Hem RecensionerSpelrecensioner Darkestville Castle

Darkestville Castle

av Martin "Fyghar" Johansson

Darkestville Castle släpptes för första gången 2017, och nu kommer det till Playstation 4 efter tre år. Frågan är egentligen hur bra demonen Cids äventyr fungerar på konsol?


Spelet börjar med att jag får en liten berättelse om hur demonen Cid, som är vår ”protagonist” kom till Darkestville och hur han har busat och plågat de boende i staden. Sen vaknar Cid upp och kollar över sin almanacka för att se vad han ska hitta på idag när han hör någon gapa på honom utanför sitt slott. Så vi rör oss neråt i slottet för att se att Cids mobboffer Dan står och blockerar vägen ut, och han har dessutom saboterat falluckan utanför. Det var väl typiskt, nu måste ju Cid ta hand om det här problemet innan han kan ta sig ut. Men efter lite letande så hittar jag det jag behöver för att få igång falluckan och sedan kan jag ta mig ut, men innan jag går ut får jag reda på att Dan har anlitat tre demonjägare som ska fånga in mig.

Det är också här spelets story typ sätter igång på riktigt. Storyn i spelet är både kul och intressant. Jag sitter bara och väntar på vad som ska hända härnäst och att få se och höra vad Cid har gjort i staden, vilket är underhållande. Jag är dock fundersam över att nästan alla bybor är antingen vänliga eller bara neutrala när de pratar med Cid; det känns ju inte som att han borde vara särskilt omtyckt… Undrar hur det skulle ändras om han råkade släppa ut lite demoner?

Spelet i sig är ett peka- och klicka spel, vilket egentligen förklarar hela konceptet. Man pekar och klickar på lite olika saker för att lista ut hur man tar sig vidare. Vissa saker är rätt vettiga, men sen finns det de som är rätt långsökta, vilket jag inte tycker är ovanligt i den här sortens spel. Det är dock inte ett sorts spel man spelar smidigt på en konsol. Visst, konceptet är detsamma, men det blir betydligt klumpigare med en handkontroll istället för mus och tangentbord. Dessutom så skulle jag gärna vilja titta runt i hela rummet när jag så vill, inte den begränsade ytan som syns där Cid står.

Spelet har en egen stil, det märks tydligt. Men jag stör mig på att den inte alltid är enhetlig. Cid ser väldigt simpel ut, men nästintill alla andra karaktärer är mer detaljerade, och inte så lite heller, och jag kan inte förstå varför. Visst, i One-Punch Man så är huvudkaraktären Saitama sällan lika detaljerad som de andra karaktärerna, men det är av en anledning, Saitama är en parodi på hela superhjältekonceptet. Men det känns inte som att de försöker med samma sak här, utan att utvecklarna bara gjorde minsta möjliga ansträngning. Miljöerna känns mer enhetliga, men det är ju inte vad man fokuserar på.

Ljuddesignen är desto bättre. Jag gillar verkligen musiken som spelas under tiden jag spelar, och att alla karaktärerna har röster som hörs är också en bonus. Vad som hade varit ännu bättre vore om karaktärerna hade haft lite mer inlevelse ibland.

Allt som allt är det här ett okej spel. Humorn är det som lyfter hela min upplevelse, för det kan bli lite segt ibland att springa fram och tillbaka för att göra olika saker som för storyn vidare. Det är för övrigt inte ett särskilt långt spel, för om man är riktigt effektiv tror jag man kan klara av det på högst tre timmar, annars skulle jag tippa på högst fem timmar för att klara av det. Allt som allt så är det här spelet inget speciellt, utan jag kommer snart ha glömt bort det.


Specifikation

Denna recension baseras på Playstation 4-versionen.
Spelet finns även till PC, Nintendo Switch, Xbox One, App store samt Google Play.

Darkestville Castle. Lägsta pris 28 kronor enligt Prisjakt 2020-09-03.

Recensionsex tillhandahållet av Buka Entertainment.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar