Ancient Abyss

Förra året var verkligen ett bra spelår. Med den gigantiska hiten Hades fortsatte vågen av bra roguelike titlar med fantasy undertoner. Ancient Abyss försöker göra sin egna spin på detta koncept. Resultatet är verkligen något speciellt.

Du vaknar upp. Omgiven av underliga människor kring en eld. Konversationerna du har är förvirrande och utan rim eller reson. Förvirrad går du ut i världen med ett svärd i handen och försöker ta reda på vad det är som pågår. Utan fanfar eller intro slängs du in i spelet och efter en väldigt kort genomgång (som du bara kan göra en gång) är det dags att spela.

Enligt skaparna är Ancient Abyss någon form av Zelda Roguelike. Jag håller inte med. Spelet är en Roguelike Dungeoncrawler där du försöker navigera dig igenom flera olika skärmar likt man gör i till exempel Hades eller Binding Of Isaac. ”Pusslen” du stöter på är så extremt enkelt gjorda att det blir lite av en skymf att dra jämförelsen till Zelda. Du är ”no name X character” som ska slåss igenom denna labyrinten med hjälp av vapen, färdigheter och konsumerbara saker. Mellan varven kan du uppgradera olika aspekter av din karaktär och bli starkare för varje omgång.

He got the moves like Jagger

Ancient Abyss kontrolleras väl med tangentbord och mus. För att vara ett tajt roguelike känns kontrollerna slöa och karaktären är svår att kontrollera när det händer mycket på skärmen. Det hände mer än en gång att jag föll ner i vatten i mitt försök att undvika att få en bomb i ansiktet. Bossarna varierar mellan busenkla till orättvist svåra. En av bossarna har en fas av osynlighet. Kul och utmanande kan man tro men då designen gör det extremt svårt att se indikationer på var bossen befinner sig blir det ren slump att man träffar och inte dör av ett svärd mellan ögonen.

Under spelets gång får du tillgång till uppgraderingar som gäller för din nuvarande runda. Detta är rent lotteri där du kan få skräp eller guld. Då spelets svårighetsgrad hoppar runt konstant är det oftast inte värt att fortsätta om du får skräp i dina första uppgraderingar. I skrivande stund är det så illa att vissa uppgraderingar enbart fungerar med vissa vapen, men utan indikation på vilka dessa är.

Man vs pixelhög

Men jag vill inte bara fastna i negativitet. Spelet har en fin och ganska unik stil med sin cellshading, musiken passar bra till vad som händer på skärmen och karaktärsdesignen på NPC:er är välgjorda. Sen har vi fienderna som verkar komma från ett barnspel med gälla färger för att stå ut och designer som är simpla och ärligt talat väldigt utstickande på ett negativt sätt. I samma veva har vi intressanta fiender som ser ut som en blandning av samurajer och ninjor som passar den allmänna estetiken spelet verkar basera sig på. Det blir minst sagt rörigt. Vapnen har en standarddesign och det är vad du får. Oavsett vilken version av till exempel svärdet, hammaren eller bågen du får är det samma vapendesign, inte ens färgen ändras! Det du har att gå efter är den lilla knappen i vänstra hörnet som ändras beroende på vilket vapen du har.

Efter att ha spelat i ett par timmar inser jag att jag fortfarande inte förstår storyn eller om det ens finns en story. All interaktion med karaktärer är skrivet på Google Translate-engelska, om det ens är översatt. Vissa interaktioner är på kinesiska men jag har svårt att tro att det är i dessa skrymslen storyn gömmer sig. Mellan omgångarna kommer karaktärerna ihåg mig, ibland i vart fall. Oftast får jag en introduktion varje gång jag möter nya karaktärer eller en av tre blandade interaktioner. Roguelike RNG i all ära, men det kan väl i alla fall finnas nån rim och reson i statiska karaktärer kan jag tycka.

Aha, jag förstår fullständigt

Här finns en bra idé. Här finns en okej bas. Men i sin nuvarande form känns det som en knockoff som varken innoverar eller är särskilt bra. Om roguelikes är din grej, fortsätt att spela Hades, för här finns för närvarande inte mycket att hämta.