Street Fighter V

Street Fighter. En av de idag mest kända spelserierna inom fighting genren, och en betydelsefull pusselbit för att ta fightingspelen från arkadhallarna till hemmen. Än idag hålls den competativa Street Fighter-scenen vid liv, men trots det var det inte säkert att Street Fighter V skulle få se dagens ljus. Här är mina tankar kring spelet, och om jag tycker att det är en värdig uppföljare i en serie som ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Street Fighter V släpptes den 16 februari 2016 för PS4 och PC och två dagar senare till Linux, eller bör man hellre uttrycka det som att delar av spelet släpptes då? Med 16 av totalt 22 spelbara karaktärer, och med Survival mode, lokal Versus, och Online games att välja mellan vid launch utlovas dock resterande karaktärer samt Story mode och Challenges som DLC:er över de följande månaderna. Det efterlängtade Arcade mode kommer dock utebli helt.

Karaktärer

Vid launch fick vi välkända Ryu, Chun-Li, Cammy, Ken, Vega, Zangief, Bison och Dhalsim. Även Nash, Birdie, Mika och Karin från tidigare spel i serien kom tillbaka lagom i tid till releasen, tillsammans med fyra helt nya ansikten: F.A.N.G, Laura, Necalli och Rashid. De resterande 6 karaktärerna som planerats att släppas en per månad är alla gamla kändisar med Alex som först ut, följd av Guile, Ibuki, Balrog, Juri och Urien, men då vi redan nu kommer få vänta en månad extra på Ibuki som nr 3 bör man kanske förbereda sig på ytterligare förseningar innan vi har ett fullt roster.

Men låt mig ge en kort presentation av våra fyra nya karaktärer.

• F.A.N.G. Att han är lönnmördare samt Bisons högra hand bör ge en första varning om att han inte slåss schysst. Med long range gift-attacker och lång räckvidd även i sina vanliga attacker visar han tydligt att han håller andra på en armlängds avstånd.
• Laura är en flörtig brasilianska man kramar på egen risk. Som utövare av Matsudo jiu-jitsu har hon starka normala attacker och är kvick i vändningarna, och kombinerat med sina farliga grepp blir hon en riktig utmaning i händerna på rätt person.
• Necalli har nära till sin djuriska sida, och även om han kan nå långt genom att skapa jordbävningar när han stampar i marken, trivs han som bäst ”up close and personal” där han är en av dem som delar ut mest skada i hela spelet. Än så länge vet vi lite om denna relativt nybörjarvänliga karaktär, och personligen hoppas jag att vi får veta mer bl.a. om varför han blir starkare när han får av sig metallringarna som sitter om hans dreads, i hans kommande Story mode.
• Rashid of the Turbulent Wind har såväl snabba fötter som snabb tunga, ett leende på läpparna och glimten i ögat. Med hjälp av long range tornados, eldboll-liknande tornados som går snett uppåt, och flertalet snabba manövreringsförmågor kan han få sin motståndare att tappa andan oavsett var på planen denne befinner sig.

Samtliga karaktärer känns verkligen unika med olika spelstil, förmågor och uttryck. Vissa är förvisso mer lika än andra, och de som har spelat tidigare Street Fighter-spel anar nog att jag syftar på Ryu och Ken, som i tidigare spel i mångt och mycket känts som samma karaktär i två olika färguppsättningar (även om det självfallet har funnits skillnader). Nu i SFV har dock Ken fått en make-over av det större slaget, och även om det känns tydligt att han delar skola och uppväxt med Ryu har hans spelstil än mer fokuserats på close range, och hans utseende uppdaterats, vilket gör att han definitivt känns som en egen karaktär och inte ”Ryus blonde tvilling”.

Även andra karaktärer har genomgått vissa förändringar, men med undantag från Nash som med sina nya halvnecrotiska hudtransplantationer och blodtörstiga jakt på rättvisa(/hämnd?) tagit ett kliv åt zombie-hållet, förblir alla karaktärer på det stora hela sanna sina gamla spelstilar och personligheter.

