Blue Fire

Hoppa och spurta dig genom olika miljöer med den ständiga risken att falla mot din död. Använd alla dina förmågor för att undvika faror och fiender samt den stora tomheten under dig medan du räddar världen från Skuggan. Håll tungan rätt i mun!

Du vaknar upp i ett laboratorium omgiven av provrör och kroppar som liknar din egen. Rummet i sig är även befläckat av en röd och svart glimrande massa som osar ondska. Vad du faktiskt själv är för något hintas det om en liten bit in i spelet men varför just du är den enda som klarat sig är ett mysterium. Du utforskar slottet (som oförklarligt svävar i himmelen) och lär dig under tidens gång bas-kommandona för att hoppa, spurta, slåss och skydda dig med din sköld.

Spelet är indelat i delar med olika miljöer som blir likt banor du behöver ta dig genom för att nå nästa save point. På vägen genom ”banorna” stöter du ibland på halvt dolda avigvägar som kan leda dig till kistor eller andra belöningar likt nya vapen, extra valuta eller möjligheten att köpa ”emotions” som låser upp ytterligare fler kistor och belöningar.

Miljöerna förändras som sagt och med dessa vilken sorts fiender du stöter på. Vissa områden är helt fria från fiender och där kan du köpa uppgraderingar i mana, låsa upp power-ups eller helt nya förmågor. Detta gör dock inte dessa områden till en lugn och fridfull plats där du bara lugnt kan gå omkring. Även här måste du använda din precision och slughet för att ta dig mellan olika plattformar och balkar utan att falla i vattnet under dig. Stilen på omgivningarna känns enkel men vacker och genomtänkt i detalj. Karaktärerna smälter snyggt ihop med omgivningarna och känns som en del av världen. Jag tycker att världen är spännande att upptäcka och varje ny miljö känns som en belöning i sig för att ha klarat det förra området.

Mystiskt uppvaknande…

Utöver den värld som du hoppar dig genom finns det mindre, linjära banor som kallas för ’voids’. Där ska du med dina nyfunna förmågor ta dig från början till slut och samla på dig små ’void souls’ på vägen. Under dig finns bara en stor tomhet och ramlar du av plattformarna får du börja om från början. Dessa fann jag vara en riktig utmaning men för varje försök kom jag lite lägre och tänkte att nästa gång klarar jag det! Ramlar du av plattformarna här förlorar du ingen hälsa, bara om du slår dig på något eller ramlar ner på en lägre plattform från hög höjd. Detta leder till att man lätt kan fortsätta och fortsätta och fortsätta tills man klarar voiden, vilket ger dig ett extra hjärta i hälsa.

Historien är uppbyggd av att du ska rädda världen från skuggan som invaderat och tagit drottningen i besittning och skickat sina monster på gudarna i de fem templen. Varje tempel har sin egen miljö och är som en sorts pussel då du måste klura ut hur du ska ta dig från punkt A till punkt B med de förmågor som du samlat på dig. Ibland går det inte att lösa och du får leta dig tillbaka en liten bit och hitta en ny förmåga eller uppgradering innan du kan ta dig vidare.

När templet, som räknas som en del av världen, är avklarat träffar du på en boss som du måste besegra. Klarar du av detta blir du mött av templets gud som tackar dig och ger dig en nyckel eller annat föremål som hjälper dig vidare till nästa tempel.

Olika NPC:er leder dig genom historien men det är inte alltid som de ger dig den rakt ut, du måste ibland fråga dem om den eller lösa något side quest åt dem förts. Flera NPC:er säljer och köper saker från dig eller hjälper dig att komma vidare till nästa område, medan vissa mindre är vanliga invånare eller överlevare som de själva kallar sig. Gudarna i templen leder så klart handlingen framåt med en betydligt mer högtidlig cutscene.

Du kan vid varje save point ändra vilka förmågor du vill ha aktiva, så som extra fallskydd eller extra starka luftattacker. Man tillåts även uppgradera mananivån som krävs för olika förmågor, så som skölden eller eldbollen. Vilka svärd du använder och vilken kappa du har på dig kan du när som välja från menyn.

Musiken är inget som gjorde större intryck på mig men ljudeffekterna har de lagt mycket tid på. Inne i voiderna ekar alla ljud som du eller omgivningen ger ifrån sig och nere i avloppen droppar det omkring dig och vattnet forsar. Den enda musiken jag tänkte mest på var den stressande musiken när du måste ta dig genom ett område efter att du aktiverat en spak innan fällgallret går ner igen. Det är extremt stressande och uppfyller verkligen sitt mål. Många områden har bakgrundsmusik, men den är inget som gjort stor inverkan på mig.

En av gudarna som berättar att de behöver din hjälp.

Det är många kommandon att memorera men de presenteras succesivt och när man har fått grepp om dem flyter spelet på bra. Kontrollerna är för det mesta snabba och exakta med några få undantag precis efter en laddningsskärm. Laddningstiden är relativt snabb och laddningsskärmarna är inte allt för många då de främst skiljer på de olika miljöerna eller specifika tempel och voider.

Den som likt mig inte har så stor vana av precisionsspel har här en spännande utmaning – men det är inte omöjligt! Fienderna är inte särskilt svåra när man hittat deras mönster, utan det svåra var för mig snarare att använda alla förmågor i precis rätt ögonblick när jag hopparäde omkring mellan alla plattformar. Är du mer van vid att spela spel där det gäller snabba kommandon och exakthet på knapparna är det ändå ett spännande spel som belönar nyfikenhet och om inte skicklighet så ihärdighet. Har du inte vana av genren sen innan krävs lite uthållighet för att lära sig de olika kommandona, men enligt mig ger spelet mig känsla av att ”jag ska bara” oavsett vilken nivå av precisionsskicklighet du har sen tidigare. Det finns två svårighetsgrader, dessa påverkar hur mycket skada du tar av fiender och omgivningen. Jag har testat att spela både med tangentbord och mus samt med handkontroll, jag tror det är upp till egen preferens, men jag blev åtminstone av med min fula ovana att vifta omkring med kameran när jag spelade med kontroll vilket gjorde många moment enklare. Personligen kände jag att kontrollerna behövde justeras lite från de förinställda för att få rätt känsla och kontroll. Det går även att ändra vilka knappar som hör till vilka kommandon när du spelar med tangentbord och mus, men med kontroll är kommandona låsta.

Ibland känns det som att jag fastnade lite och då har jag antagligen missat ett rum tidigare som skulle gett förmågan till längre hopp eller att klättra på väggar. Är du bra på pussellösande och nyfiken av dig är det ytterst lite backtracking och längre in i spelet får du möjlighet till ’fast travel’ om du vill gå tillbaka och samla på dig alla belöningar och samlarföremål.

Personligen kände jag att kontrollerna behövde justeras lite från de förinställda för att få rätt känsla och kontroll. Det går även att ändra vilka knappar som hör till vilka kommandon när du spelar med tangentbord och mus, men med kontroll är kommandona låsta