Life of Delta

En katastrof har utrotat hela mänskligheten. De enda som finns kvar är gamla slitna robotar och humanoida ödlor. Vår kompis är kidnappad och vi måste hitta honom!

Life of Delta är ett Peka Klicka Äventyrsspel där vi tar på oss rollen som Delta. Han är en lite servicerobot som egentligen ska vara skrotad. Men en vänlig robot vid namn Joe räddade oss vid ett tillfälle och har fixat iordning oss så att vi ska fungera igen. Tyvärr kommer officerare från den stora staden Megacity och tar Joe till fånga. Joe lyckas som tur är gömma undan Delta. När Delta sedan tar sig ut ur sitt gömställe, bestämmer han sig för att leta reda på Joe och frisläppa honom. På sin väg kommer Delta att stöta på flera intressanta karaktärer och ett gäng problem och pussel som han kommer behöva lösa.

Spelet är verkligen ett typiskt spel i sin genre. Du använder dig av musen för att klicka vart du vill att karaktären ska gå och vilka karaktärer eller objekt som vi vill att han ska interagera med. I alla fall om du skulle spela på en PC. I det här fallet har jag spelat Playstation 5 versionen. Vilket betyder att jag har fått använda vänster styrspak för att flytta markören som jag interagerar med. Även om det verkligen inte är optimalt för den här typen av spel, tycker jag ändå att det fungerar. Jag hade önskat att utvecklarna till konsolversionen hade justerat styrningen så att vi skulle slippa pekandet och klickandet, men jag gissar att det hade varit lite väl avancerat och tidskrävande att få till.

Under spelets gång kommer vi stöta på problem som vi behöver lösa. Oftast rör det sig om en karaktär som kan hjälpa oss, men som behöver specifika objekt för att kunna genomföra det och det är vår uppgift att hitta dessa. Problemlösningarna i spelet är väldigt logiska och om du har spelat liknande spel innan kommer du säkerligen precis som jag inte ens behöva fundera på dem, utan lösningen är oftast väldigt självklar. Det är egentligen inget fel med självklara lösningar, men för mig blir utmaningen minimal och jag behöver lite mer stimulans än så här.

Vi kommer även stöta på pussel och det är här utvecklaren har lagt den största delen av krutet för att göra spelet mer utmanande. Tyvärr känns designen oinspirerad. Alla pussel är olika varianter av att ett objekt ska från punkt A till punkt B. Det finns hinder på vägen och vi ska genom att flytta saker i miljön bereda en säker väg för objektet. Detta för med sig att jag mest bara blir irriterad när det är dags för pussel. Lite mer variation i pusseldesignen hade definitivt behövts, för det blir ärligt talat väldigt tråkigt just nu tyvärr.

En annan sak som gör att det känns som att det ligger en oinspirerad blöt filt över spelet, är berättelsen. Jag uppskattar världsbygget med den postapokalyptiska miljön där inga människor finns kvar, utan att civilisationen fortsätter med andra varelser. Tyvärr fördjupas ingenting av hur samhället fungerar, eller om det finns en större konflikt som är anledningen till kidnappningen av Joe i början av spelet. En berättelse består oftast av en början, mitt och ett slut. Vi har en början såklart. Men när vi når mitten av berättelsen då konflikten börjar att fördjupas och spänningen börjar tätna, börjar eftertexterna rulla. Spelet har inte ens ett klimax, utan det slutar bara. Hade fallet varit så, att spelet har ett Telltale Games upplägg där spelet släpps i flera delar i taget, men baserat på vad jag läst verkar fallet inte vara så. Det är ytterligare en faktor som gör att det känns som att ingen av de som jobbade på spelet var särskilt intresserade, utan ville bara bli av med det så fort som möjligt. Vad vi lämnas med är ett verk som inte känns som att det är färdigt egentligen.

Spelet har en handritad grafik som verkligen säljer bilden av en rostig värld efter katastrofen. Det sätter en melankoliskt ton i atmosfären som passar den här typen av berättelse. Jag är även förtjust i musiken, som understryker den tidigare nämnda stämningen på ett bra sätt. Det är bara synd att den melankoliska stämningen inte kunde speglas i berättelsen också.

Life of Delta ser väldigt näpet och trevligt ut. Det utlovar ett melankoliskt äventyr i en värld som försöker återuppbygga sig själv. Tyvärr verkar inte inspirationen ha funnits hos utvecklarna. Antingen det, eller så har de inte haft tillräckligt lång tid på sig. Detta är som tydligast i berättelsen som abrupt slutar vid dess mittpunkt, utan att ha byggt upp till något slags klimax. Lägg dessutom till lite väl självklara problemlösningar och enformiga pussel, lämnas vi med ett spel som inte känns färdigt helt och hållet. Rent tekniskt och visuellt är det färdigt, men sett till berättelse och spelmekanik känns det som att utvecklarna bara ville bli färdiga så fort som möjligt. Synd på en så fin potential.