Det är dags att åter igen möta zombieapan LeChuck och Guybrush Threepwood i ett nytt piratäventyr! Denna gång handlar det om en hemlighet som ingen vet…
Jag växte inte upp med Monkey Island spelen när jag var liten, och jag tycker att det märks när jag spelar Return to Monkey Island (RMI). Trots att spelet ger dig en scrapbook redan i startmenyn där du kan få tidigare spel återberättade för dig, kommer jag inte riktigt in i sammanhanget mer än ytligt. När jag väl börjar lära känna spelets karaktärer och platser, då är spelet plötsligt slut.
RMI är ett kort peka och klicka spel där de två legendariska piraterna LeChuck och Guybrush Threepwood gör upp om vem som först hittar ap-öns hemlighet. Du spelar inte som zombieapan, utan som den lätt psykopatiske, uppfinningsrike Guybrush, som oftare hamnar i komiska situationer är farliga.
Spelet är otroligt snyggt och passar verkligen denna lite mer humoristiska typ av pusselspel. Alla karaktärer ser ut som levande pappersdockor och alla miljöer som tagna ur en serietidning. Karaktärernas rörelser är extremt jämna och följsamma, men de är sådär lagom begränsade av sina ”papperskroppar” att inget ser ut att komma från ”kusliga dalen”. Det enda som är bättre än den grafiska stilen är röstskådespeleriet, för det är verkligen av rang. Jag är övertygad om att det egentligen inte finns röstskådespelare till karaktärerna i spelet, istället tillkallar man de faktiska karaktärerna med människooffer, och plötsligt finns det en ljudfil på datorn. Så bra är det verkligen.
Den svagaste punkten är tyvärr själva spelet. Innan du startar en ny spelomgång får du välja mellan en lägre och en högre svårighetsgrad, vilket gjorde mig väldigt förvånad. Det är första gången ett pusselspel frågat hur svårt jag vill ha det, men skillnaderna är tydliga. På den lättare svårighetsgraden krävs det färre steg att klara av pussel du stöter på, vilket gör spelets redan korta speltid minimal. Tyvärr är pusslen i sig väldigt enkla, även på den svårare svårighetsgraden, men mitt största problem är hur de är så… enkelspåriga? Låt mig ge några exempel.
Jag vill övertyga folk att rösta som jag vill, för att göra det måste jag göra tjänster åt dem. Bengt vill ha boken Kalle läser, men Kalle kommer bara lägga den ifrån sig om Sara gör en gräddbakelse åt honom, och Sara gör bara gräddbakelser på söndagar…
Jag vill ha en förklädnad, men för att få den måste jag distrahera vakten, och för att göra det behöver jag godiset Maja har, men hon ger bara bort det om hon får nytt, bättre godis, vilket finns i butiken hos Adam, och Adam gillar pengar…
Pusslen i spelet är oftast inte så mycket pussel som en trasslig tråd du måste räta ut. När det är uttrasslat gör du en lösning, sen kommer resten av sig självt. Majoriteten av de pussel du stöter på i spelet är uppbyggda på detta vis, där det enda du egentligen behöver lista ut är en lösning på ett problem, sen ordnar sig resten av sig självt. ”Tråden” är oftast inte särskilt trasslig, det går relativt enkelt att hitta var du ska börja för att ta dig vidare. Det hela blir inte bara väldigt lätt, utan också gaska intetsägande och tråkigt. I stället för en smart pussellösare känner jag mig som en springpojke mellan olika karaktärer och platser.
Spelet är uppdelat i fem kapitel där du under ett kapitels gång kommer stöta på ett till två pussel av typen jag beskrev ovan, med några få undantag. Jag förstår att i ett pusselspel går saker i varandra, det är ju hela poängen, men just i RMI blir det så extremt tydligt när kapitlen och spelet är så kort att det du egentligen gör är väldigt lite.
Grafik, röstskådespel och musik är det som spelet gör riktigt bra. Historien är okej, men mycket humor landar rätt så platt och jag suckar i stället för skrattar. Det finns mycket kärlek och omtanke i allt som du ser och upplever, men ett roligt och lite svårt spel? Tyvärr inte. Jag vill gilla RMI då det är en genre som tilltalar mig, men för den där riktigt bra peka och klicka upplevelsen får jag spela något annat.
Denna recension baseras på PC/Steam versionen.
Spelet finns också till Nintendo Switch.
Return to Monkey Island. Lägsta pris cirka 250 kronor enligt Steam 2022-10-03.
Recensionsex tillhandahållet av Devolver Digital.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
2 kommentarer
Det är nostalgin som gör detta spel. Humorn är älskad av det lite äldre gardet, tro mig 🙂 själv har jag bara spelat escape from Monkey Island och jag var lite för ung då för att fatta spelet tyvärr
Ja, du är inte ensam som du märker. Även Joel (recensenten i fråga) är synnerligen inne lite på samma spår. Förvisso hör vi många som känner att detta spel är ett av årets bästa spel… men men… det är ändå kul att det finns så många olika åsikter 🙂