Förhandstitt: No Rest for the Wicked

Kungen är död, pesten härjar och kyrkan vill ta tillfället i akt att försöka ta kontroll! Som om inte det vore illa nog, dyker det även upp groteska och obehagliga varelser som hotar befolkningen till livet med. Någon måste försöka råda bot på allt det här eländet och där kommer vi in i bilden.

No Rest for the Wicked är ett actionrollspel som nyligen har sjösatts i form av en Early Access version. Det utspelar sig i en värld drabbad av väldigt mycket misär. Kungen har precis dött och tronen har således tagits över av den arrogante sonen Magnus. Tyvärr är det så pass dålig timing att en pest som får människor att förvandlas till groteska och våldsamma varelser börjat härja. Ledaren för en kyrka ser det här som ett ypperligt tillfälle att försöka öka deras inflytande, vilket kommer innebära mer lidande för många människor.

Vi tar på oss rollen som en individ som hör till en gammal och nästintill utdöd folkgrupp vid namn Cerim. De är kända för att vara stenhårda krigare och är dessutom inter särskilt populära hos en stor del av befolkningen. Eftersom att Cerims har svurit en ed att bekämpa pesten, befinner sig vår karaktär i början av spelet på ett skepp som ska ta oss till ön Sacra. En plats där pesten har fått sig ett starkt fäste. Tyvärr bryter en strid ut på skeppet som slutar med att vi skeppsbrutna spolas upp på en av öns stränder. Det dröjer inte särskilt länge förrän vi blir indragna i de politiska intrigerna och de tragiska ödena som blivit en följd av dessa.

Det absolut första som händer när vi startar spelet dock, är att vi på klassiskt rollspelsmanér får skapa vår karaktär. Vi får välja mellan att antingen se ut som en slags stenåldersman med bastant kroppshydda och enorma armar, eller en stenålderskvinna med lika bastant kroppshydda och enorma armar. Rent krasst är den enda personliga touchen du kan sätta på karaktären är ansikte, hudfärg, frisyr, hårfärg samt ansiktsbehåring. Detta beror såklart på att det redan är bestämt vilken typ av karaktär du ska spela som, men jag gissar på att många kommer bli avtända när de ser hur karaktärsmodellerna ser ut och att de måste nöja sig med dem.

Spelet är i tredjeperson med ett kameraperspektiv snett uppifrån. Vilket direkt för tankarna till Diablo och när det kommer till styrning för sig spelet väldigt Diablo-aktigt även här. Det som får spelet att skilja sig är striderna. Här ser vi istället en tydlig inspiration från Soulslikespel. Här ligger fokus på att striderna ska vara utmanande, genom att ha fiender som kan döda dig på två eller tre slag. Du måste vara lite mer strategisk och inte bara veva med vapnet och hoppas på det bästa. Spelet använder sig även av någonting som kallas för Whispers, vilket är ett slags ljusfenomen som bara vår karaktär kan se. Dessa använder vi oss av för att spara våra framsteg och för att använda spelets Fast Travel funktionen. Till skillnad från mer regelrätta Soulslikespel väcks inte dina dödade fiender till liv igen, vilket jag kände var ganska uppfriskande.

Frustration är som de redan bekanta med den här typen av spel en del av upplevelsen. Du använder dig av den energin till att sporra dig till att bemästra spelet och erövra hindren som det kastar din väg. Nu ska vi ha i åtanke att spelet fortfarande är i Early Access och är således inte helt färdigt än. De bekymmer jag har kommer förhoppningsvis förbättras i kommande uppdateringar. Tyvärr känner jag i nuläget att spelet anstränger sig för att jag inte ska bli underhållen. Till att börja med har vi striderna. Problemet är egentligen inte att det ska vara svårt, utan det är sättet som det blir svårt på som jag har problem med. 

Spelet hatar i nuläget stamina. Som i många andra spel representerar det här karaktärens uthållighet. Att attackera, blockera och dodgea får staminan att försvinna. Ja jag vet att det inte är något nytt, men den försvinner för fort! Efter två eller tre knapptryck på den handling du vill utföra är mätaren tom och du är mer eller mindre handlingsförlamad. När du tjänat ihop tillräckligt med uthållighetspoäng kan du så klart öka på nivån för uthållighet. Dessa poäng tjänar du ihop genom att döda fiender och slutföra uppdrag.

Förutom uthållighet kan du även utveckla styrka, intelligens och så vidare. Tyvärr verkar det inte spela någon som helst roll hur mycket jag ökar staminan, den försvinner lika fort ändå. Lägg dessutom till att karaktären vi spelar som alltid attackerar så fruktansvärt långsamt och att det är en irriterande fördröjning från knapptryck till handling! Ja då är det inte konstigt att det blir svårt, utvecklarna har ju handikappat mig så pass jag inte ens utövar samma sport som fienderna. Det är som att jag är redo för att spela biljard, men får reda på att jag istället ska slåss mot ett MMA proffs! Fördröjningen förekommer dock bara i striderna, vilket så klart är skönt på ett sätt men det gör som sagt striderna irriterande i nuläget.

När det kommer till att öka på din hälsa i spelet måste du använda dig av ätbara resurser som du kan hitta ute i vildmarken. Att enbart äta bäret eller svampen som du hittat hjälper lite grann, men för att det verkligen ska hjälpa dig behöver du laga mat. Maten kan lagas vid lägereldar som du kommer hitta lite överallt. För att kunna laga maten behöver vi antingen hitta eller köpa recept och sedan se till att vi har rätt typ av ingredienser och tillräckligt mycket av dem. Problemet här är att av någon outgrundlig anledning har utvecklaren fått för sig om att samtliga recept behöver samma specifika ört sort!? Det betyder att du kan ha hur mycket kött, fisk, svamp etcetera som helst, men har du inte just DEN specifika örten, kan du inte tillaga dem. Vilket är värdelöst eftersom att vissa ingredienser måste tillagas för att kunna ätas. Och eftersom att vi dessutom har begränsat med plats i vårt inventarie, kommer vi ha platser som tas upp av för tillfället meningslöst skräp!

Det sista stora problemet jag har är laddningstiderna. Det tar hur lång tid som helst för spelet att starta upp och om du skulle råka dö tar det även där otroligt lång tid innan du vaknar till liv igen. Detta är troligtvis en konsekvens av att utvecklarna ämnar att göra detta till ett onlinespel, där du kan bjuda in upp till tre vänner till din session, så ni kan ta er an äventyret tillsammans. Jag är övertygad om att laddningstiderna och den generella stabiliteten skulle vara betydligt stabilare om det hade varit ett strikt enspelarspel. Som sagt är spelet inte färdigt än, så skavankerna jag nämnt kommer förhoppningsvis både ses över och åtgärdas.

Allt är dock inte helt hopplöst. Jag gillar det dystra världsbygget. Det är en ständigt obehaglig ton som genomsyrar spelet vilket bara förstärks när du stöter på NPC karaktärer och får ta del av deras livsöden. Jag hoppas dock att spelarkaraktären längre fram kommer bli än mer involverad i berättelsens intriger. I nuläget finns det nämligen en tendens till att vi gör vår grej och handlingen är någonting som utspelas i bakgrunden. Designen på många varelser är som sagt groteska och obehagliga, vilket definitivt passar stämningen väldigt väl. Musiken består dessutom av sakrala körer vilket också bidrar till stämningen. Ljudbilden på det stora hela är även den välgjord, då den ger väldigt mycket tyngd i framförallt striderna. Sedan måste jag även nämna att spelet har riktigt bra röstskådespeleri, som verkligen fångar världsbygget!

Är spelet helt hopplöst i nuläget och borde strypas i sin linda? Nej det tycker jag inte. Det finns en hel del potential i det. Jag gillar som sagt världsbygget, stämningen och berättelsen. Jag skulle inte ha något emot att försöka utforska ännu mer av vad spelet kommer erbjuda framöver. Tyvärr finns det i nuläget en hel del som jag anser att utvecklaren behöver se över innan den fulla versionen släpps. Jag vill inte att staminan försvinner på två röda, fördröjningen i stridernas kontroller är irriterande och de behöver se över matlagningsmekaniken. Luttrade Soulsborne spelare och inbitna actionrollspelare kan förmodligen hitta underhållning i spelets nuvarande stadie och kan i så fall dyka in i dess Early Access redan nu. För andra rekommenderar jag att avvakta ett ganska bra tag till framöver.