, men är det något som är värt att återintroducera? 

Till en början är allting svart. Sedan springer en tjejkänguru mot kameran, sedan förbi den och vidare. Efter henne har vi en killkänguru som jag får kontrollera som springer efter henne. Han har det dock lite jobbigare och behöver slåss mot olika fiender innan han kan hinna ikapp henne och när han väl gör det är det för sent. Något tar tag i henne och Kao, vår protagonistkänguru, vaknar från sin sömn. Han försöker sedan övertala sin mamma för att ge sig efter sin syster, som har gett sig efter deras far, för att han tror att hon kan vara i fara. Hans mamma vill inte alls att han ger sig iväg på denna farliga resa men efter en del tjatande ger hon med sig, men Kao måste först gå till koalan Walt och få hans godkännande innan resan kan påbörjas. Koalan slösar ingen tid utan säger till Kao att gå in i en grotta och klara av utmaningarna där inne. Kao lyckas hitta ett par boxningshandskar som tillhörde hans far inne i grottan. Alla förutom Kao verkar tycka att handskarna bär på en förbannelse och att han inte ska ha på sig dem, men Kao börjar höra röster från handskarna. Kanske fungerar de bättre för honom? Tiden får avgöra, nu ska han hitta sin syster, och kanske även sin far.

Jag är ledsen, men jag måste bara avbryta mig själv här och säga att jag avskyr rösterna i det här spelet. Eller, inte rösterna i sig, utan accenterna de har gett karaktärerna. Om man har djur från Australien som karaktärer så förväntar jag mig att de ska ha en australiensisk dialekt. Men inte här inte! Nej, istället snackar Kao med amerikanskt gatuslang och hans koalamästare har en asiatisk accent. Det känns som att jag kollar på en dålig imitation av Karate Kid. Inte originalet, utan nyversionen med Jaden Smith! Dessutom ska de slänga in flera olika referenser om saker som är aktuellt idag vilket bara får mig att sucka och skaka på huvudet. Det var så pass många att min dotter undrade vad det var med mig efter alla mina suckar.

Okej, det var mina största problem med spelet. Jag var bara tvungen att få ur mig det innan jag exploderade. Nu kan vi gå igenom resten av spelet i lugn och ro. Vart var vi? Jo, just det, storyn. Det är ett standardupplägg med en yngling som vill ge sig ut i världen för att uträtta stordåd eller hjälpa/hitta en familjemedlem. Det är inget nytt men det är en standard som fungerar för många spel, även här. Boxningshandskarna är Kaos främsta vapen, även om man kan tro att han är på väg att bli galen. De kan nämligen slå till särskilda objekt för skapa plattformar ur tomma intet, men de varar bara en kort stund vilket innebär att man får hoppa snabbt! De kan också absorbera olika element som eld och is som man sedan kan använda när man slåss. Men man har begränsat med slag när man har absorberat ett element, så det gäller att använda dem väl.

Kao the Kangaroo är ett plattformsspel i 3D-miljö som Crash Bandicoot eller Super Mario 64, fast jag skulle nog säga att det liknar Crash mer. Först kan man springa runt och utforska en ö samtidigt som man blir bekväm med kontrollerna. Under tiden man utforskar kan man samla på sig mynt, juveler och runor som både ligger helt öppet och ibland lite undangömt. Runorna skulle jag säga är viktigast att samla in, för om man inte har tillräckligt av dem kan man inte låsa upp nästa nivå. Man kan hitta alla dessa saker inne i de olika nivåerna också men jag hade önskat att de ibland var gömda lite bättre. Det känns mer som att spelet tycker synd om mig än att det skulle vara en belöning när jag ser ett extraliv ligga precis framför mig på vägen man ska gå istället för att vara undangömd. Jag har inga problem med att mynten och juvelerna syns då dessa kommer tillbaka när man återvänder till en nivå eller när man är på en ö där man kan välja nivåer. Det gör dock inte runorna, extraliven eller några andra saker. De behöver inte alltid gömma undan dem jättebra, men åtminstone tillräckligt för att det ska vara en utmaning att nå dem. Och jag vet att utvecklarna kan göra det för det finns vissa kistor, textrullar och bokstäverna KAO som de lägger på platser som är lite svårare att nå. Så varför inte de värdefulla grejerna också?

Jag är lite delad till kontrollerna. För det mesta fungerar de bra men jag tycker det är svårt att få in timingen till hoppen, som är en rätt viktig del i ett plattformsspel, särskilt ett i 3D. Jag vet inte om de försöker återskapa känslan av hur kontrollerna var till originalspelet från 2000 eller om de bara inte lyckades så bra med kontrollerna överlag. Oavsett vilket tycker jag att kontroller för ett plattformsspel ska kännas stabila och jag ska kunna avgöra hur långt det är jag hoppar. Men utöver det tycker jag ändå att kontrollerna fungerar bra och svarar när jag trycker på de olika knapparna. 

Tidigare var jag inne på om vad jag tycker om rösterna i spelet, och jag tycker fortfarande inte om dem. Resten av ljudet är dock bättre – till och från. Ljudeffekterna är bra, det låter som att slagen har tyngd i sig när Kao slår sönder fiender eller lådor. Musiken är trevlig, men den, och även rösterna har jag märkt, kan spontant försvinna vid olika tillfällen för att komma tillbaka några sekunder senare som om inget hade hänt. Om det hade dykt upp en cutscene eller något annat hade jag inte brytt mig om det, men det hände mitt under gameplay vilket gjorde mig lite förvirrad och jag väntade på att något skulle hända. Men spelet bara fortsatte.

Grafiken är färgglad och får mig att känna att jag tittar på ett barnprogram istället för att jag spelar ett spel. För det mesta är det enkelt att se vad som är farligt och vad som inte är det. Det finns vissa undantag men efter att man har stött på det en eller två gånger, som jag kanske gjorde, vet man sedan att man bör undvika det. Jag gillar att man kan köpa kosmetiska grejer för mynten man samlar in och en grej är hur Kao såg ut i originalspelet. Ett kul easter egg att hitta. Men tyvärr har även grafiken sina brister. Det uppstår buggar lite varstans som är irriterande, men inget som direkt har påverkat mitt spelande.

Att säga att Kao the Kangaroo är ett dåligt spel vore att ljuga. Men det skulle även vara lögn att säga att det är ett spel jag tycker om. Jag skulle nog säga att det här är ett okej spel på det stora hela. Om man kan tänka sig att stå ut med rösterna bättre än vad jag gjorde kan man nog ha ett kul spel att sitta med. Jag tyckte stundvis att det var rätt kul att spela själva nivåerna, även om det ibland kunde bli rätt frustrerande.