Atelier Ryza 2: Lost Legends & the Secret Fairy

Jag var inte särskilt förtjust i Atelier Ayesha: The alchemist of Dusk DX när jag satt och recenserade det härom året. Därför var jag inte särskilt förhoppningsfull när jag startade det här spelet som verkar vara en uppföljare. Det är en uppföljare som i att det är samma spelserie, men utöver det vet jag faktiskt inte huruvida de här spelen hör ihop. Vad jag däremot vet är att jag har haft betydligt roligare med Atelier Ryza 2: Lost Legends & the Secret Fairy än vad jag hade med Atelier Ayesha.

Storyn börjar med att Reisalin, mer känd som Ryza, får besök av en äldre man som har med sig en märklig sten. Stenen har varit i hans familjs ägo under en lång tid men ingen vet vad det är för någon sorts sten. Ryza är en alkemist och då har mannen tänkt att hon har kunskap eller kan ta reda på kunskap som vad det är för sorts sten. Inte långt efter reser Ryza iväg till en stor stad för att träffa på en vän som forskar om antika ruiner (och i den här världen finns det gott om dem), men egentligen känner ingen till något om dem. Ryza hänger med och utforskar en av ruinerna och i slutet av den börjar stenen skina. Senare spricker den och en märklig varelse dyker upp. Vad är det för varelse och om den har någon koppling till ruinerna listar man ut allt medan man spelar. Det är en intressant story, visst det är inget nytt men det är en charmig berättelse om lantistjejen som kommer till storstaden och ska försöka klara sig, samtidigt som hon och vännerna forskar bland ruinerna för att lista ut dess hemligheter. Jag tycker om den, men man har sett den förr.

När det gäller gameplay finns det en tillräckligt och lite därtill att prata om. Likt sin föregångare har de blandat in en hel del grejer. Man kan gå in i strider mot monster, samla ingredienser för alkemi, utföra alkemi, utföra olika uppdrag samt utforska i ruiner och deras historia. Okej, det kanske inte var så mycket nu när jag räknar upp dem men det kändes som mer när jag spelade. Striderna är intressanta då de kombinerar turbaserade strider med strider i realtid. Alla deltagare får sin tur att göra något, men de kan inte attackera hela tiden utan måste vänta på att en timer ska gå ner för att kunna göra sitt drag. Den timern syns tydligt i nedre högra hörnet och jag ser när det är min tur samt när det är fiendens tur med de små markörerna som rör sig mot mitten. När de väl är där, är det dags att anfalla eller försvara. Likt andra JRPG:s kan man anfalla med sina vapen eller med sin magi. Man kan dock inte kasta magin hur som helst, det finns visserligen inget mana-system men man behöver samla på sig särskilda poäng för att kunna använda sig av förmågor. Ju fler poäng man har, desto mer kan man göra under sin tur, för det går att kombinera flera magier i en kedja om man så önskar.

Alkemidelen är även den intressant. Först går man runt och samlar in material, antingen i olika zoner eller hos försäljare i städer. När man har det man behöver går man hem, ställer sig vid kitteln och väljer något att tillverka. Sedan kan man antingen själv välja vad för material det är som ska användas eller så kan man låta spelet välja åt dig. Fördelen med att låta spelet välja är att det går betydligt fortare, men nackdelen är att man kanske inte får det resultatet man ville ha. Produkterna man skapar kan ha olika effekter och det kan vara bra att hålla koll så man inte får saker som gör en sämre i till exempel strider när man använder dem. Man får dessutom en sorts erfarenhetspoäng när man kokar ihop något som man sedan kan använda sig av för att lära sig nya recept. Visste du att en alkemist kan koka ihop en yxa? Det gjorde inte jag heller, men det kan tydligen Ryza fixa!

Kontrollerna är stabila, men jag tänker inte gå in på vilka knappar som används till vad som jag brukar göra. I stort sett alla knappar används på något sätt och det känns ofta smidigt och bra när jag spelar. Jag är lite fundersam över vissa placeringar men det är inte som att de är i vägen eller något, känns bara lite klumpigt ibland.

Jag är lite delad när det kommer till grafiken. På det stora hela ser karaktärer och platser riktigt bra ut, betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig åtminstone. Vad jag däremot stör mig på är att alla NPC:er som inte är en del av storyn ser så stela och kopierade ut att man hade kunnat missta dem för skolans läromaterial. Det hjälper inte heller att samma gubbe kan dyka upp fem gånger i samma område, fast är olika personer. Om jag dock bortser från den biten ser spelet som sagt bra ut. 

Även ljudet är bra. Spelet är inställt på japanska röster och de flesta konversationer är med röster, något jag tycker är bra. Musiken är kanske inte minnesvärd men jag tycker om den när jag sitter och spelar. Det är en stämningsfull melodi som spelas i bakgrunden. Lugnare i städerna och lite mer tempo i strider samt ruiner.

Som jag sa tidigare gillar jag det här spelet betydligt mer än Atelier Ayesha. De har utvecklat spelet åt rätt håll och gjort det roligare att spela även utanför striderna. De har lyckats få bort känslan av seghet även om det kommer massvis med exposition. Visst, det kan bli lite tjatigt med prat ibland men inte tillräckligt för att jag ska bli helt bortkopplad. Jag kan därför med gott samvete rekommendera det här spelet som ett Bra Köp!