Än så länge finns det ingen uppenbar och känd lista över vilken av karaktärerna som är ”bäst”, men alla karaktärer är lite bättre mot vissa, och lite sämre mot andra. Främst handlar det dock fortfarande om att hitta en spelstil och karaktär som passar just dig.

E-sport och utveckling

En skillnad mot tidigare Street Fighter spel är att detta primärt är utvecklat för e-sport, vilket är anledningen till varför spelet skapades med online versus som sitt standard mode, istället för story mode.

Utvecklingsteamet tog även på sig ett par kända topp spelare från Street Fighter-turneringsscenen, bland andra Combofiend från USA som man kan ha sett spela Street Fighter i bl.a. The Excellent Adventures of gooteks & Mike Ross serie.
Detta gjorde att även om vi dödliga tyckte att spelet saknade vissa vitala delar i singel spelar-upplevelsen, kunde de som spelar i turneringar njuta av att spelet inte bara hade alla nödvändiga komponenter, utan de var dessutom välpolerade.
Capcom ville få ut spelet så tidigt som möjligt i turneringar, och eftersom spelet inte heller släpptes i arkadhallar innan release, vilket är brukligt i japan, så fanns inget annat att träna på.

Spelet var till och med på väg att inte komma ut alls om det inte var så att Sony bestämde sig att gå in och sponsra spelet. Självklart är detta anledningen till varför spelet bara kommer ut till PC och PS4, och inte XBOX.

Online och netcode

Många vet att arkadhallar inte längre är jättepopulära i världen utanför Japan. Detta gör att online fighting blir viktigare och viktigare, och eftersom fokus ligger så tydligt på online fighting så kan man tycka att dess netcode borde fungera bra, vilket den helt klart gör.

Street Fighter V har en betydligt bättre netcode än sin föregångare, och skapar en liten buffert som håller din motståndares input tills den får ett nytt vilket gör att systemet försöker förutse vad din motståndare tänker göra och sedan korrigera sig. Detta betyder mindre input lag för spelarna, om du har tränat på en kombo och timings så är det nu lättare att få ut i online utan att oroa sig för lagg som kan sabba din timing. Det gör dock även att karaktärerna kan ”teleportera” runt om man har en riktigt dålig uppkoppling. Det är inte riktigt i klass med GGPO som klassas som en av det bättre online netcodes för fighting spel, men det är definitivt ett steg i rätt riktning.

V-trigger, V-skill, V-reversal och V-gauge

De som spelat tidigare Street Fighter-spel känner säkert igen konceptet med EX-gauge eller Super-gauge som det även kallas. Detta är en mätare som fylls upp när du får in en träff på motståndaren, tar skada, blockar, osv. D.v.s. i princip så länge du gör något produktivt. Du kan använda den energi du laddar upp för att utföra kraftfullare versioner av dina attacker, samt fräsiga superattacker. Denna finns kvar även i SFV, men har fått sällskap av en så kallad V-gauge dessutom.

V-gauge är lik EX-mätaren i det att du fyller upp den för att sedan göra något coolt, men för att fylla den behöver du antingen ta skada eller utföra, och träffa med, vissa speciella attacker: V-skills. När du byggt upp din V-gauge har du två alternativ: antingen använder du din mätare för V-reversals, en knockback som passar ypperligt i trängda lägen, eller din V-trigger. Då din trigger är aktiverad har du en viss tid på dig att sparka rumpa. Alla karaktärers triggers fungerar olika, där några förstärker och förbättrar deras vanliga moves, andra får en eller flera nya attacker, och F.A.N.G ger sin motståndare ytterligare en anledning att hålla sig på avstånd med en passiv skadeaura i form av ett giftmoln. Värt att säga också är att de karaktärer som får sina vanliga attacker förbättrade kan fortfarande använda sin EX-mätare med sin V-trigger aktiverad.