Vad brukar du drömma om? Oj förlåt! Nu låter det som att jag kommer dra en massa Sigmund Freud referenser ur valfri kroppsöppning, detta är ju en förhandstitt på ett spel och vi har ju inte ens direkt en dialog mellan varandra, så stryk den inledande frågan där! Du kanske till och med är som mig; du kommer inte ihåg ett dyft av vad du drömmer om och då är ju frågan meningslös! Men ponera att du hade möjligheten att styra dina drömmar, skulle du då inte vilja att drömmen skulle vara mer som ett spel? Är du dessutom förtjust i Rogue-like RPG med lite Hack and slash, så kan jag säga att här har vi ett spel du kanske ska kasta ett getöga på!
Spelet inleds med att vi ser protagonisten Cassidy sitta i sin lägenhet och spela TV-spel. Vårt fokus dras mer och mer till TV:n och plötsligt så börjar vi styra karaktären i Cassidys spel. Det är nu som spelets tutorial börjar, vi får lära oss hur man slåss mot monstren med det svärd som vi är beväpnade med, hur vi skjuter med pilbågen och hur vi spränger bomber. Vi får även lär oss att det finns en slags substans som kallas för Lucid, denna substans använder man sig av för att frysa tiden, så att vi kan oskadliggöra fiender som är i en för oss ohanterlig mängd.
När vi har börjat få kläm på alla dessa saker, så fryser spelet plötsligt till och några färgglada sprickor dyker upp på skärmen. Bilden klipps sedan över till Cassidy, som suckar över att spelet har kraschat ännu en gång och går till sängs för att sova istället. När hon ska låta sig falla ner till madrassen, så ser vi hur hon bara fortsätter att falla och landar till slut i ett dimmigt landskap som har lite fragment som påminner om verkligheten. Vi ser små hus, obrukbara bilar, lekplatser och övergivna städer.
På klassiskt RPG manér så ser vi dock bara en plats i taket. Uppe i högra hörnet så ser vi ett rutnät, som ska föreställa en slags karta, som talar om åt vilka håll det finns nya “rum” att gå till. För att gå till nästa “rum” så måste man gå genom någon typ av portaler. Vanligtvis är det så enkelt som att bara gå genom dem, men vissa av dem kräver en nyckel för att öppnas, medans andra behöver få stenblock bortsprängda från sig innan man kan passera genom dem.
Där har vi spelet i stort sett. Man går från “rum” till “rum”, där man slår ihjäl fiender, plockar skatter, spränger block som antingen gömmer mer skatter (eller så är de i vägen för utgångar) och så går man vidare till nästa rum. Skatterna man hittar är oftast Health potions, men det kan också vara substansen Lucid, nya vapen eller sand. Vänta nu Mattias, sa du sand!? Jajamän det gjorde jag! Sanden är spelets valuta, i vissa “rum” så finns det en slags marknad, där du kan köpa lite käcka saker, som lite bättre vapen, bomber och Health potions.
Efter ett tag så kommer man snubbla över ett pusselrum! Här ska man genom att snurra på golvrutorna, sammanlänka en ljusstråle, så att den sträcker sig längs alla golvets rutor. Som tack så dyker det upp en stenpelare som ger dig en gåva, som oftast är i form av ett vapen. Dessa stenpelare dyker även upp i vissa “rum” med, där du till exempel kan offra några av dina samlade nycklar för att få fler bomber, mer hälsa, eller ett schysst vapen.
Förr eller senare kommer man även komma i kontakt med en boss. I den här prologen av spelet, som är det vi har till vårt förfogande i denna förhandstitt, så är det en Leviathan liknande vattenvarelse som vi ställs inför. Lyckas du besegra bossen så gratulerar spelet dig, ber dig att lägga det på din wishlist på Steam och uppmanar dig att “somna om”. Kartan i spelet slumpas nämligen fram varje gång, så rummen ligger inte på samma ställe för varje gång man “somnar”.
