Hem RecensionerSpelrecensioner Titanfall 2

Titanfall 2

av Carl Holmer

Respawn Entertainment lät sig inte skrämmas av det milda mottagande som första Titanfall fick och levererar nu en ny iteration av den väggspringande och robot skjutande första persons shootern. Denna gång levererad med ett komplett enspelarläge, flerspelarläge och till och med utlovad gratis DLC. Låt oss ta en titt på Titanfall 2 och se om det håller måttet mot de gigantiska konkurrenterna Battlefield och Call of Duty!

Vid första ögonkastet

En av de stora kritiska punkterna som första Titanfall hade, var att det var ett renodlat multiplayer spel som man fick betala fullpris för. Respawn har tagit sig an kritiken och packat in en cirka 6 timmar lång singleplayer del, tillsammans med de bekanta multiplayerläget. Och inte bara det, då det är det utlovat att all kommande DLC till spelet skall vara gratis. Redan i skrivande stund har den första DLC kartan ‘Angel City’  släppts. En sista detalj som jag tycker är värd att nämna är att de enda mikrotransaktionerna som finns tillgängliga i spelet är endast till för kosmetiska tillbehör.  De två sistnämnda aspekterna är mycket konsumentvänliga och är i min mening verkligen värda att rosa.

Enspelarläget

Även i denna iteration följer vi den till synes oändliga konflikten mellan ‘IMC’ (Interstellar Manufacturing Corporation) och ‘The Millitia’. I början av vår berättelse möter vi den aspirerande milis piloten Jack Cooper, som tränar för att bli en Titan Pilot tillsammans med sin mentor Kapten Tai Latisoma. Jack´s träning avslutas abrupt av milisens ankomst till den IMC kontrollerade planeten Typhoon. Skeppet som Jack färdas på blir nerskjutet och milisen tvingas evakuera. Väl nere på marken börjar hårda strider mellan milisen och IMC lejda legoknektar. Jack skadas svårt och kan endast titta på när hans mentor Latistoma blir dödligt skadad av IMC soldater. Med sina sista andetag för Latisoma över behörigheten till hans Vanguard klassade Titan BT-7274 till Cooper. Det är nu Coopers uppgift att slutföra Latistomas sista uppdrag vid namn Special Operation 217.

De visar sig att VR slagit igenom i framtiden!

Jag kan säga nu från första början att jag inte lägger så stor vikt på enspelarläget i de flesta spel. Men med det sagt så ska en bra enspelar kampanj givetvis ha cred när den väl förtjänar det. Titanfall 2’s enspelar kampanj levererar varierande kartdesign, som fullt utnyttjar den snabba rörelsemekaniken i spelet. Utöver det ser vi också bra röstskådespeleri i form av Cooper och hans Titan BT, då man under spelets gång får små val i dialogen mellan de två. Sett till kampanjens spellängd så klockar man in på cirka 6 timmars speltid, vilket å enda sidan kan kännas en aningen kort men å andra sidan håller spelmomenten konstant färska genom hela kampanjen.

Jack Cooper och BT-7274

Flerspelarläget

Flerspelarläget är den bekanta konstanten sedan seriens första iteration. I det stora hela ser flerspelarläget sig likt ut med vissa få detaljer som har förändrats. Till en början ser vi de snarlika klassystemet för både Piloter och Titaner. Först och främst får man välja mellan alla stereotypiska eldvapen med en typisk Sci-Fi manér. Allt från de mer standard mellanmjölk modellen som skjuter lagom fort och lagom hårt, till de som skjuter hårt men långsamt och vice versa. Givetvis har vi en plats för ytterligare ett vapen där vi finner pistoler av samma smakval som tidigare, men även anti-titan vapen i form av laserkanoner och granatkastare som skjuter magnetiska granater som söker sig till titanerna.

Fwoooooosh!

Det skulle ju inte vara en modern multiplayer shooter utan perks och förmågor som förändrar din karaktärs förmågor och kapacitet. Valen varierar från en änterhake som kan användas för att snabbt ta sig upp på hög byggnader, eller ett stim boost som ger dig extra fart under en kort period. Eller varför inte en passiv förmåga som ger dig möjligheten att hänga kvar på väggar efter att hoppat upp på dem.

Kikar vi på spellägen som erbjuds ser vi bland annat en favorit i repris i form av ‘Attrition’ , vilket i grund och botten är Team Deathmatch med extra NPC karaktärer som också ger poängen som räknas mot vinst. Vidare ser vi ‘Pilot vs. Pilot’ vilket är ett rent Team Deathmatch läge utan de tidigare nämnda NPC karaktären. Bakom dörr nummer tre ser vi ‘Hardpoint’ ,där målet är att ta sig till och försvara ett område för att samla poäng som räknas till vinst. Sist men inte minst har vi ‘Coliseum’ som är en 1v1 Cage Match som kräver en biljett för att få tillgång.

Personliga synpunkter

I det stora hela är Titanfall 2 en ytterst bra iteration på de koncept som presenterades i det första Titanfall spelet för nästan två och ett halvt år sedan. Jag kan ogilla vissa av de små förändringar i klassuppbyggnaden för Piloter och Titans, men det är mer av en subjektiv petitess. Det som jag stör mig på riktigt kring detta spel är EA’s beslut att klämma in spelet precis efter flera efterlängtade giganter som Battlefield 1. Dishonored 2 och Call of Duty: Infinite Warfare. I min mening är Titanfall 2 ett spel som trots sin brister väger upp det med en stabil mekanik och en konsumentvänligare prismodell, som tyvärr inte får de försäljarsiffror det förtjänar då EA kannibaliserar sina egna säljsiffror genom sitt val av releasedatum.


Specifikation

Recensionen baseras på PC versionen.

Prisbild ca 499kr (Beroende på utgåva och plattform).
Stort tack till EA, som har möjliggjort denna recension.

Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

0 kommentera

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar