Hem RecensionerSpelrecensioner Partisans 1941

Partisans 1941

av Martin "Fyghar" Johansson

Krig och taktik går hand i hand som chips och dip. De förknippas alltid med varandra. Att det därför släpps ännu ett taktiskt spel med krigstema var bara att förvänta sig. Men frågan är ju om det gör något särskilt?


Spelet börjar med att jag kontrollerar Commander Zorin, en del av den ryska motståndsrörelsen som har blivit tillfångatagen av nazisterna och deras kompanjoner. Zorins händer är bundna och han är på väg för att avrättas en bit utanför nazisternas läger. Han lyckas dock slå ner fiendesoldaten och kan nu börja röra på sig för att försöka fly. Det är även här jag får ta kontrollen över honom, och ska då försöka klicka mig fram samtidigt som jag håller ett öga på alla fiender runtomkring. Det är egentligen inte särskilt svårt, det här är ändå spelets tutorial. Jag misslyckades dock en gång och blev direkt nedskjuten, vilket var lite frustrerande. Men sen kraschade spelet direkt efteråt och jag blev nu väldigt fundersam över hur stabilt spelet egentligen är?

Jag lyckades dock fly området och möter upp med två kompanjoner, Fetisov samt pojkspolingen Sanek. Tillsammans ger de sig iväg för att hitta en trygg plats att vila och börja planera på. Det är inga dåliga planer den här gruppen har heller, de kallar sig Partisans och slåss för Rysslands frihet under andra världskriget. De försöker på olika sätt sabotera för nazisterna och lyckas väl rätt bra, åtminstone de gånger jag kontrollerar dem. De sprider propaganda, spränger pansarvagnar och förgiftar mat för att nämna några exempel. Ja just det, får ju inte glömma att de knäpper ett antal fiendesoldater under tiden de gör allt det här, vilket också hjälper till. Vissa uppdrag kräver att jag kontrollerar karaktärerna för att de ska lyckas, jag går in på hur det fungerar i nästa sektion. Sen har vi de uppdragen där jag bara säger till vad karaktärerna ska göra och sedan tillbringar de en dag med att samla mat, bygga något eller läka sina sår. Men jag får inte alltid välja vad de ska göra, utan vissa dagar är bestämda dagar för uppdrag. Då är det bara att plocka på sig sina vapen och bege sig ut för att lyckas.

Det är rätt kul att spela Partisans 1941 när man väl kommer in i det, vilket tog ett tag för mig. Det är ett taktikspel i realtid vilket innebär att alla fiender rör sig och är aktiva samtidigt som jag förflyttar mina enheter. Först och främst väljer jag vem jag vill kontrollera genom att trycka på 1, 2 eller 3. Om jag istället vill ha hela gänget trycker jag på F1. Sedan klickar jag med musen vart de ska gå samtidigt som jag håller utkik efter potentiella hot som kan dyka upp medan man rör sig. För att anfalla räcker det att klicka på en fiende så börjar mina gubbar antingen skjuta eller gå in i närstrid. Det gäller att passa sig lite för om man försöker smyga, vilket spelet egentligen uppmanar, vill man ju göra så lite ljud som möjligt. Man har dessutom en begränsad mängd ammunition till sina vapen och det är inte direkt enkelt att hitta ny ammunition under spelets gång. Det gäller alltså att vara sparsam och planera ordentligt innan man påbörjar en attack eller smyger in i fiendemark. Det kan väldigt snabbt gå åt pipsvängen och man får då snällt ladda om senaste sparpunkten för att sedan försöka igen. Spelet sparar dock väldigt ofta och jag kan själv spara snabbt när som helst genom att trycka på F5. Riktigt bra med tanke på hur snabbt det går åt skogen – eller så är det bara jag som är kass, det går att diskutera.

Det första jag märker när jag har startat upp spelet är hur lågupplöst spelet är. Jag var tvungen att dubbelkolla mina inställningar för att se om jag hade ändrat på dem men nej, grafikinställningen var på ”High”. Jag tänker lite snabbt för mig själv att spelet håller på att laddar in, det blir nog bättre snart. Jag fortsätter att spela lite, lär mig hur kontrollerna fungerar för att sedan upptäcka att grafiken aldrig blir bättre. Jag fattar att karaktärerna är lågupplöst när jag spelar, men de kunde ha gjort betydligt mer arbete när man går in i menyerna och ser stora versioner av dem. I dagsläget ser de väldigt suddiga och grötiga ut, inte riktigt vad jag förväntar mig av ett spel som släpps 2020.

Ljudet låter bra för det mesta men rösterna är av någon anledning i olika volymer. En karaktär hörs bra men nästa är mycket mer lågmäld och jag får verkligen anstränga mig för att höra vad som sägs. Tack och lov finns undertexter. Vapnen låter bra och jag gillar ljudet av löv som prasslar när karaktärerna smyger sig genom buskar. Jag reagerar dock inte så mycket på musiken, men den finns där. Reagerar mest på den i menyerna.

Allt som allt är Partisans 1941 ett okej spel, det är dock inte för mig. Jag kan tänka mig att de som gillar taktiska spel verkligen kommer uppskatta det här spelet. Spelmekaniskt är spelet stabilt, men det som drar ner min spelglädje är den lågupplösta grafiken och de ojämna volymerna när karaktärer pratar. Det kan ses som småsaker för vissa, men för min del är det en stor del för min inlevelse i spel och att jag ska kunna uppskatta dem. Om du kan ha överseende med de bitarna tror jag du kommer ha rätt kul med Partisans 1941.


Specifikation

Denna recension baseras på PC-versionen.

Partisans 1941. Lägsta pris 280 kronor enligt Prisjakt.nu 2020-10-19.

Recensionsex tillhandahållet av Daedalic Entertainment.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar