Hem RecensionerSpelrecensioner Project CARS 3

Project CARS 3

av Fredrik Olsson

Har du saknat lukten av bränt gummi? Gillar du att pressa bilar till bristningsgränsen? Är din definition av en kul stund, när du ser bil efter bil susa förbi – vetandes om att nästa gång… ja nästa gång, då är det de som ska få smaka på din avgas!(?) Ja, då kan Project Cars 3 vara något för dig! Men för oss andra då? Kommer den där märkliga gummismaken även uppskattas av oss? Nåja, nog med frågetecken, dags att besvara alla dessa frågor! Nu kör vi (bokstavligen)!

Upplägget är solklart – du kör runt banor, i jakt på en podiumplats, allt medan värdefull XP sakta men säkert tickar uppåt. Dessa erfarenhetspoäng resulterar i att både du och den bil du använder går upp i nivå; vilket resulterar i pengar. Pengar som givetvis går till nya uppgraderingar, eller rentav nya fordon. Där har ni Project Cars 3 nerkokat till sin mest basala beståndsdel. Men är det roligt då? Ja, tro det eller ej… det har faktiskt sin charm!


Vad tusan är detta?

Project Cars serien är känd för sin tunga simulation, vilket även stämmer med denna nya iteration i serien. Project Cars 3 bjuder på över 200 bilar, 120 banor från hela världen och mängder med uppgraderingar till dina farthungriga muskedunder till fordon. Men framförallt levererar spelet en väldigt skalbar upplevelse sett till dess svårighetsgrader. Redan från start får du tillgång till fem svårighetsnivåer; med allt från nybörjarvänliga, assisterande nivåer (som exempelvis hjälper till med att bromsa in dina bilar i kurvor eller styra upp de för att undvika kollisioner) – till rena simulatorgrader av helvete, där du verkligen behöver veta hur din bil fungerar, hur du axar den i rätt ögonblick och miljoner andra detaljer som gör det ädla yrket av racingförare vad det är. Men inte nog med det, du kan även gå in och ändra svårighetsgraderna på detaljnivå, för att precis det spelsätt som passar dig. Något som jag antar de sluga utvecklarna tänkt ut länge och väl, för tro det eller ej, detta detaljplock leder oundvikligen till färre och färre hjälpmedel och till bättre förare.

Spelet må hjälpa med exempelvis assisterade inbromsningar, väjningar och mycket mer på de lägre svårighetsgraderna, men samtidigt kör man så riskfritt att när du kommer upp i de mer tuffa ligorna i kampanjen – ja, då slinker du oundvikligen in i svårighetsgraderna och trixar i alla fall. För inte nog med att du får procentuellt mer XP om du kör mer ”hardcore”, du får även mer kontroll över bilen – så att när du är mogen nog, på riktigt kan utmana de tuffare ligorna i spelet.

Hela upplägget är ärligt talat toppen. Inte bara får det med kreti och pleti (läs mig) in i spelet, det får även dig som spelare att sakta men säkert luckra på svårighetsgraden, bara för att få de där hundradelarna av mer kontroll/tid när du är ute och åker. Ja, i många tävlingar kan det till och med vara skillnaden mellan tiondeplats eller förstaplats!

Schyssta droskor och karriärsläget med stort K!

Vad är ett bilspel om inte en uppvisning av fysik? I vissa fall är det arkadaction, ibland är det högoktanig simulation – men här är det en slags mix, även om merparten lutar mot simulatorsidan av det hela. Alla olika fordon du susar fram med har distinkta skillnader – om det så är något så enkelt som att de är bakhjulsdrivna eller fyrhjulsdrivna, till hur deras tyngd påverkar deras (och indirekt ditt) körsätt. Fysiken är verkligen strålande, vilket är extra tydligt i de många olika väderförhållanden som sker. Hur ter sig en Porsche 911 under våta förhållanden eller en Audi TT när det plötsligt börjar snöa? Ja, det lär du märka, och du behöver lära dig din bils mer unika körstil så bra du kan tills dess.

