Hem RecensionerSpelrecensioner Future Unfolding

Future Unfolding

av Fredrik Olsson

När man möts av en färggrann värld med mystiska väsen och fantasifulla pussel, så är Future Unfolding verkligen något unikt. Men hur unikt är det under den breda färgpaletten, och finns det en historia att följa här?

Indieutvecklaren Spaces of Play har tagit sig an uppgiften att skapa en egen värld där dess egna logik går hand i hand med gameplay. Med det menar jag att de helt enkelt vill göra sin egna logik, och utan att hålla dig som spelare i handen, så ska du själv komma på hur och vart du vänder dig för att lösa pusslen som därefter följer.

Vad är detta?

Om vi tittar rent krasst på spelet, så är det ett ”top-down” pusseläventyr, där du utför och utforskar en öppen värld, med syftet att hela tiden ta dig vidare till nästa värld/plats. Hela målet är att utforska sin omgivning och finna svar i även de minsta av detaljer; om det så är att sätta sig ner och lära känna djur, rida på rådjursliknande varelser, eller ta sig an enorma sköldpaddor. Man ska helt enkelt korsa en hel hög kreatur för att så småningom lösa de pussel som finns i miljön.

Mål och gameplay

Hela målet med spelet är att hela tiden komma vidare; och kartan visar var du kan hitta övergången till nästa karta. Även om jag förstår varför utvecklaren ville hålla detta flummigt och aningen psykedeliskt, så ser jag inte varför man skulle undvara viktig information kring vart man ska, eller hur man ska göra.

Visst, det handlar i mångt och mycket om en egengjord logik, där träd, stenar och buskar, alla har sin plats i pusslen, så även djuren som befinner sig där. Men det blir aldrig riktigt förklarat vad du ämnar göra, eller vad exakt du ska finna. Det kommer hela tiden ett gäng textrutor som lite flummigt berättar att ”så är stigen som ditt sinne färdas” eller liknande ohämmat knasiga uttryck. Visst får du i början ett antal tips, och visst så finns det en egenhändig logik här. Men det är helt enkelt inte roligt.

Förstå mig rätt, jag tycker mycket om pusselspel som tar sig an nya vägar och utnyttjar spelmekanik på nya fräscha sätt. Men i detta spel så känns det som att när väl spellogiken etablerats, så blir det väldigt snabbt repetitivt. Samma typ av forcerat speltänk genom hela spelet, och det blir snabbt tråkigt.

Grafik och ljud

Det som däremot servar spelet väl är ljud- och bildstilen, då de båda är drömska och så där härligt färggranna som bara saker och ting ter sig i din fantasi. Stora blomfyllda ängar, med djur och natur som lätt kan följa (eller attackera) dig gör upplevelsen aningen mer välbehaglig. Ljudbilden är likaså aningen dyster med ett fint stråk av melankoli. I enkla ljudslingor som på ett lätt elektroniskt sätt ligger i bakgrunden, tillsammans med ljudeffekter för när du springer hastigt fram genom skog och mark gör att det hela blir originellt.

Utforska på dina egna villkor

Spelet lutar sig mot att vara ett surrealistiskt pusselspel där du utforskar världen i godan ro, men i.o.m. att logiken i pusslen snabbt blir tråkig, så är det svårt att finna något att rekommendera utöver det ytliga. Visst finns det variation i miljöer och till viss del i själva pusslen, men överlag så blir det faktiskt slentrianmässigt efter ett tag.

För att vara en liten studio, så har de lyckats få fram en spelupplevelse som känns unik och bjärt. Men tyvärr är detta till mångt och mycket bara på ytan, och den sanna spelglädjen som infinner sig i så många andra spel, visar sig självt snabbt till dörren. Nej, för mig så blev det en upplevelse som ärligt talat inte tillförde något. Det har en tanke om att du som spelare skapar din egen väg genom en fantasifylld värld; men är i grund och botten minst lika grå och trist som många andra pretentiösa indieprojekt.


Specifikation

Recensionskod tillhandahållen av Spaces of Play.

PC och Mac. PlayStation 4 och Linux senare i år.

Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar