Finns det några yrken som inte kan adapteras till ”simulatorer”, särskilt om de dessutom kommer med en liten handling som bonus?
Under de senaste tio åren har spellandskapet svämmat över med tveksamt betitlade “simulatorer” för diverse yrken. En del med förvånansvärd träffsäkerhet (så träffsäkert ett spel nu kan komma), och en majoritet med fokus på en mer avslappnad upplevelse, där underhållning går före inlevelse. Därav kan användandet av ordet “simulator” ibland kännas en aning vilseledande, vilket verkar vara första intrycket hos många nyfikna som plockade upp Autopsy Simulator vid släpp, eller till och med väntade med spänning efter dess annonsering. Responsen har minst sagt varit blandad. Nu är det väldigt sällan jag ser vad folk tycker om något innan jag själv skrivit ner mina egna tankar och intryck, och min text redan blivit publicerad, bara för att undvika utomstående inflytande. Den här gången var det lite svårt att undvika av diverse anledningar, men det ändrar inte vad jag själv tycker så mycket som det gav mig ett perspektiv av varför mottagande hittills varit ljummet.
Korten på bordet – som simulator är Autopsy Simulator i nuläget endast lagom tillfredsställande, så låt oss börja där. Som ett lagom långt spel med en någorlunda intressant historia och inslag av mystik och obduktion är det bättre. Medan du måste leka lite detektiv för att reda ut hur kropparna framför dig hamnade i dina händer, så är det svårt att göra direkt fel. Undersök och uteslut är mottot här, utan större risker för att lämna ett fall felbedömt. Själva obduktions-biten i sig skulle kunna ha ett större djup, men erbjuder trots det en ibland läskigt trovärdig demonstration av vad som kan ske med våra kroppar efter att liemannen knackat på. Processen gås igenom väldigt metodiskt och kliniskt, med en skvätt nödvändig galghumor för att inte överväldiga spelare som potentiellt inte reflekterat över den objektiva attityd som krävs när kvarlevorna av en person hanteras och undersöks.
För säga vad man vill om helheten som spel, men obduktionsbiten når en nivå av obekväm och klinisk “kallhet” som jag sällan skådat i ett spel innan. Varje obduktion är en egen liten historia som utvecklas ju närmare dödsorsaken vi kommer.
Det mesta genomförs via olika minispel av varierande svårighet och underhållning. Oftast gäller det att styra musen genom en snäv korridor, utan att nudda sidorna, för ett väl utfört snitt eller liknande. Efter det kan det behöva göras olika prover, ofta med hjälp av en centrifug där det gäller att applicera korrekt mängd kemikalier. Annars kan det gälla att ta tandavtryck för att identifiera en identitet eller ett bett. Det hela är mer eller mindre en makaber pussel- och minispels-samling, som varvas med en måttligt ryslig ’walking simulator’ i vilken en lagom intressant story presenteras. Även i de inslagen krävs en viss mån av undersökning och uppmärksamhet för att inte fastna. Ibland känns de bitarna lite väl utdragna, som om handlingen om en medelålders patolog med psykiska besvär är viktigare än den faktiskt är. Jag vill inte prata för mycket om den för det skulle förmodligen leda till att ni kan räkna ut dess twists relativt enkelt.
Nu är det inte så att handlingen är dålig, bara lagom intressant, som jag redan skrivit ovan. Den räcker för att föra karaktären framåt och känns i slutet som en helt okej Hallmark/Lifetime-film.
De bitarna som imponerade mest på mig personligen var de tillfällen då det kändes som att vilken utvecklare som helst hade slängt in en billig ’jump scare’ för att bocka av den biten på “skräcklistan”, men Woodland Games höll tillbaka. Atmosfären fick istället föra talan, och fick mig att här och där svära på att jag hade sett någonting, precis i utkanten av mitt synfält. Medan några av dessa tillfällen var mer uppenbara, så fick det mig att ständigt ifrågasätta det, och bli alldeles perfekt paranoid. Endast ett fåtal gånger användes faktiska ’jump scares’, men de byggdes upp till på helt rätt sätt att de aldrig kändes billiga eller ovärdiga. Ett tillfälle fick mig att ljudligt sätta andan i halsen, och det var inte för att ett läskigt ansikte plötsligt skrek mig i örat från ingenstans. Ett par av dessa tillfällen är lätta att missa, och för det valet beundrar jag Woodland. Det är så effektiv och lågmäld skräck görs på allra bästa sätt.
Grafiken skiftar i kvalité, men levererar trots allt där det verkligen gäller – alltså under obuktionsekvenserna. I övrigt kan en majoritet av miljöerna uppfattas som undermåliga, särskilt om man uppmärksammar upprepade texturer eller objekt. Det når aldrig en nivå av att helt förstöra inlevelsen, men tillräckligt för att man ska minnas att det trots allt är ett budgetspel man sitter med. Ljudmässigt står sig det mesta snäppet högre dock, med bra bakgrundsljud och (oftast) passande musik. Specifika ljudeffekter kan skifta i kvalité och trovärdighet, men håller en god nivå majoritet av tiden. Detsamma kan sägas om röstskådespelet, där vissa av karaktärerna har förskonats från kartongplatta leveranser, medan andra inte haft sån tur.
Särskilt uppenbart blir detta under de sista minuterna, där även ljudmixen plötsligt tar en dipp rätt ner i graven tillsammans med kropparna efter obduktion.
På det stora hela kan jag förstå besvikelsen hos spelare som kanske förväntat sig en mer regelrätt obduktions-simulator, men istället fick en lustigt personlig story att ta sig igenom mellan fallen, vars spelmekanik ändå kokar ner till en bunt minispel; om jag nu ska vara krass.
Fler fall har utlovats att komma som gratis DLC i framtiden, och ja kanske är jag den enda, men jag hoppas personligen på ännu mer handling också. Det är något avkopplande med en kort kampanj som kanske tar en långsam eftermiddag, med en kopp kaffe eller ett glas vin i hand. Vi behöver fler sådana spel. Om du endast är nyfiken på simulatorbiten så kan det vara värt att invänta den utlovade DLC:n, eller en schysst rea; för vad som är där må vara intressant och underhållande, men inte riktigt tillräckligt om det är allt du vill ha. Låter dock blandningen av billig TV-film, välhanterad lågmäld skräck, och pussliga obduktioner spännande så är detta absolut något för dig.