Om vi nu hoppar över till karriärs-läget – är det tämligen rättframt. Varje liga har ett gäng olika event. Dessa event bör givetvis helst vinnas, men samtidigt bör även de så kallade ”Accolades” som finns på varje bana klaras. Dessa är mer eller mindre smärre delmål, vilket resulterar i de där högst aptitliga erfarenhetspoängen. Inte nog med att spelet uppmuntrar dig att spela om banor, då du varje gång får erfarenhetspoäng – du kan även öka dessa genom att klara dessa delmål. Vips så går du upp i poäng och kan köpa den där bilen du alltid önskat dig! En Mazda 3:a från 2008 så klart (ja, jag kanske har en sån i verkligheten!).

Delmål som klaras av, ger näring till din magra gamersjäl!

Nu kommer vi dock till spelets första (fart)hinder (pun intended) på sin resa till ett perfekt spel. Pengarna! Jo, det är nämligen så här: du får pengar varje gång din karaktär går upp en nivå. Problemet är att det är relativt sällan och det ger ganska lite pengar. Vilket resulterar i att de där vackra banorna på horisonten gäckar dig ännu mer. För att nå nya ligor och banor måste du nämligen ha specifika fordon – men då spelet premierar omspelning av banor (eller helt sjuka bilkörnings-’skills’), blir det lätt att du till slut står där med dåligt tålamod och för lite pengar för att kunna ta dig vidare. Då får du helt enkelt köra om banor tills du har tillräckligt för att köpa den där bilen du behöver… Allt detta för att sedan bli lite småputt igen, när du inser att ytterligare en bil behövs I SAMMA SABLA LIGA!

Men tack och lov finns det ett botemedel, i alla fall om man ser till ligorna, då varje bil kan uppgraderas till att fungera i olika ligor. Visst kan det finnas fördelar med att köpa någon av de dyrare åken, men om du håller dig vid en bil, samlar pengar och sakta men säkert bygger upp den istället – då kan du ta dig igenom i alla fall ett par ligor innan spelet kommer likt en dålig hallick och säger ”Where´s my money!” (lite sunkig referens, men ni fattar). Så för allt smör i Småland – håll er till EN bil så långt ni kan.

Åk i mål nu för helskotta!

Det finns givetvis multiplayer (vilket fungerade felfritt för mig, trots tidig kod), ”Rival” läge där du får dagliga utmaningar (eller veckovisa/månadsvisa), och uppgraderingar från biltillverkare inte ens din raggare till kusin känner till. Spelet har helt enkelt det mesta en bilspels-fantast kan begära.

Dess utseende gör däremot sitt jobb men inte mer, och spelets tekniska nuvarande tillstånd skulle behöva finslipas på mer, då spelet inte upplevs fullt optimerat. Spelet hackar till lite från och till – och dess ljudinställningar lyckats krångla till själva uppstarten av spelet (läs. det startade inte ens). Detta är med all säkerhet något som kommer ses över tills dess lansering, d.v.s. när ni läser detta.

Grafiken gör som sagt sitt jobb, men känns samtidigt oväntat platt, och även om det med all säkerhet är till för att få spelets ”framerate” en skjuts, är det som bäst fint, och som sämst dugligt. Musiken är däremot förvånansvärt medryckande, och ljudbilden, ja, den lär få även den mest luttrade bilfantasten att tänka ”Wow, de här utvecklarna kan sin grej”. Varje billjud brummar på alldeles fantastiskt, och ljudbilden från när bilars avgassystem slår ifrån, krockar in i varandra eller bara när skriken från däcken ylar till är ytterst välgjorda.

Men då för att runda av detta! Project Cars 3 är inte perfekt, men nog tusan har det något för allas smaker och erfarenheter. Nybörjare kan enkelt komma igång, medan mer ultrasimulations-fans där ute kan finjustera in i minsta detalj sina bilar och verkligen få ut det mesta av varje fordon. Spelet bjuder på en välljudande och fantastisk bilfärd som i sig skjuter rakt in över mållinjen… och inte bara med en hårsmån, utan med klungan långt bakom sig.


Specifikation

Denna recension baseras på PC (Steam) versionen.
Spelet finns även till Xbox One och Playstation 4.

Project CARS 3. Lägsta pris 59,99€ (Cirka 620 kr) enligt Steam 2020-08-28.

Recensionsex tillhandahållet av Bandai Namco.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

En stor mängd av spel- och produktrecensioner görs på Nördlivriggen som agerar testdator/testbädd.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar