Hem RecensionerSpelrecensioner Mafia III

Mafia III

av Danny Larsen

Mafia I kom ut 2002 och Mafia II 2010; nu sex år senare så får vi återigen hoppa in i den fiktiva Mafia världen. Vi får träffa på helt nya karaktärer som vi också kommer följa under resans gång. Men även en och annan gammal bekant. Hur spelet är och vad jag tycker, ja det får ni läsa nedanför! 

Storyn och karaktärerna.

Vi börjar spelet med ett montage blandat med reklam för New Bordeaux (en fiktiv stad som tagit stor inspiration från New Orleans), vilket är den stad vår historia utspelar sig i och som agerar kuliss för den nära nog historiska dokumentär om de dåd som våran huvudkaraktär Lincoln Clay kommer att genomföra under spelets gång.

Spelet börjar med att ’Father James’, vilket är Lincolns spirituella rådgivare och ”farbror” berättar att Lincoln var föräldralös som liten och därigenom växte upp med siktet på att hitta en plats att känna tillhörighet till. Väldigt tidigt kommer han under vingarna till Sammy Robinson och dennes son Ellis, vilket utöver att bli hans foster familj och foster pappa, även är kvarterets kriminella gäng. Därefter tas vi genom storyn, berättad i nutiden av människor som var bekanta med Lincoln Clay; vilket fungerar dels som upplägg av storyn, men även som en naturlig tutorial.

Lincoln Clay

Lincoln Clay

En stöt planeras mot Louisianas Federala Reserv tillsammans med Giorgi Marcano, som är sonen till en annan gangster ledare. Innan stöten utförs så finner sig  Lincoln i en situation där han träffar Giorgis pappa och så tillika maffia ledare Sal Marcano. I samtal kommer det fram att Lincolns foster pappa Sammy är skyldig maffian stora summor pengar, och att Sal istället vill att Lincoln ska ta över istället för Sammy som dess kvarters gangster ledare. Lojal som Lincoln är, så vägrar han att göra detta mot sin foster far, och får först kalla blickar, för att sedan brista upp i  uppsluppna leenden och till synes acceptans i sitt val.

Den planerade stöten mot Louisianas Federala Reserv utförs och blir lyckad. Lincoln och hans gäng tar sig ur bankrånet med livet i behåll och beger sig tillbaka till Sammy där de firar segern. När väl Sal Marcano och Giorgi kommer för sin beskärda del, så tar firandet abrupt slut. Giorgi säger att Lincoln aldrig skulle ha tackat nej till det tidigare erbjudandet, och skjuter honom i huvudet. Det som följer är en massaker av Lincolns fosterfar Sammy, fosterbror Ellis, bästa vän Danny och en eldsvåda för att täcka Marcanos spår. Men trots allt detta så hittar ’Father James’ Lincoln knappt levandes (trots kulhålan i skallen), och räddar honom undan lågorna och  säker död.

Detta är uppstarten till spelet; en historia där Lincoln vill hämnas morden på sin fosterfar Sammy, sin fosterbror Ellis och bästa vännen Danny Burke. I sin ambition att kräva sin hämnd, så startar Lincoln upp sitt eget brottssyndikat för att ta ifrån Sal och Giorgi Marcano allt dom någonsin ägt. Hans mål om att ta ut alla i sin väg och tvinga Marcano familjen in i en återvändsgränd är en historia väl värd att uppleva; och den berättas väldigt engagerande.

