Reky

Gillar du spel som är enkla i mekaniken, men ändå ger dig en utmaning? Känner du dig stressad och behöver något att lugna ner dig med? Om svaret är ja på dessa frågor så kan Reky vara ett spel för dig.

Reky är ett pusselspel som går ut på att förflytta en svart prick från ett ställe till ett annat genom att flytta runt färgade block i olika riktningar. Kontrollerna är simpla, högerklicka med musen dit du vill att pricken ska förflytta sig. Om pricken står på ett färgat block kan du plocka upp den färgen och placera den på ett annat block utan färg. Beroende på vilken färg blocket har förflyttar det sig i olika riktningar när du klickar på det. Till exempel förflyttar sig ett blått block i höjdled medan ett rosa eller lila block förflyttar sig horisontellt.

För att ta dig genom spelets banor krävs det att du byter färg på blocken så att de förflyttar sig på det sätt som gör att du kan nå banans slut. Teleportörer tillkommer i senare banor, som kan förflytta pricken till ett annat ställe på banan. I övrigt ändras inget rent speltekniskt under spelets gång, förutom att banorna blir lurigare ju längre du kommer. Det finns oftast mer än ett sätt att klara en bana på och spelet uppmuntrar till kreativa lösningar hos spelaren.

Reky är ett spel helt utan narrativ. Spelets fokus ligger istället på 96 pussel som är uppdelade i sju “världar”, A-G. För att ta dig vidare till nästa värld behöver du inte klara alla världens banor. Du kan antingen ta första bästa chans att gå vidare till nästa sekvens av banor eller fortsätta där du är och ta dig an allt spelet har att erbjuda. För att ta dig genom spelet krävs det alltså inte att du klarar alla 96 pussel. När du är fast och vill låsa upp nästa bana finns ett begränsat antal nycklar att ta till hjälp av. Även om spelet stundvis kan vara ganska utmanande blev jag aldrig sur på det, jag kunde ju ändå ta mig vidare om jag var fast och testa min lycka på nästa bana.

Grafiskt är Reky ett rent och enkelt spel. Den grafiska stilen kallas enligt utvecklarna för arkitektonisk minimalism och är inspirerat av bland annat Bauhaus och teknisk ritning. Den grafiska stilen tillsammans med ett minimalistiskt och stämningsfullt soundtrack ger en lugnande effekt på mig när jag spelar och blir nästan som en slags meditation. Dock har spelets grafiska stil mycket liten variation och tillsammans med den simplistiska spelmekaniken blir spelet snabbt repetitivt och tenderar att bli långtråkigt.

Under spelets gång händer ändå mycket nytt som håller mig engagerad och pusslen blir svårare för varje bana. Grafiken gör det ibland svårt att se hur olika block förflyttar sig i olika riktningar. Det tredimensionella planet skapar en optiskt illusion hos spelaren som ibland förvirrar. Om detta är med avsikt vet jag inte, men det blir ett störningsmoment i vissa pussel.