Jag har ofta sett det här spelet i den lokala TV-spelsbutikens avdelning för begagnade spel, och jag har sällan slängt ett extra öga på det. Men nu sitter jag med remastern åtta år efter Kingdoms of Amalur: Reckoning släpptes och ska se om jag missade en guldklimp eller inte.
Spelet börjar med att min karaktär är död. Jag har ingen aning om när, hur eller något mer förutom att han är död. Strax därefter får jag skapa min karaktär, och jag blir lite besviken på utbudet. Det finns två varianter av människa och två varianter av alver, det är allt. Precis innan pratade de om att min karaktär kunde vara en Jottun som är en sorts jätte eller troll, varför fick jag inte bli det? Direkt efter jag har skapat min karaktär vaknar denne till liv – mitt i en hög av lik. Efter att mödosamt ha klättrat ut ur den högen hörs det skrik och några anfaller några andra. Det är en rätt intensiv start, och spelet slappnar egentligen aldrig av.
Efter en introduktion av kontroller och lite olika förmågor skickas jag ut i världen för att leta efter folk som kan hjälpa mig, för min karaktär har precis återuppstått från de döda, utan något minne av sitt tidigare liv eller något annat. Men slåss, det kan han. Handlingen går ut på att ta reda på min plats i världen, samt stoppa onda alver från att ha ihjäl allt och alla, allra helst mig. Min karaktär har nämligen inget bestämt öde utan kan göra lite vad han vill, men i sin tur ändrar han ödet för alla han möter, på både gott och ont. Det är också därför folk är ute efter mig, jag är tydligen rätt farlig. Jag gillar verkligen storyn. Visst, den är rätt simpel i sitt upplägg, men de lyckas fylla ut den med olika tvistar och händelser som jag aldrig ser komma, vilket känns riktigt kul.
För mig känns det här spelet som en mix av The Elder Scrolls och Fable. Jag har stor valfrihet när det gäller hur jag vill spela min karaktär, jag kan välja fritt mellan massa olika vapen och magier, samt specialisera mig på vad jag vill vara extra bra på. Dessutom är storyn rätt linjär, så om jag vill springa runt i områdena för att utforska och hitta grejer är spelet tydligt med vad jag ska göra för att komma vidare i storyn. Jag har rätt svårt för spel med stora världar och mycket frihet, det känns så överväldigande. Att ha en lite mindre öppen värld passar mig alldeles utmärkt. Det är dock rätt segt med alla utflykter till grottor, tempel och ställen som är under jord och i mörker; kan de inte erbjuda lite mer utforskning ute i solljuset, jag är faktiskt inte en dvärg! Mest för att jag inte får vara en…
Spelet flyter på bra när jag spelar, jag kan ibland tycka att spel som har både magi och närstrid kan kännas klumpiga när man använder båda i strid, men inte här. Jag kan enkelt använda en magi och snabbt efteråt börja puckla på fienderna igen. Kontrollerna ligger dessutom nära varandra så jag enkelt kan komma åt olika menyer. Det hade dock kunnat vara smidigare att resa mellan olika städer, men det är en småsak.
Grafiken är vad de har fokuserat på i den här remastern, och det märks främst i spelets miljöer. De miljöer som såg bra, eller godkända ut 2012 har nu uppdaterats och får hela spelets värld att kännas mer magisk. Även karaktärerna ser betydligt bättre ut, mest när det gäller deras animationer, för helt ärligt såg karaktärerna rätt bra ut redan när originalspelet släpptes. Men vad som inte fanns när spelet först släpptes var 4K-upplösning som den här remastern ska ha, men min dator är tyvärr inte tillräckligt bra för att jag ska kunna njuta av det. Istället springer jag smidigt genom den här världen utan några större bekymmer med lagg eller liknande. Visst, det hände ibland att osynliga fiender helt plötsligt dök upp, men det beror nog mer på datorn än spelet. Även om jag tycker att spelet ser bra ut i jämförelse med sin föregångare, vet jag inte om den är upp till 2020-standard. Jag tycker mig ha sett spel med betydligt större uppdatering på åtta år än Kingdoms of Amalur: Re-Reckoning, men spelet ser ju otvivelaktigt bättre ut.
Ljuddesignen är bra, men jag kan inte säga om de har uppdaterat så mycket från originalspelet. Jag kan inte se något om det på deras hemsida heller. Oavsett låter det bra. Musiken känns stämningsfull när jag utforskar världen och betydligt mer dramatisk när jag går in i strid. Röstskådespelarna tycker jag gör ett bra jobb och får in den rätta känslan när de pratar, även om inte karaktären alltid hänger med helt.
Allt som allt tycker jag att det här är en bra uppdatering av ett åtta år gammalt spel. Grafiken ser bra ut och all DLC från originalspelet är med och det verkar vara än mer på gång. Men det kan faktiskt vara mer värt att kolla in originalspelet till PC då det bara kostar en femtilapp, men om du istället vill ha det till konsol eller en mer uppdaterad version så tycker jag ändå att 400:- är ett bra pris med tanke på vad det är man får. Jag hade dock velat se lite mer till den grafiska uppdateringen, och kanske även lite av en ljuduppdatering för att jag skulle välja den här versionen före originalet.
Denna recension baseras på PC-versionen.
Spelet kommer även till Playstation 4 samt Xbox One.
Kingdoms Of Amalur: Re-Reckoning. Lägsta pris 398 kronor enligt Prisjakt.nu 2020-09-07.
Recensionsex tillhandahållet av THQ Nordic.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.