Sennheiser PC373D

Att vara mest respektabel i branschen är inte utan sina nackdelar. Alla vill slåss med dig, och det blir lätt att hamna på efterkälken då många andra hela tiden siktar högre. Då det idag finns många gaming headset som både utger sig för att ha bättre kvalitet och bättre pris, så är verkligen frågan; håller Sennheisers tvåtusen-kronors-headset sin plats, eller är Sennheiser inte längre herren på täppan?

Känsla & Design

Initialt så blev jag föga imponerad. Detta då headsetet i sig ser ut att vara mer eller mindre identiskt till lillebror ”Game One”, vilket inte är så konstigt då det i mångt och mycket faktiskt är samma headset. Men å andra sidan, var ”Game One” någonsin dåligt? Nej, själva konstruktionen är bekant, med en enda svart plastbåge över hjässan, öronkuddar i svart plysch så är det en upplevelse identiskt med ”Game One”. Förutom ändrad plats för logotyp, samt textureringen på sidan av kåporna, så är mycket alltså detsamma.

Men gör det något, när de plyschförsedda öronkuddarna utan problem räcker runt alla människors öron, och konstruktionen (trots att den är i plast) ändå känns hållbar och stadig? Visst, till skillnad från många andra gaming headsets idag, så står den utan några som helst LED lampor för att ”pimpa” upp den; ej heller en uppsjö av knappar. Nej, den är enkel i sin design; och det funkar riktigt bra.

Dess välvda form, gör att den inledningsvis kan kännas tryckande under nedre delen av öronen (i mitt fall), och kan komma att kännas väldigt inneslutande, trots att detta faktiskt är en öppen konstruktion. Men även det ger sig med tiden, och kommer att till slut sitta bra på huvudet utan ett allt för stort tryck.

Ergonomi

När det gäller komfort, så var jag inne på öronkuddarna innan. Dess plyschbeklädnad gör att långa spelsessioner blir otroligt sköna, och då de ”andas” väldigt bra, så finns det en betydligt mindre risk för svettiga öron. Förvisso så ger headsetets plastiga konstruktion en något billig känsla när man utökar och minskar längden för headsetet; men då man har de på sig så är det inget som förtar den sköna upplevelsen. De sitter bra även under längre perioder utan problem, vilket är bra för de mer ”competetive”-betonade spelmomenten; i.e. CS:GO matcher eller långa Overwatch spelstunder.

Ljudbild & kompatibilitet

Men nu kommer vi in på det som är absolut viktigast för ett headset/hörlurar: Ljudet! Och här har Sennheiser verkligen inte snålat. Ljudbilden är otroligt krisp, där den accentuerar varje detalj av musik, film och spel, och med ett frekvensomfång mellan 15 till 28.000 Hz, så finns en enorm bred repertoar. Men frekvensomfånget är bara siffror, och frågan är främst; hur presterar de under olika ljudbilder? Som jag precis nämnt, så är inte bara ljudbilden krisp, utan väldigt detaljerad. Allt från de låga tonerna, till den högsta diskanten, så känns de balanserade och framförallt utförliga.

I detta headsets fall (som är den stora skillnaden från ”Game One”), är att detta även innefattar ett 7.1 Dolby system, samt drivs via USB kontakt. Så sitter du med ett halvdant ljudkort behöver du inte oroa dig för dålig ljudåtergivning, då headsetets egna dongel förser det med ett makalöst ljud oavsett hur datorns specifikation ser ut.

På tal om 7.1 ljudet; så går det inte annat än att gratulera Sennheiser för ett väldigt förenklat gränssnitt, som känns både simplistiskt som sjukt stilrent. På dongeln finns enbart en knapp; vilket är för att starta och stänga av 7.1 ljudet. Det lyser upp i rött eller vitt beroende på om 7.1 systemet är igång, och… ja det är allt.

Ljudbilden i 7.1 positionerar upp spelmiljöer såväl som film på ett utmärkt sätt, och därmed på ett enkelt sätt, så att du inte behöver gå in i någon mjukvara för att ändra. Detta är enligt mig ett stort plus. Dessutom kan det vara värt att nämna att du (som i många av Sennheiser-headsetens fall) även kan justera ljudet på det volymreglage som sitter på högra sidan av headsetet. Alltså ett fysiskt hjul i princip som du enkelt snurrar, för att få din volym att placera sig där du vill.

Mikrofon

Sedan kommer vi till ett av mina favoritmoment; att undersöka mikrofonen. I det här fallet så går det bara att buga och bocka. Ljudet är klart och tydligt, även om det på 100% volym ändå kan kännas aningen lågt. Det är dock utan något som helst brus, så är det inga problem att urskönja vad du säger i en hetsig multiplayer match. Du har i mjukvaran dessutom även tillgång till ”noise reduktion”, men även med den avstängd så får du en ren och fin ljudbild från mikrofonen.

Du har för övrigt sidetone möjlighet; vilket innebär att du kan få direkt medhörning, som du givetvis kan välja att stänga av. Där du även kan variera hur stark upptagningen ska vara; genom att välja low, mid eller high. På det sättet kan de som vill få direkt feedback på hur de låter, få det.

Själva mikrofonen (rent fysiskt) är ganska stor och kan kännas aningen klumpig i dess utseende och storlek. Den går dock lätt att vika upp (vilket också ”mute”:ar mikrofonen) och är böjbar, och skänker ytterligare en dimension av kvalitet till hela bygget.

Interface, Användning & installation

Om vi så slutligen ska ta oss an mjukvaran. Den är precis som headsetet i övrigt, väldigt spartansk. Du har tre olika områden att välja mellan; equalizer (där du kan välja mellan tre fördefinierade ljudlägen; music, esport och game), Noise reduktion (för att starta eller stänga av funktionen i fråga) och slutligen Sidetone där du ändrar mikrofon-medhörningen. Sedan har du även en större Dolby knapp, som du kan använda om du vill starta/stänga av surround-ljudet via mjukvaran.

Men det är allt. Du får inga större inställningsmöjligheter i equalizern vilket är tråkigt, och ytterligare finlir ser inte ut att finnas för 7.1 systemet. Även om det passar ihop med den återhållsamma stilen i övrigt, så är det ändå tråkigt att ett så pass dyrt headset inte kunde förse användaren med mer möjligheter.