Okej, det kanske är dags för ett klargörande; den här RPG Hack and Slash grejen är det som Cassidy drömmer om när hon går och lägger sig. Spelet marknadsför sig ganska mycket i att det handlar om någonting som kallas för Klardrömmande eller Lucid dreaming som det heter på engelska. Det är ett tillstånd där personen är medveten om att det som händer inte händer i den fysiska verkligheten, utan är mer eller mindre medveten om att man drömmer. Det sägs att det är i detta tillstånd man kan uppleva att man kan påverka vad som sker i drömmen.
Så dör man eller besegrar bossen, så ser vi hur Cassidy sätter sig upp, vi får se en skylt över vad vi har åstadkommit under sessionen och vi får sedan välja att somna om eller att vakna. Väljer man att somna om, så hoppar du som sagt in i Hack and Slash läget igen och kan utforska fler rum och besegra bossen igen, eller göra ett nytt försök med den.
Väljer man istället att vakna, så verkar det först som att man bara kan gå runt och beundra Cassidys lägenhet, men det går att gå ut från den. Gör man det så kan man gå till några andra destinationer. Såsom ett café eller en bar. På dessa ställen så finns det andra människor som Cassidy kan prata med. I nuläget är det ganska oklart vad dessa interaktioner leder till, men du får till exempel reda på att främlingen och Cassidy kan ha pratat om någon Fantasybok. Du får även i pausmenyn upp ett persongalleri, där personerna du har träffat dyker upp och vad Cassidy vet om dem än så länge. Jag gissar på att dessa individer kommer att ge spelaren och Cassidy färdigheter som man kan använda sig av i drömvärlden.
Utseendemässigt så har spelet en ganska medvetet diffus stil. De har inte gett karaktärerna några ansikten till exempel och i miljöerna så är det en ganska avskalad och tecknad feeling över dem (jag vet att det låter luddigt, men jag kan inte beskriva det på något annat sätt). Kontrollerna känns sköna, så det är inget direkt att prata om där.
Gillar man genren, så tror jag att man har någonting intressant framför sig. Inga mörka grottor här inte, här har vi lite drömska och idylliska landskap och blandningen av vaken och sovtillstånd, kan ge upphov till intressanta berättargrepp, men just nu så finns inte så mycket berättelse att prata om, utan spelet liksom bara “händer”!
För min egna del, så kommer jag inte fortsätta stifta bekantskap med Cassidys drömmar. Jag blir uttråkad av det eviga rännande till olika rum för att antingen slå ihjäl fiender eller plocka upp skatter och i vissa fall både och. Även om kartan slumpas fram hela tiden, så finns det när jag besegrat bossen ingen anledning att “somna om” igen. Jag har sett tillräckligt och har inte behovet att loota minsta lilla vrå på kartan. Jag gillar dessutom inte att slåss mot fienderna. De flesta av fienderna dör inte förrän ett tiotal slag, det är ju såklart därför man ska uppgradera, eller skaffa andra vapen, men även om jag har förbättrat mitt vapen, eller skaffat ett bättre, så måste jag ändå hacka som en dåre!? det fyller mig av känslan att uppgraderingarna inte gör någonting överhuvudtaget, eftersom att skillnaden alltid är lika med noll!
Gillar ni genren? Ja men då tycker jag att ni slänger in det här på eran Wishlist ändå. För det känns som att spelet kommer bjuda på någonting lite annorlunda än vad man vanligtvis ser i den. Jag tror dock inte att spelet kommer vinna över några nya fans, för även om drömska teman är någonting jag vanligtvis gillar, så är det här för mycket RPG Hack and slash för att jag ska bli intresserad på riktigt. Men det här är ju som sagt bara en prolog, så vem vet vart det hela tar vägen sedan? Jag vet inte, förhoppningsvis någonting bra. Den som lever får se helt enkelt.
Denna recension baseras på PC versionen.
Dreamscaper: Prologue. Lägsta pris gratis enligt Steam 2020-04-17.
Recensionsex tillhandahållet av Afterburner Studios.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.