Grafik och ljud

När det kommer till grafiken så är den lite upp och ner ibland; karaktärerna är snyggt gjorda med högupplösta texturer där man kan se porerna på skinnet men sen så kommer vi till ögonen som sticker ut och inte känns som de passar ihop med resten av karaktären. Men det värsta rent grafiskt på en del karaktärer är håret och skäggväxten, som är under all kritik. Nej det här skulle ha kunnat gjorts mycket bättre. Utöver det så är det mesta väldigt snyggt gjord och det känns som en levande värld. Man har gjort ett väldigt bra jobb med att få en känsla av sent 60- tidigt 70-tal både grafiskt och musikaliskt. Tyvärr måste jag säga att spelet ibland har några väldigt udda grafiska problem, speciellt med ”skyboxen” (himlen), då det ibland är helt fel ljussättning för vilken tidpunkt det egentligen ska visa upp. Men detta är saker som förhoppningsvis kommer bli bortpatchat sakta men säkert.
När det kommer till ljud och musik i spelet, så oj vilken bra musik det är i spelet. Vi har allt från Sam Cooke: Wonderful World till Creedence Clearwater Revival: Bad Moon Rising; spelet innehåller 101 låtar som representerar tidsåldern vi befinner oss i. Jag kan inte säga hur många gånger jag har varit ute på uppdrag och valt att sitta kvar i bilen bara för att det var en superbt bra låt som spelades när jag körde. Jag måste säga att jag är väldigt imponerad med att de lyckats få med så många stora namn och kända låtar. Alla låter ingjuter känslan av att vi befinner oss i året 1968, och gör världen mer verklig. Ett bra tecken på hur betydelsefull musiken kan vara för en spelupplevelse. När det kommer till det ambienta ljudet och ljudeffekter, så finns det inget att klaga på. De gör vad de ämnar göra, och inget känns malplacerat. Röstskådespelarna gör dessutom ett riktigt bra jobb, då de inte bara förser karaktär med sina egna röster, men även står för utseendet av karaktärerna, då de även fått stå som modell för deras utseende.

Spelmekanik och kontroll

Spelet utspelas i tredjepersonsperspektiv och utöver att springa omkring så kan man åka diverse bilar, vilket jag tycker att de har gjort ett bra jobb med fysiken i bilkörandet och att det inte känns stelt och svårstyrt. Vilket är ganska stor tur då man spenderar väldigt mycket tid bakom ratten, körandes mellan alla olika uppdrag eller platser man måste åka till för att möta upp karaktärer.
I spelet så låser man upp underbossar till sig själv som tar hand om de områden man tar ifrån Sal. Alla dessa ger en del av kakan till Lincoln så han kan finansiera sig själv samt ranka upp till boss över staden. Underbossarna låser man upp genom att ta del i deras del av staden; t.ex. när man tar tillbaka droghandel från Sals underbossar för att locka fram dom så man kan ta ut dom. Här har de en intressant mekanik (liknande den i Bioshock) att man kan antingen mörda dem eller skona dem så att de jobbar för en. För att kunna nå underbossarna så måste man förhöra olika NPC:er, genom att antingen spöa skiten ur dom eller skrämma dom genom att köra vårdslös i trafiken tills de berättar allt man vill veta. NOTERA att så här gör man med varje underboss och en jag kan förstå att många kan finna det som en repetitiv och ovarierad syssla.
Man kan även koppla in sig och ’avlyssna’ olika delar av staden, vilket gör att man kan se var allt av värde finns i den delen specifika delen av staden. Det finns även en mekanik för att bryta sig in/låsa upp något; där man får upp en cirkel med ett grått streck över och man kan vrida den så att den blir mindre och grön (vilket indikerar att man gör rätt) och sen skall man tajma rätt på genom att klicka när man är över det gröna streck som kommer upp (se bild nedanför).

Vrid rätt så att du får en minimal grön pinne.
Tryck när du är över det gröna strecket för att bryta dig in.

När det kommer till själva stridandet så har vi i vanlig ordning följande val; vapen (hagelbössa, pistol eller molotov), närstrid eller möjligheten att kunna kalla in några extra mannar som assistans. Vapnen fungerar precis som i vilket tredjepersons skjutande spel som helst; helt enkelt intuitivt och lättstyrt. När det kommer till att slåss med nävarna, eller sin härliga armekniv så är det riktigt tillfredsställande att antingen smyga upp bakom någon och tyst hugga ner dom utan att någon hör. Men det är lika roligt att gå en mot en och bara puckla skiten ur dom.

I spelet så finns såklart en massa samlarobjekt som man kan springa omkring och hitta, några utav dom är skivomslag, Playboymagasin eller propaganda affischer för att nämna några.

När jag har spelat så har det varit med en Xbox 360 kontroller i näven och det har fungerat suveränt, speciellt när spelet känns väldigt ’konsolifierat’ på styrningen och jag har för det mesta smugit mig runt alla fienderna och tagit ut dom tyst så ingen annan skall jaga efter och börja skjuta på mig. Har dock inte testat att spela på mus och tangentbord, men tror säkert att det fungerar lika bra som med handkontroll (är själv mer van vid att använda kontroll, så det är alltid mitt första val).


Specifikation

Recensionen är baserad på PC-versionen.
Prisbild ca 398 – 1490 kr. (Beroende på plattform och utgåva)

Recensionskod tillhandahållen av Nordic Game Supply

Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar